The study examines the differences between women’s and men’s perception of visual aesthetics on Pinterest. Therefore, we have chosen to examine the visual aesthetics through the lens of simplicity, diversity, colour and craftmanship. The purpose of the study is to contribute to a deeper understanding of the perception of visual aspects between men and women on the social media platform Pinterest. As society grows and develops on a variety of levels, we humans must increasingly adapt to a higher pace of life. A higher pace of life can mean that we as humans are forced to have a greater focus on where we spend our time and what we choose to focus our attention on. This indicates that people in today's society and in their everyday lives must decide which social media they choose to pay attention to. We ask ourselves the question: How do people do when they must distribute time and attention over social media? What factors drive these decisions? Are men and women attracted to different factors? After studying the results, we were able to conclude that female participants valued Pinterest as less aesthetically pleasing than the male participants did. Finally, we would like to point out that even though the majority of users are women on Pinterest, our study shows that men value the visual aesthetics higher than women.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra de karnevaliska aspekterna som yttrar sig i barns lekar på förskolan samt den syn som personalen har på dessa aspekter. I dagens förskola upplevs de karnevaliska aspekterna som störande. De kan upplevas som trots mot personalens auktoritet, vilket resulterar i att de leds bort i förmån för andra lekar. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ och det empiriska materialet är insamlat via fältobservationer. Vi har även lämnat enkäter till personalen. Enkäternas frågor är alla, utom en, slutna då en fråga är en öppen fråga relaterad till en tidigare fråga. Materialet har analyserats utifrån stödmaterial såsom tidigare forskning. Vi har även använt oss av artiklar relaterade till karnevaliska aspekter och teoretiska begrepp från bland annat lekforskarna Birgitta Knutsdotter Olofsson och Maria Øksnes. Resultatet visade att personalen generellt ser positivt till de, ibland kaotiska, karnevaliska aspekterna. Brist på utrymme och personal gör dock att dessa lekar leds bort i favör för lugnare lekar med tydligare struktur.

Studiens övergripande syfte är att fördjupa kunskaper om och söka nya perspektiv på estetiska lärprocesser i relation till demokrati- och värdegrundsfrågor. Den teoretiska ansatsen hämtas från poststrukturalistisk teoribildning med förgreningar inom genusteori. Studien är strukturerad i tre delar inom vilken den första utgörs av en samläsning mellan kunskapsområdet scenkonstnärlig teori/praktik och pedagogisk teori/praktik. Dessa diskurser karaktäriseras av ifrågasättanden av konsten som ”god” respektive antaganden om värdeneutrala pedagogiska modeller och det ”goda” samhället som automatisk följd av bildning och fostran. Utifrån samläsningen analyseras inom studiens andra del dokumenterade utsnitt hämtade från ett projektarbete på en skola. Detta empiriska material fyller funktionen att både exemplifiera och problematisera samläsningens utfall. Den tredje delen av studien grundar sig på de tidigare delarna och avser överskrida uppdelningen mellan scenkonstnärlig respektive pedagogisk teori/praktik genom ett framskrivande av vad som inom studien benämns som diffrakterade praktiker med implosiva konsekvenser.Genom studien analyseras det risktagande som det alltid innebär att öppna upp för liksom ingå i processer av förhandling där det inte finns några givna svar samt hur dessa processer också kräver ständiga ställningstaganden utifrån den specifika kontexten. Vidare synliggörs hur processer som ifrågasätter det förgivettagna också förutsätter vissa strukturer. Studien lyfter också fram betydelsen av andra förhållningssätt till den osäkerhet, ambivalens och det motstånd som estetiska lärprocesser exempelvis genom olika positionsförflyttningar kan resultera i. På detta sätt är avsikten att värdera dessa konsekvenser som syften i sig. I en avslutande diskussion belyses studiens resultat i perspektiv av ett samhälle präglat av förändring och mångfald och därmed också relevansen av estetiska lärprocesser i en utbildningspolitisk kontext.

