Inom det akademiska forskningsfältet har den historiska spelfilmen länge betraktats som ren fantasi utan historiskt värde. Samtidigt verkar den historiska spelfilmen bli alltmer populär inom historieundervisningen. Tidigare didaktiskforskning har fokuserat på varför lärare använder historiska spelfilmer i sin undervisning, vilka sådana filmer är, och elevers erfarande av dem. Därför syftar studien att utifrån analys av historiska spelfilmer utveckla ett didaktiskt verktyg för historielärare, ämnat att främja elevers förståelse av historiebruk. Ett sådant syfte anses svara mot ett försummat område inom det svenska forskningsfältet och bidra med kunskap om hur historiska spelfilmer kan användas i praktisk undervisning. Förslag på historiska spelfilmer lämpade för undervisning samlades in genom en enkät riktad till historielärare. Filmerna Gladiator, Suffragette och Schindler’s List valdes sedan ut för en analys. De tre filmerna ansågs utgöra en variation av historiska spelfilmer, vilket i sin tur skulle utmynna i ett generaliserbart resultat. Filmanalysen genomfördes med stöd av ett teoretiskt analysredskap med en övre och undre tolkningsnivå. Genom att med den övre tolkningsnivån belysa relationen mellan filmskaparens intention och filmberättelsens funktion, inom vilken ett historiebruk tog form, granskade sedan den undre tolkningsnivån vilka narrativa och estetiska uttryck historiebruket gav upphov till. Sammanställningen av analysen resulterade i två skalor för tolkning av historiebruk i historiska spelfilmer. Den ena skalan består av en pendling mellan fiktiv historia och historisk fiktion, medan den andra skalan illustrerar förhållandet mellan historiskt spektakel och historisk rekonstruktion. Genom att kombinera skalorna genererades en teoretisk modell som formulerar fyra olika kategorier av historiebruk i historiska spelfilmer. I diskussionen beskrivs sedan hur lärare kan använda denna modell som ett verktyg vid planering av undervisning ämnad att främja elevers förståelse av historiebruk. Genom verktyget kan lärare få en djupare insikt i hur den historiska spelfilmen förhåller sig till autenticitet jämfört med underhållning. De olika kategorierna av historiebruk resulterar också i olika porträtt av historiska personer. Slutligen beskrivs även hur en historisk spelfilm kan fungera antingen som en primär- eller sekundärkälla beroende på historiebrukets sammanhang.

Denna forskning utforskar initiativ för arkitektonisk förnyelse och designmetoder i Malmö, med en metodik som inkluderar litteraturgenomgångar, fallstudier och textanalys. Studien fokuserar på åtta specifika platser i staden och strävar efter att identifiera grundläggande principer och effektiva strategier för att revitalisera byggnader, fasader och stadsrum. Inspirerad av framstående urbana teoretiker som Kim Dovey och Jan Gehl, framhäver forskningen vikten av ett holistiskt tillvägagångssätt som integrerar moderna designkoncept med bevarandet av historiska och kulturella värden. Genom noggrann dataanalys och syntes identifierar studien centrala överväganden och utmaningar som är kopplade till arkitektoniska förnyelseprojekt. Resultaten betonar vikten av att balansera moderniseringsinsatser med skyddet av det arkitektoniska arvet, och understryker behovet av kontextkänsliga designlösningar. Forskningen påpekar också vikten av samhällsengagemang och att inkludera olika perspektiv i stadsplaneringen för att skapa inkluderande och hållbara miljöer. Trots vissa begränsningar, som den geografiska specifiteten och metoderna för datainsamling, ger denna studie värdefulla insikter och rekommendationer för framtida stadsutvecklingsprojekt. Genom att bygga vidare på befintlig forskning och kommunala riktlinjer betonar studien vikten av att främja livfulla, resilienta och rättvisa städer för både nuvarande och framtida generationer. / This research investigates architectural renewal initiatives and design approaches in Malmö, employing a mixed-methods approach encompassing literature reviews, case studies, and text analysis. Focused on eight distinct sites within the city, the study aims to uncover fundamental principles and effective strategies for revitalizing buildings, facades, and urban spaces. Drawing inspiration from renowned urban theorists such as Kim Dovey and Jan Gehl, the research highlights the importance of a comprehensive approach that harmonizes contemporary design concepts with the preservation of historical and cultural integrity. Through meticulous analysis and synthesis of data, the study identifies key considerations and challenges inherent in architectural renewal projects. The findings underscore the significance of balancing modernization efforts with the safeguarding of architectural heritage, emphasizing the need for context-sensitive design interventions. Moreover, the research underscores the necessity of community engagement and the integration of diverse perspectives in the urban planning process to ensure the creation of inclusive and sustainable environments. Despite inherent limitations including geographic specificity and constraints in data collection methodologies, this study contributes valuable insights and recommendations for future urban development endeavors. By building upon existing scholarship and municipal guidelines, the research underscores the importance of fostering vibrant, resilient, and equitable cities for present and future inhabitants.

