Den här uppsatsen undersöker varför vissa spel kan ses med ett större estetiskt värde än andra och hur detta estetiska fokus kan uppnås samt hur detta påverkar spelen och dess värde. Syftet är att beskriva estetisk effektivitet som begrepp och metod för att kunna applicera dessa kunskaper i produktioner av digitala spel. För att undersöka problemområdet utfördes en spelproduktion där metoder framtagna under undersökningens gång applicerades. Denna produktion testades sedan mot respondenter och resultaten sammanställdes med reflektioner kring hur processen påverkat slutprodukten. Undersökningen beskriver ett förhållningssätt, komplett med begrepp, definitioner och metoder och visar att detta kan användas för att skapa sammanhållna och starka upplevelser.

This is a study that wants to investigate whether music can contribute to linguistic development through interviews. In the literature review, researchers and educators clarify the connection between music and languages. The study is based on the sociocultural perspective. The six educators interviewed for the study suggest that music has a contributing effect on children's language development. Furthermore, it is explained that music brings joy and fellowship that becomes an interaction between the children in preschool. By interaction and learning of other people's previous experiences, the children can develop their language. In the discussion it appears that the music gathering for children gives a sense of safety, which makes them comfortable to express feelings and thoughts, which in turn leads them to communicate and interact with others to develop their language.

Abstract The aim of the study is to describe from a socialsemiotic perspective, and discuss how the preschool activities uses aesthetic and mathematical methods in collaboration. This essay has compared the areas and chosen to highlight aesthematics, which is a new concept introduced to visualize the cooperation between mathematics and esthetics. Based on the purpose, three questions have been raised: How does preschool activities use the mathematics in relation to aesthetics and how the disciplines interact with each other? What dependency do the subjects have in relation to each other, is the time allocated for each topic separately and, if so, why? How do subjects take place in preschool activities, is one of the subjects subordinate to or above? Methods used to gather empirical data were observations of preschool teachers activities and stimulated recall with preschool teachers. The results of the study highlight that the aesthematics are shaped after activities. This means that based on the different activities, the overall role of aesthetics and mathematics changes. Furthermore, both results and discussion reveal that preschool teachers knowledge of the subject areas plays a decisive role in how they are highlighted in preschool activities. The study highlights a conclusion that clarifies the importance of the preschool teachers time for reflection with third parties for professional development. / Sammanfattning Studiens syfte är att utifrån ett socialsemiotiskt perspektiv beskriva samt diskutera hur verksamheten tillämpar ett samverkande estetiskt- och matematiskt arbetssätt. Denna uppsats har jämfört områdena och valt att lyfta fram estematik, vilket är ett nytt begrepp som införts för att synliggöra samarbetet mellan matematik och estetik. Utifrån syftet har tre frågeställningar lyfts fram: Hur nyttjar verksamheten matematiken i relation till estetiken och hur ämnena samverkar med varandra? Vilken beroendeställning har ämnena i relation till varandra, avsätts det tid för respektive ämne separat och i så fall varför? Hur tar ämnena plats i förskoleverksamheten, är något av ämnena underordnat respektive överordnat? Metoder som användes för datainsamlingen var observationer av pedagogernas aktiviteter och stimulated recall med förskollärare. Studiens resultat lyfter fram att estematiken formar sig efter aktiviteter. Det innebär att utifrån de olika aktiviteterna så växlar den överordnade rollen mellan estetik och matematik. Vidare synliggörs det i både resultat och diskussion att förskollärare kunskap om ämnesområdena har en avgörande roll för hur de lyfts fram i verksamheten. Studien lyfter fram en slutsats som belyser vikten av pedagogers tid för reflektion med utomstående för professionsutveckling.