"Hur du ser tillbaka på din skola, är också hur du ser på dig själv" Skolor behöver vara många saker, lärande, lekfulla, ordingsamma och mycket mer. Detta projekt är en undersökning i att försöka få in så många kvaliter i en byggnad som det går och få polariteter att dansa med varandra. Detta är en djupdykning i hur platser kan forma barn till att posetivt växa och hur de associerar och använder en plats rent konkret och metafysiskt. Uppgiften var att vi skulle rita en modern grundskola på en svår tomt i henriksdal i stockholm. Vi fick ett komplett program, F-6 med två klasser i varje årskurs. Skolan jag ritat har fått med alla rummen som behöves, i den rumsrelation som eftertraktas av SISAB. Varje rum har den area som specificerades i programmet. Detta är en skola som fungerar och mer. Skolan är en ladustruktur som förljer en enkel sektion som gör skolan blir pragmatisk och flexiblel. Betong element håller ihop byggnaden och kopplar den till platsen symbolisk och estetiskt. EVO är ett koncept för en modern skola som kopplar ihop tradition vilket har rättfärdigats av psykologiska undersökningar. Detta har skapat en miljö och struktur som är optimal för att tillfredställa de behoven som barn, lärare och samhället har på utbildning. / "The way you look back att your school, is also how you view yourself" Schools need to be many things, learning, playful, orderly and much more. This project is an investigation into trying to bring in as many qualitys in a building as possible to get opposites to dance with each other. This is a deep dive in how places can shape children into something posetiv, how they caj associate and use a place concretely and metaphysically. The task was to draw a modern elementary school on a difficult site in henriksdal in stockholm. We received a complete program, (kindergarden to year 6) with two classes in each year. The school I have drawn has provided with all the rooms  that is need needed, in the space relation sought by SISAB. Each room has the area specified in the program. This is a school that works and more. The school is a barn structure that follows a simple section that makes the school pragmatic and flexible. Concrete elements cluster the building and connect it to the site symbolically and aesthetically. EVO is a concept for a modern school that links to tradition, which has been justified by psychological investigations. This has created an environment and structure that is optimal to satisfy the needs of children, teachers and society in education.

Mot bakgrund av att många elever idag upplever skolan som meningslös har vi i detta arbete reflekterat över vad som skulle kunna öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Uppsatsen handlar om meningsskapande arbete i skolan, vilket inte är liktydigt med ”meningsfullt arbete” i skolan. Med meningsskapande arbete menar vi sådan pedagogisk verksamhet där en syn på barnet som kunskaps- och kulturskapare får konsekvenser för hur arbetet blir, för hur pedagoger planerar uppgifter och för hur de pedagogiska målen med ett arbete formuleras. Vi fokuserar på sådant meningsskapande arbete som använder sig av estetiska uttrycksformer. Mer specifikt undersöker och berättar vi om ett projekt som genomfördes i en klass med åttaåringar på en grundskola i Malmö. Den estetiska uttrycksformen som barnen använde sig av i detta projekt var digitala historier, vilket är korta filmer i vilka skaparna använder sig av stillbilder, berättarröst, musik eller andra ljud. Barnen fick i uppgift att leva sig in i att vara en person inom ramen för ett OS-arrangemang. I vår undersökning intresserar vi oss för vilken inställning eleverna och pedagogen har när det gäller estetiskt uttryckande. Framförallt intresserar vi oss för det förhållningssätt som litteraturvetaren Jan Thavenius benämner den radikala estetiken, en inställning där estetiska uttryck bland annat förmodas säga något väsentligt och angeläget. Det är också ett förhållningssätt som handlar om att förvalta mångfalden av perspektiv. Tankarna om den radikala estetiken rymmer flera tänkbara infallsvinklar som vi redogör för. Några av dessa infallsvinklar använder vi oss av när vi tolkar hur barnens digitala historier tas emot i ett mottagandesamtal. Ett annat ord för mottagandesamtal