This paper focuses on first looking at ludology and narratology as opposing schools within the thoughts of defining videogames. Following this I dissect and then discuss the definition of videogames given by Grant Tavinor in his book Art of Videogames from the view of a narratologist. The main part of the text then goes through Tavinors definition part by part, first studying its intended meaning in a charitable way along with a deeper discussion brought forth by me with examples of how games could fit into the ideas that Tavinor puts forth. This is then followed by a critique of that particular section. The definition is sliced up into four parts and the focus of my critique was the idea of rule and objective gameplay being optional to the definition of videogames, the idea videogames need to be a visual medium, the fact that videogames has to be intended to be entertaining by its creators and finally a discussion on Tavinors intentions with interactive narratives. This was then rounded out by a discussion of the implications on the definition of videogames and the battle between narratology and ludology. The paper believes that a new definition is required and while Tavinor’s definitions are useful at a cursory glance it is required to be reworked in its entirety to be useful in any academic sense.

I denna uppsats studeras den romersk-katolska teologen Hans Urs von Balthasars teologiska estetik. Mer specifikt utgör uppsatsen en analys av von Balthasars konceptualisering av skönhet, och hur denna förståelse av skönhet kan användas för att teologiskt belysa frågor som berör konst och estetiska uttryck. Detta görs i uppsatsen genom att ställa de teorier om inkarnationen, Kristi gestalt och skönhet som von Balthasar presenterar i bokserien The Glory of the Lord sida vid sida med den engelska konstkritikern Peter Fullers sekulära estetik. Målet med detta är att skapa en dialog mellan Fullers problematisering av modern sekulär estetik och von Balthasars teologiska förståelse av skönhet, uttryck och upplevelse. Båda Fullers sekuläraperspektiv och von Balthasars teologiska ingångspunkt behövs i denna studie, mycket eftersom von Balthasar sällan skrev om de sköna konsterna, vilket Fuller gör. Härigenom blir Fullers kritik av samtida konst och estetik relevant eftersom han skapar ett ramverk som kan nyttjas för att testa om von Balthasars teologiska estetik kan användas för att belysa de frågeställningar Fuller försöker besvara. Det är möjligt att se detta som att Fuller ställer frågorna medan von Balthasar ger ett teologiskt svar. Analysen utgör en rörelse från frågor som berör skönhet och dess grund, via en analys av upplevelsen av skönhet, till ett utforskande av hur von Balthasars teologisk estetik kan läggam grunden för en teologisk förståelse av konstnärliga uttryck. Därmed utgör en större del av uppsatsen en analys av det teoretiska ramverket som, åtminstone spekulativt, kan sägas möjliggöra användningen av von Balthasars teologiska idéer i en estetisk kontext som fokuserarpå konst. Anledningen till detta är enkel, i och med att von Balthasar skrivit så lite om konst behöver de relevanta delarna av hans teologiska estetik lyftas fram och placeras i en ny kontext, härigenom blir Fuller relevant för studien. Eftersom Fuller söker ett sekulärt svar på hur vi bör förstå konst i en ”postkristen” tid lyfter han fram frågor som kan besvaras teologiskt, vilket möjliggör en dialog mellan Fullers problematisering av samtidiga konst och von Balthasars konceptualisering av skönhet. Resultatet av denna dialog är att von Balthasars fokus på skönhetens relationalitet och okontrollerbarhet kan belysa de problem som uppstår när Fuller försöker skapa ett sekulärt estetiskt ramverk förankrat i metafysiska tankegångar. I uppsatsens slutsats presenteras två teoretiska resultat. Det första är en form av kritik av den sekulära estetiken och dess avsaknad av metafysisk grund, vilket tenderar att göra frågan om vad skönhet är till en fråga om individuell eller kollektiv smak. Det andra resultatet är att von Balthasars teologiska estetik bygger på en förståelse av inkarnationen där ”jag-Du”relationalitet spelar en viktig roll. Därmed är det möjligt att argumentera för att samspelet mellan ett ”jag” och ett ”Du” uppvisar potential som teoretisk grund för att utvidga användningen av balthasarisk teologisk estetik. Detta skulle emellertid kräva att von Balthasars teologiska estetik kopplas bort från von Balthasars egna kulturella och estetiska preferenser, detta med anledning av hans konservativa syn på konst försvårar dialogen med kontemporär konst och estetik. Denna separation mellan von Balthasars teologi och smak är dock möjlig på grund av att von Balthasar, åtminstone i bokserien The Glory of the Lord, sällan berör frågan om konst.