Visionsbilder över byggprojekt har under de senaste decennierna blivit en vanlig typ av platsmarknadsföring. Visionsbilder kallas även för renderingar och är ett slags digitala collage som försöker övertyga publiken om platsens förmåga att fungera. Till skillnad från fotografier är renderingar sammansatta av visuella element som aktivt valts ut av producenten. Visionsmaterial innefattar en maktdimension då materialet ligger till grund för politiska beslut gällande kommunalt finansierade projekt. Det finns i dagsläget inga studier på visionsbilder ur ett kommunikationsperspektiv i en svensk kontext. Genom en multimodal kritisk diskursanalys undersöker studien vilka värden och löften som synliggörs samt vilka ideologiska funktioner dessa producerar och reproducerar. Analysmaterialet består av visionsbilder med tillhörande text från tre svenska kommuner; Lund, Västerås och Kiruna. Resultatet påvisar en genomgående nyliberal ideologi där både platser, människor och praktiker kommodifieras. De ideologiska funktionerna synliggörs genom teman som; en aktiv livsstil, globalisering, gemenskap via konsumtion, estetiska val och utopiska fantasier. / Images representing a vision of urban redevelopment projects have during the last decades been more frequently used in place marketing. These rendered images are digital collages used to persuade the audience how the place is supposed to work. In rendered images all visual elements are, unlike photographs, composed by the producer. These types of images carry a power relation due to being a part of political decision financed by municipalities. There’s up to this point no research regarding this subject in a Swedish context. This study examines, through a multimodal discourse analysis, which values and promises are made visible and which ideological functions these images and texts produce and reproduce. The analysis covers urban visions regarding three Swedish municipalities; Lund, Västerås, Kiruna. The result depicts a strong commodification and a neoliberal ideology seen through themes like; active lifestyle, globalisation, community via consumption, esthetics and utopian fantasies.

Uppsatsen syfte är att undersöka en esoterisk bildtradition som en separat bildvetenskap utifrån en diskursanalytisk metod. Frågan ställs hur denna bilddiskurs formerats, om vi kan identifiera en särskild estetik och hur vår bild av den har tillkommit. Uppsatsen undersöker här omgivande narrativ och utsagor. Vidare undersöks samtidskonstens intresse för den esoteriska bildtraditionen där historiska material aktualiseras i nya kontexter, men även dess intresse för aktualisering av en historisk estetik i nya verk. Som utgångspunkt i undersökningen står tolv målningar funna i frimurarordens arkiv för drygt tio år sedan, troligtvis gjorda av hertig Karl, senare kung Karl XIII, och som var en del av den esoteriska krets vid Stockholms slott som hertigen underhöll. Uppsatsen undersöker hur vi utifrån ett samtida perspektiv kan se på dessa målningar som en del av en historisk esoterisk bildtradition men även som rekontextualiserade idag.  Vidare undersöks olika begrepp för hur temporaliteter kan skapas och verka när en estetik fortlever oberoende av tid och plats. Undersökningen visar att det historiska textuella material som ligger till grund för de esoteriska bilderna är centralt för hur denna estetik har utvecklats och överlevt. Vidare visar undersökningen att denna estetik genom sin fortlevnad i samtiden kan identifieras som ett ikoniskt tecken för esoterismen.

No description available.

Schelling and Adorno are two thinkers from different periods who are critical of the modern scientific approach towards nature, which they deem disruptive. Schelling’s orientation is mainly towards the epistemological, while Adorno’s is also political. Both seek to find a path of the subject’s reconciliation with nature through aesthetics. Via Schelling’s works First Outline of a System of the Philosophy of Nature and System of Transcendental Idealism as well as Adorno’s Dialectic of Enlightenment and Aesthetic theory, this paper emphasizes similarities and differences in their respective ideas on the art-nature relationship. Schelling’s idealistic-practical philosophy centers around the synthetization of nature and freedom, which culminates in the artwork while Adorno rather focuses on subjectivity’s dominance of nature and self and how aesthetics could reform subjectivity into something less harmful, which too would be a step towards freedom. The essay argues that the two thinkers complement each other in certain aspects and that their affinities are more than what appears at a first glance.