som vi använder oss av är reception. I en reception möts elever och pedagog för att samtala om och kring de verk som producerats. Vår frågeställning är:Finns det något som visar på att samtalsdeltagarna har en inställning som stämmer överens med tankarna om den radikala estetiken? Vad visar i så fall på detta?Med den frågeställningen är vårt syfte att, utifrån den radikala estetikens premisser, undersöka vad som händer i reception när vi försöker praktisera tankar om meningsskapande arbete i skolan. Bakgrunden till vår fokusering på meningsskapande arbete, den radikala estetiken och reception är att vi har förhoppningar om att kunskap relaterad till dessa tre begrepp kan bidra till att öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Det är ingen lätt uppgift att på ett kortfattat sätt formulera resultaten av vår undersökning. Vårt tolkningsarbete lämnar ibland fler frågor än svar. Våra resonemang är dessutom knutna till specifika och konkreta situationer på ett sådant sätt att de inte på ett enkelt sätt kan göras allmängiltiga utan att något går förlorat. Det är således svårt för oss att tala om resultatet utan att breda ut oss om specifika situationer. Framförallt är det i relation till det konkreta som vi hoppas att våra reflektioner ska vara tankeväckande. För att få ut något av vårt resultat tror vi att det är en fördel om läsaren dels ger sig i kast med att sätta sig in i vilka perspektiv som vi valt att utgå ifrån när det gäller den radikala estetiken och dels försöker sätta sig in i situationerna som studeras. De generella slutsatserna är således inte nödvändigtvis det mest intressanta i vår resultatdel, men ändå värda att nämna. I vår undersökning återkommer vi till talet om en skolkultur och en skolkod. Vi pekar på några situationer där skolkulturen ser ut att vara en tröghetsfaktor i försöken att etablera en ”receptionskultur” där den radikala estetiken kan bli aktuell. När vi talar om reception redogör vi för olika faser. Två av dessa faser kommenterar vi i våra slutreflektioner. För det första har vi kommit att uppfatta ”överenskommelsefasen” som ytterst avgörande för hur en reception blir och för vilken inställning deltagarna har. För det andra har vi blivit benägna att se ”reflektionsfasen” som central när det gäller den radikala estetikens strävan att förvalta mångfalden av perspektiv. Det är i reflektionsfasen som receptionsdeltagarna begrundar skillnader och likheter mellan det som presenterats i receptionen. På så sätt är det meningen att olika perspektiv ska lyftas fram och synliggöras i reflektionsfasen.

Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av deolika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a commonlocation?) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka hur man kan förstärka det estetiska programmet bild och formgivnings status och på så sätt höja antalet sökande elever på lokal nivå. De fyra nationella inriktningarna av estetiska programmet är idag geografiskt splittrade i vår stad.Kan man påvisa positiva aspekter av att samlokalisera alla de fyra inriktningarna på estetiska programmet? Är det viktigt att erbjuda blivande gymnasieelever programmet bild och formgivning?På teoretisk nivå ger arbetet en översikt av tidigare forskning om vikten av de estetiskaämnena för dagens och morgondagens samhälle. Litteraturdiskussionen ger även en inblick idet intrikata förhållandet mellan estetiska ämne, flerstämmighet, kreativitet och demokrati ur ett sociokulturellt perspektiv. Med hjälp av intervjuer med lärare från respektive inriktningar och skolor ville jag se om det fanns stöd och underlag för en samlokalisering av de fyra nationella inriktningarna på estetiska programmet.Kort sammanfattat skulle en samlokalisering förvaltad på rätt sätt, i rätt lokaler och med rätt geografisk placering vara till stor fördel för alla blivande elever på en sådan skola. De pedagogiska vinsterna och förutsättningarna skulle öka till fördel för både elever och lärare.Ett multi- och intermodalt skolklimat, med alla dess positiva aspekter, skulle ha bättreförutsättningar. Ett estetiskt hus som tillåter sig bli en produktions- och presentationsplats för kultur kan också bli en bas för utåtriktad aktivitet och på så sätt minska klyftan mellan skola och samhälle.