Uppsatsen syftar att bidra till debatten om estetikens roll inom MDI genom att undersöka hur gränssnittets visuella estetik påverkar användarupplevelsen av mobila webbsidor. Som teoretisk utgångspunkt användes Tractinskys analysmodell med uppdelning av den upplevda estetiken i en klassisk och en uttrycksfull dimension. En jämförelse mellan sju webbsidor tillhörande e-handelsföretag inom modebranschen gjordes i studiens kvantitativa del. Jämförelsen gjordes även mellan företagens ordinarie webbsidor och mobilsidor. Sidorna med mest kontrasterande egenskaper användes som underlag för den kvalitativa intervjudelstudien. Studiens resultat visar att Tractinskys modell är ett användbart verktyg för beskrivning och analys av mobila enheters upplevda estetik. Mobilsidors upplevda estetik äger aspekter tillhörande den klassiska och den uttrycksfulla dimensionen. Estetiken har inverkan på såväl mobilsidans upplevda användbarhet som interaktionens meningsfullhet. Struktur och visuell balans är nödvändiga förutsättningar för användarens acceptans av en mobilsida. Personlig, engagerande och professionell design minskar de initialt höga trösklarna för ovana användare och påverkar det fortsatta användarbeteendet. De meningsskapande aspekterna så som identifikation och inspiration möjliggör en rikare användarupplevelse och bygger användarens relation till artefakten. / This study contributes to the debate on the role of aesthetics within HCI by examining the effects of visual aesthetics on user-experience of mobile websites. Tractinsky's model of users' perception consisting of two dimensions termed classical and expressive aesthetics was used as a theoretical basis. A quantitative sub-study compared seven mobile and desktop sites belonging to e-commerce fashion retailers. The sites with the most contrasting characteristics were used as cases for qualitative study. The results demonstrate usefulness of Tractinsky's model for analysis of mobile websites' perceived aesthetics. Perceived aesthetics of mobile GUI includes both classical and expressive elements. Aesthetics impacts on both perceived usability of the mobile website and meaningfulness of the interaction. Structure and visual balance are essential for user acceptance of mobile websites. Personal, engaging and professional design increases acceptance of mobile technology and impinges on the continued user behavior. The meaning-making aspects of aesthetics such as identification and inspiration enrich user-experience and deepen users' relationship to the artifact.

Syftet med den här litteraturstudien är att analysera forskning om samband mellan matematik och estetiska ämnen, närmare bestämt hur estetiska ämnen kan integreras i matematikundervisningen och hur det påverkar elevers kunskap och motivation i matematik. Examensarbetet som riktar sig mot lärare och blivande lärare är en forskningskonsumtion som enbart innefattar internationell forskning hittad via databaser så som ERIC. Internationella undersökningar till exempel PISA som genomförs bland 15-åringar var tredje år visar att svenska elevers matematikkunskap försämrats. Det ger anledning till att fundera över hur undervisningen kan förbättras. Litteraturstudien undersöker huruvida estetiska lärprocesser kan hjälpa elevers matematikinlärning. Resultatet visar att estetiska lärprocesser integrerat i matematikundervisningen motiverar och ökar elevernas kunskapsförmåga.

Abstract The purpose of this essay is to investigate the value of the creative process in itself. I want to study the creative process, with emphasis on the process instead of the result, in order to clarify and create awareness of how it can be understood as valuable. As a starting point I have chosen two self-perceived situations, in which preschool children aged two and a half are painting. One question is how and if, considering the background of my painting situations, it is possible to assess that the creative process is valuable and that it is possible to argue its case. Another question is why the creative process is valuable in itself. The background is, based on my observations, that the children in the painting sessions show concentration despite a noisy environment. Many of them sit and paint for a long time. It seems to me that this is an activity that is good for them, but the question is why. They also paint in different ways and do not seem to try to do the same picture as the person next to them. With the help of modern literature about aesthetic learning processes and flow, as well as older literature by Friedrich von Schiller (1995) on the subject, my aim is to investigate and discuss these questions. Reflecting on the children’s painting activities and the theoretical material, I have acquired a deeper understanding on the subject and knowledge of the importance of creative activities.