Den ”osynliga” arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, Gubbängsbadet, Årstagårdens bollplan.  Många arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete är inte utmärkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förväntas finnas där, fungera och vara estetiska men de flesta människor tänker sällan på de skapande krafter som står bakom den byggda miljön. Den ”osynliga” arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades. De olika aspekterna är: Den historiska eller traditionella. Samhället. Beställarkraven. Yrkesrollen. Arkitektens eget val eller ställningstagande.  För att illustrera några av aspekterna är tre utförda projekt visade: Dragonstallet Drottningholm- ett ombyggnads- och renoveringsprojekt i byggnad från början av 1800-talet. Projektet handlade i stor omfattning om att ta bort det som inte hörde till och lyfta fram det ursprungliga stallrummet.  Gubbängsbadet- uppförd ca 1945-1949, om- och tillbyggnad för anpassning till nya funktioner och arbetssätt. Tillbyggnaden är exteriört anpassad och smälter in. Interiört fungerar lokalerna bättre för sitt ändamål.  Årstagårdens bollplan- nybyggnad av omklädningsbyggnad. Byggnaden fungerar väl för sin användning, har en diskret utformning med egen karaktär, anpassad till sin omgivning. / The unnoticed architect. Projects: Dragonstallet Drottningholm, Gubbängsbadet, Årstagårdens bollplan.  Many architects work unnoticed. Their work is not distinguishing or famous, but surrounds us everywhere. Everyday buildnings are expected to be there, function well and be esthetically pleasing but most people seldom consider the creative forces behind the built environment. The unnoticed architect and his architecture was studied from a number of aspects. The aspects are: The historical or traditional. The society The clients’ requests The professional role The architects own choice and opinion   To illustrate some of these aspects three built projects are chosen: Dragonstallet Drottningholm- the former stable for the dragoons’ horses from the beginning of the 19Th century, was rebuilt. The project was mostly about tearing off parts which didn’t belong and make the details of the original room visible.  Gubbängsbadet- a swimming bath, built 1945-49, rebuilding and exterior addition to accommodate new functions and ways of working. The exterior addition was made in the same way as the existing building and blends in. The interior is better planned for its purpose.  Årstagårdens bollplan - a newly built changing room building at a football pitch. The building is well planned for its purpose, has a discreet design with its own character, well adapted to its surroundings.

Syfte: Att studera hur unga vuxna upplever och påverkas av tänders utseende. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade frågor utfördes. Sex studenter från Jönköping University (JU) i åldrarna 19–29 år intervjuades. Insamlat datamaterial analyserades utifrån metoden manifest innehållsanalys. Resultat: Informanterna uttryckte en kluven upplevelse av det ideala tandutseendet då de uttryckte att perfekta tänder är målet, men även uttryckte förståelse för att tänder kan se olika ut. Ytterligare beskrev informanterna att tänders utseende kan ha emotionell påverkan genom påverkad självkänsla och självförtroende. Tandutseendet kan även bidra till fördomar och påverkar förhållningssättet gentemotindividen. Dessutom kan tandutseendet skapa föreställningar om en individs livssituation med avseende på ekonomiska resurser, tandvårdserfarenhet, orala hygienvanor och livsstilsvanor. Slutsats: Tänders utseende framstår tydligt som en del av den psykosociala funktionen av oral hälsa och har därmed påverkan på en individs orala hälsorelaterade livskvalité (OHRQoL). Tandvårdspersonal bör därför alltid beakta samtliga aspekter av den orala hälsan för att kunna tillhandahålla bästa möjliga patientomhändertagande samt bidra till att optimera patientens OHRQoL. / Aim: To study how dental appearance is perceived by young adults and how it impacts them. Method:A qualitative study consisting of semi-structured interviews was conducted. Six students from Jönköping University (JU) aged 19–29 participated in the interviews. The collected data was analyzed by using manifest content analysis. Results: The informants presented a divided perception of the ideal dental appearance. They expressed both a desire for perfect teeth and an understanding of variations in dental appearances. The informants further described that the appearance of teeth can have an emotional impact through affected self-esteem and self-confidence. Dental appearance also contributes to prejudice and affects the attitude towards the individual. Furthermore, dental appearance can create ideas of an individual's life situation regarding financial resources, dental care experience, oral hygiene- and lifestyle habits. Conclusion: Dental appearance clearly appears to be a part of the psychosocial function of oral health and thus has an impact on an individual’s oral health related quality of life (OHRQoL). Dental professionals should therefore consider all aspects of oral health in order to provide best possible patient care and optimize the patients' OHRQoL.

I vårt uppsatsarbete utgick vi från den sociokulturella teorin och vårt syfte med att synliggöra eventuella samband mellan barns utveckling och lärande i relation till olika estetiska aktiviteter, även kallat “estetiska lärprocesser”, samt till de metoder som förskolepersonalen använder sig av och i vilka situationer dessa används. Tidigare forskning har pekat på hur de olika formerna av estetiska uttryckssätt är essentiella för barns olika områden av inlärning och utveckling. Genom en webbaserad enkätundersökning nådde vi ut till förskollärare som själva hade ett intresse för de estetiska ämnena, vilket påverkade deras svar på så sätt att de beskriver ett mer estetiskt tolkande av läroplanen och dess mål. Vi upptäckte i arbetet med analysen av vår data att variationen på utbudet av de estetiska aktiviteterna som barnen fick möjlighet att uppleva spelade en roll i vad de fick möjlighet att lära sig och utvecklas inom. Vidare kunde vi även se att pedagogernas eget intresse påverkade hur utbudet för barnen såg ut och vilka verktyg barnen fick.