Hur skapas en sittmöbel avsedd för flera ändamål där både god ergonomi och god estetisk uppfattning av sittmöbeln kan uppnås för användarna? Frågeställningen utforskas genom skapandet av en sittmöbel från två produktkategorier; kontorsstol och fåtölj. Arbetet sker genom ACD - användarcentrerad design för att få återkoppling och input från möjliga användare genom arbetes gång. Teori inom ergonomi används för att skapa förståelse kring hur ergonomi kan påverka användaren, och vad som skapar god ergonomi i design. För att bemöta frågan kring jämnvikt mellan estetik och ergonomi utgår metoderna från principen MAYA – most advanced, yet accepted. Arbetets resultat är ett förslag till metod för att jämföra två produktkategorier mot varandra för att identifiera likheter och skillnader. Från resultat av metod sker idégenerering för att skapa en produktbildsrendering av produkt inom en helt ny produktkategori. / How do you create a seating furniture intended for multiple purposes where both good ergonomics and a good aesthetic perception of the seating furniture can be achieved for the users? The issue is explored through the creation of seating furniture from two product categories; office chair and armchair. The work is done through UCD user-centered design to get feedback and input from potential users through the work. Theory in ergonomics is used to create an understanding of how ergonomics can affect the user, and what creates good ergonomics in design. To address the issue of balance between aesthetics and ergonomics, the methods are based on the principle MAYA - most advanced, yet accepted. The result of the work is a proposed method for comparing two product categories against each other to identify similarities and differences. From the result of the method, idea generation takes place to create a product image rendering of the product within a completely new product category.

Denna uppsats undersöker hur naturupplevelser på en utvald plats kan omvandlas till musik i en kompositionsprocess. Den utforskar också hur denna omvandlingsprocess kan utvidga och berika en intuitiv kompositionsprocess och hur detta påverkar tonsättarens estetik. De utvalda platserna är ett strandlandskap utanför Piteå och en fjällsjö utanför Kiruna i norra Sverige. Den valda metoden inkluderar kompositionsprocessen av två musikstycken, ett för kammarensemble och ett för symfoniorkester. Kompositionsprocessens fokus har varit omvandlingen från visuella, audiella och taktila mönster, ljud och material, och integrerar även dokumentation av visuella mönster och inspelningar av autentiska ljud av nylagd havsis och dess kontakt med vatten. Skisser, laborationer med musiker, och inkluderandet av Robert Eks utvidgade klarinett med MiM-teknologi har också varit en del av kompositionsprocessen och studien. Resultatet är två komponerade stycken: Seascape Patterns för NorrlandsOperans Symfoniorkester och Ice Glyph för den nutida kammarensemblen Norrbotten NEO, både som partitur och video/ljudfiler. / This thesis investigates how nature experiences can be transformed into music in a composition process. It also explores how this transformative process can expand and enhance an intuitive composing process and investigates how this affects the esthetics of the composer. The landscapes choosen are a seashore outside Piteå, and a mountain lake area outside Kiruna in the north of Sweden. The method used have included the composition processes of two pieces of music, one for contemporary chamber ensemble and one for symphony orchestra. The focus of the composition process has been the transition from visual, auditive and tactile patterns, sounds and materials, and has incorporated documentation of visual patterns and field recordings of authentic sounds of freezing ice and water. Sketches and laborative workshops with musicians, including Robert Eks augmented clarinet with MiM technology have also been a part of the composition process and the study. The result was two composed pieces: Seascape Patterns for NorrlandsOperans Symphony Orchestra and Ice Glyph for the contemporary chamber ensemble Norrbotten NEO, both as scores and recordings/audio files.

Detta är en retrospektiv undersökning med syfte att bidra till en fördjupad förståelse av hur kropp och rörelse kan ses som kommunikativa resurser i en lärande miljö, främst då det gäller klassrummet och elevernas möjligheter att bearbeta och förmedla innehåll kopplat till skolans ämnen och styrdokument. Studien initierades av mig som ett utvecklingsarbete utifrån min erfarenhet att kroppen och rörelsen ofta är en outnyttjad resurs ur ett lärande perspektiv i klassrummet. Undersökningen är avgränsad till den klass och den handledare jag mötte under min avslutande vfu, verksamhetsförlagda utbildning. Detta skedde i en klass på grundskolans tidigare år där jag under fyra veckors hade huvudansvaret för så gott som alla lektioner med eleverna i matematik, svenska, so, idrott, musik och bild. Ett sammanhållet fokus var från min sida att i varje ämne, utifrån ämnets styrdokument med kunskapsmål och centrala innehåll, koppla ett moment till en aktivitet där rörelsen och kinestetiskt lärande stod i fokus. Jag hade ingen färdig metod att utgå från utan prövade i dialog med klassläraren som också var min handledare för vfun, ett arbetssätt som jag själv kom att utforma. Genom teori och praktisk erfarenhet från ett komplementärt lärande där den kinestetiska kommunikationen står i fokus visar jag här på alternativa sätt att finna vägar till meningsskapande processer genom fysisk daglig aktivitet i klassrummet. Studien är retrospektiv i den mening att min empiri baseras dels på intervjuer kring arbetssättet som helhet med sex av de elever som deltog i studien samt med deras klasslärare/min handledare och att den insamlade datan relateras till aktuell forskning inom området. Mina ledande frågeställningar har varit: Vilka betydelser tillmäter läraren rörelse i klassrummet?  Vilka betydelser tillmäter eleverna rörelse i klassrummet? I litteraturgenomgången skildras inledningsvis rörelsens plats i klassrummet utifrån ett möte mellan logocentrism, didaktisk design och transspråkande. Resultatet visar på möjligheterna till meningsskapande genom rörelse. Resultatet visar även på lusten till rörelse jämte svårigheterna att införliva ett nytt arbetssätt i en målstyrd skola. Samt att synen på rörelsens värde möjligen vidgats de senaste åren inom ett transspråkande perspektiv.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur huvudkaraktären i Selma Lagerlöfs debutverk Gösta Berlings saga gestaltas. Fem olika kapitel har valts ut på grund av att de är mest utmärkande för Gösta Berlings karaktärsgestaltning och utveckling. Som teoretiskt underlag använder jag mig av Shlomith Rimmon-Kenans karaktärsindikatorer som appliceras på varje utvalt kapitel och diskuteras i fem olika textanalyser. Ambitionen är att få en tydligare bild av en fascinerande, motsägelsefull och abstrakt karaktär. Resultatet tyder på en rik karaktärsgestaltning med karaktärsdrag som följer en utveckling från svag till stark där etiskt ansvar ställs mot estetiskt leverne. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-05-30</p>