Det finns indikationer på att arkitekturen i Sverige upplevs som mer och mer enformig med avsaknad av estetiska kvaliteter. Arkitekter får bära ansvaret för påståendet, men själva menar de att de fråntagits sin ställning i byggprocessen där de byts ut under pågående projekt, underordnade ekonomiska intressen. Målet med arbetet var att ta reda på vad som händer med en byggnads estetiska kvaliteter när arkitekten byts ut samt vad som ligger bakom att bytet sker. En jämförelse mellan två objekt gjordes, ett där arkitekten varit med under hela processen och ett där arkitekten blivit utbytt. Studien utfördes genom faktainsamling från litteratur, observationer och intervjuer. Resultatet visar att viljan att bygga vackert med estetiska kvaliteter är starkt kopplat till beställarens ambitionsnivå. Det sammantagna resultatet visar dock på att estetiska värden underordnas ekonomi i byggprocessen. Vidare har det framkommit under arbetets gång att det råder kunskapsbrist och kommunikationssvårigheter mellan aktörer i byggbranschen, framförallt mellan arkitekt och entreprenör. / There are indications that the architecture in Sweden is perceived as more and more monotonous with the absence of aesthetic qualities. Architects are allowed to bear responsibility for the claim but they themselves believe that they deprived their position in the construction process where they are replaced under ongoing projects, ancillary financial interests. The goal of the work was to find out what happens to a building's aesthetic qualities when the architect is replaced and what lies behind the replacement of the architect. A comparison of two objects was made, one in which the architect has been involved throughout the process and one where the architect has been replaced. The study was conducted through fact-finding from literature, observations and interviews. The result shows that the desire to build beautifully with aesthetic qualities is strongly linked to the client's level of ambition. However, the overall result shows that aesthetic values are subordinated to the economy of the construction-process. Furthermore, it has emerged during the work with this essay that there is a lack of knowledge and difficulties in communication between the actors in the construction industry, especially between architects and contractors.

Denna undersökning diskuterar virtual reality (VR) spel i förhållande till lärande och underhållning. Gestaltningen kommer ske genom det existerande spelet GROW’em från företaget Okay Games där vi undersökte effekten av virtual reality på lärande i just spel. Målet är att förse spelaren med engagerande uppgifter för att sköta ett växthus tillsammans med lekfulla VR-interaktioner och möjligheten att kunna påverka den egna omgivningen. Syftet är att spelaren ska lära sig om genuin flora och kanske en dag framöver byta ut sin virtuella växt till en riktig planta. Med denna undersökningen vill vi lyfta fram spel och virtual reality som ett verktyg för lärande, där kroppens del i lärandet syftar på hur inlärning sker genom ens handlingar. / This study discusses virtual reality (VR) games in relation to learning and entertainment. The digital portrayal will take place through the existing game GROW’em from the company Okay Games, where we examined how the effect on learning in a virtual reality game. The goal is to provide the player with engaging tasks in order to manage their greenhouse together with playful VR-interactions and the ability to influence their own environment. The purpose is for the player to learn about genuine flora and maybe one day replace their virtual plant with an actual plant. With this study we want to highlight games and virtual reality as a tool for learning, where the body's part in learning refers to how learning takes place through one's actions.

Genom den här intervjustudien vill vi belysa förskollärares erfarenheter av att arbeta med den estetiska upplevelsen som en del av omsorgsarbetet med förskolans yngsta barn. Genom den fenomenologiska teorin ges vi möjligheten till fördjupade kunskaper om denna upplevelse vilken visar sig för oss som olika essenser av ett generellt fenomen. Resultatet visar att den estetiska upplevelsen är av stor betydelse under hela förskolans vardag och inte enbart under en särskild aktivitet och sträcker sig ända in i barnens hemmiljöer. Intervjuerna och teorin hjälper oss att förstå denna upplevelse som verksamt i ett mellanrum där det verbala språket kan ses som bristfälligt vilket gör den till en särskilt viktig del av omsorgen för de yngsta barnen på förskolan. Slutsatsen som vi får av denna studie är att förskollärare som arbetar med det estetiska som en del i omsorgsarbetet anser att det arbetssättet gynnar såväl barnet som individ samt gruppen som helhet där både barn och pedagoger ingår.