Institutionen för kultur och estetik, Konstvetenskap, 106 91 Stockholms universitet, 08-16 20 00 vx Handledare: Christopher Landstedt Titel: En formal- och diskursanalys av fem bidrag i tävlingsprocessen för Sametingets nya byggnad Författare: Marie Grundström Kontaktuppgifter till författaren: mariegrundstrom@yahoo.se Uppsatsnivå: kandidatuppsats Ventileringstermin: HT2023 ABSTRACT: Uppsatsen behandlar fem utvalda tävlingsbidrag i en utlyst arkitekttävling om ny byggnad för Sametinget. Syftet med uppsatsen är att undersöka arkitekturens estetik, konstnärlighet och funktionsmässighet i en samisk kontext och vilka symboliska värden som ryms inom vald arkitektur. Uppsatsen undersöker med utgångspunkt i tävlingsbidragen på vilka sätt förslagen kommunicerar estetiskt, funktionellt, socialt och kulturellt med betraktare och brukare. Frågeställningarna i undersökningen är på vilka sätt tävlingsbidragen kommunicerar en samisk estetik, funktionalitet och symbolik och hur tävlingsprogrammets riktlinjer om samiska element efterlevs. Det teoretiska ramverket för uppsatsen är diskursanalys där materialet undersöks med en komparativ metod i dialog med tidigare forskning. Tävlingsbidragens projektbeskrivningar formal- och kontextanalyseras och jämförs med innehållet i tävlingsprogram, juryutlåtande och personintervjuer. Resultaten visar att utvalda förslag trots avvikelser från riktlinjer i tävlingsprogrammet kommunicerar statlig representativitet och symboliskt värde för samer. Slutsatser är att en tradition av monumentala byggnadsverk saknas inom den samiska kulturen och tävlingsbidragens konstnärlighet och funktionsmässighet i någon mån blir begränsad. Det vinnande förslaget kommunicerar inte traditionell samisk byggnadskonst i vissa delar. Landskapet spelar en väsentlig roll för placeringen av byggnaden och en omlokalisering till ytterligare en annan geografisk ort har viss relevans. Genom berättelser mellan deltagare i processen med framtagande av ny byggnad har en färdighet att manifestera samisk symbolik uppstått hos involverade.  Nyckelord: arkitektur, diskursanalys, estetik, formalanalys, funktionalitet, konstnärlighet, kontextanalys, parlamentshus, samer, sameting, Sápmi, symbolbyggnad, symbolik, urfolk.

Musik som estetisk uttrycksform kan användas som ämne och metod i förskolans undervisning. Vad? Hur? och Varför? musik ska användas som ämne eller metod i förskolan är upp till förskollärarna att avgöra. Tidigare forskning visar att förskollärare uttryckt en osäkerhet kring sin ämneskunskap inom musik, men att förskollärare stärks genom support av varandra och när de är befriade från krav. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om förskollärares didaktiska perspektiv på musik som ämne och metod i förskolan. Som undersökningsmetod valdes kvalitativ forskningsintervju. Eftersom förskollärarnas resonemang var det som eftersöktes använde vi oss av semistrukturerad intervju där 9 förskollärare intervjuats. Materialet har analyserats utifrån Lindströms (2008) modell i, om, med och genom estetiska uttrycksformer, som är den teoretiska utgångspunkten i detta arbete. Resultatet visar att flera av förskollärarnas resonemang kunde kopplas till musik som metod, där förskollärarna ofta kopplade deras aktiviteter och resonemang till olika delmål i läroplanen. Förskollärarna menar att musik kan användas som metod där syftet kan vara för barns språkutveckling, motorikutveckling, utveckling av socialt samspel, samt för barns utvecklade intresse för kultur och traditioner. Resultatet visar också förskollärarnas resonemang kring att musik är mycket mer än en metod, där de menade att det var både en metod och ett ämne med ett eget värde. När förskollärarna intervjuades och besvarade intervjufrågorna gav de flera svar som kunde kopplas till musik som ämne, där flera av resonemangen handlade om instrument, sång och läran om musikens uppbyggnad, samt om känslor och upplevelser. / Music as an aesthetic form of expression can be used as a subject and method in preschool teaching. What? How? and why? whether music should be used as a subject or method in preschool is up to the preschool teachers to decide. Previous research shows that preschool teachers expressed uncertainty about their subject knowledge in music, but that