Bakgrund: Estetiken har alltid varit en central del i förskolans vardag och genom estetiska inslag ges barnen möjlighet att utforska sin omvärld. I förskolan bör barn få erfarenheter och kunskaper om den estetiska uttrycksformen bild genom att arbeta och förstå bild som mål i sig och som ett medel för att nå andra kunskaper. Forskning visar att estetiken ofta används som medel och mer sällan som mål. Förskolläraren har det huvudsakliga ansvaret av undervisningens innehåll och utformning. Det blir därför intressant att studera förskollärares olika syn och arbete kring bildskapande utifrån vad tidigare forskning belyst. Syfte: Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur estetik används i förskolan. Mer specifikt vill vi studera förskollärares syn på och beskrivna arbete med bildskapande i förskolan. Metod: Studien är av kvalitativ art och empirin bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Empirin bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Studiens resultat visar att bildskapande har en viktig plats i förskolan. Bildskapande är viktigt enligt förskollärarna eftersom de såg att barnen utvecklar olika kunskaper och kompetenser. Resultatet visar också att förskollärarna beskrev att de ofta hade ett syfte med bildundervisningar. Utifrån förskollärarnas beskrivningar arbetade majoriteten av informanterna med bildskapande som både mål och medel. En tolkning är däremot att när de arbetade med bildskapande som mål eller medel grundades det inte alltid i ett medvetet val.

Biokomposit är ett material som har stor potential att ersätta plastprodukter i framtiden. Med ett innehåll av träfibrer och växtbaserad plast är det både biologiskt nedbrytbart och fullt möjligt att återvinna. I det här projektet undersöks materialet biokomposit i samklang med additiv tillverkning, 3D-print. Syftet är att undersöka materialets estetiska potential, och visa möjligheter inom en tillverkningsteknik som inte håller samma status som exempelvis formsprutning. Författaren vill framhäva det som många skulle se som defekter i en tillverkningsprocess, för att ge komplement till Studio Tabos rotationssymmetriska armaturer. En fokusgrupp har varit till stöd i beslutstagande, och processen har varit experimentell med strikta ramar och mål.  Det intressanta är inte hur man kan skriva ut ett objekt, utan det är varför. Är det för massproduktion av kommersiella produkter som kräver perfektion, så är inte additiv tillverkning rätt väg att gå. Är det för att göra en mindre kollektion, i en produkt där tekniken estetiskt tillför någonting kan tekniken i stället vara en fördel. Framtiden ser ljus ut för nya produkter och det finns mer att utforska i ämnet.

The purpose of this study was to examine how teachers in Swedish upper secondary schools reason about assessment in education in media aesthetics, and if the knowledge requirements provided by The Swedish National Agency for Education are adequate according to the interviewed subjects. In this study, the term media aesthetics is defined as the digital and technical knowledge one must possess to create aesthetically pleasing products. To carry out the study, a qualitative method was used and semi-structured interviews with five educators in the media aesthetic field gave insights into the classroom situation. The results show that teachers see the artistic process as taking form in the mind and can become difficult to imitate in real life, especially if the student does not possess the digital handcraft skills required to complete the task. The results also show that the knowledge requirements are perceived as arbitrary, perhaps due to the fact that the scientific research in media aesthetics is substandard compared to more classical subjects like languages and mathematics.

No description available.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar av estetiska lärprocesser samt deras arbete med det i förskolans verksamhet. Denna kvalitativa studie har utgått från en fenomenografisk ansats samt utvecklingspedagogik som teoretisk utgångspunkt. Metoden för datainsamling har varit semistrukturerade intervjuer vilka har genomförts med tio förskollärare som arbetat på åtta olika förskolor från södra till västra Sverige. Resultatet visade att förskollärare uppfattar att estetiska ämnen har en central roll i förskolan och handlar om att ge barn möjlighet att få uttrycka sig på olika sätt. Förskollärarna beskriver att barnen behöver få erfara en variation av olika estetiska ämnen och innehållet i undervisningeni form av material, tekniker samt olika stilar. Förskollärarna nämner även att deras förhållningssätt i undervisningen av estetiska uttrycksformer har en betydande roll. Vår slutsats är att förskollärarna arbetar med de estetiska uttrycksformerna i förskolan och är medvetna om vikten av estetik i barns undervisning. Arbetet med de estetiska ämnena kan variera beroende på förskollärarnas tidigare erfarenheter och intresse.