preschool teachers are strengthened through support from each other and when they are freed from demands. The purpose of this study is to create knowledge about preschool teachers' didactic perspective on music as a subject and method in preschool. Qualitative research interview was chosen as the research method. Since the pre-school teachers' reasoning was what was sought, we used a semi-structured interview where 9 pre-school teachers were interviewed. The material has been analyzed based on Lindström's (2008) model in, about, with and through aesthetic forms of expression, which is the theoretical starting point in this work. The results show that several of the preschool teachers' reasoning could be linked to music as a method, where the preschool teachers often linked their activities and reasoning to different sub-goals in the curriculum. The preschool teachers believe that music can be used as a method where the aim can be for children's language development, motor development, development of social interaction, as well as for children's developed interest in culture and traditions. The result also shows the preschool teachers' reasoning about music being much more than a method, where they believed that it was both a method and a subject with its own value. When the pre-school teachers were interviewed and answered the interview questions, they gave several answers that could be connected to music as a subject, where several of the arguments were about instruments, singing and the doctrine of the structure of music, as well as about feelings and experiences.

This thesis aims to explore theories in aesthetics and philosophy of criticism,in order to understand why disagreement occur in film evaluations and possible reasons. Subsequently, the relationship between subjective preferences and objective properties in film evaluations will also be explored. In the first section of the thesis, a theoretical foundation will be provided for context. Malick as a director will be introduced, together with theories regarding intention, value, objectivity, and aesthetics. In the second section, three film reviews with different ratings from three film critics will be analyzed, to distill the essence of film evaluations. This thesis will show that there is reason to believe that objective properties exist in film objectsand that there are ways to evaluate these properties. The results will also show that an evaluation has several components, and that it is possible to judge one evaluation to be more or less justified than another, based on the strength of this reasoning and inclusion of the different components.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka estetiska lärprocessers inverkan på meningsskapande inom naturvetenskaplig undervisning. Studien utgår från frågeställningen: vilken roll spelar det estetiska uttryckssättet, att teckna, för elevers meningsskapande kring naturvetenskapligt innehåll kopplat till pollinering i årskurs 1. Metod för datainsamling är observation av lektionsaktivitet (med det estetiska uttrycksmedlet ”att teckna”) samt intervjuer med elever om deras teckningar. Datamaterialet analyseras med praktisk epistemologisk analysmetod utifrån både ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv på lärande. Centrala begrepp för studien är estetik, estetiska lärprocesser samt meningsskapande. Resultatet visar att det estetiska uttrycket att teckna kan ha positiv påverkan för elevers meningsskapande om pollinering både på ett estetiskt och kognitivt plan. De estetiska uttrycken står inte i vägen för kunskapsförståelsen. Att teckna förknippas även med hög motivation och engagemang. Resultatet visar även att elevteckningar kan användas för att synliggöra elevers kunskaper och att elever kan ha mer kunskap än vad som uttrycks i teckningarna. En risk påvisas i resultatet, där elever exkluderar innehåll i teckningarna på grund av estetiska skäl om de upplever sin förmåga att teckna som otillräcklig. Samtal om elevteckningar ses som gynnsamt för att få en bättre helhetsbild av elevers förståelse av undervisningsinnehåll. Slutsats är att den estetiska lärprocessen att teckna är positiv för meningsskapandet kring pollinering samt att elevers exkludering av innehåll i teckningar bör beaktas.