Många elever uppvisar svårigheter i utvecklingen av sin läsförståelse, vilket är oroande då denna förmåga kan ses som avgörande för det fortsatta lärandet och ett fungerande samhällsliv. Både styrdokument och tidigare forskning belyser vikten av att erbjuda elever en variation av uttrycksformer att visa sin förståelse på, inklusive estetiska uttrycksformer såsom bild, drama och musik. Utifrån detta är syftet med denna studie att kartlägga eventuella samband mellan multimodala gestaltningar eller estetiska uttrycksformer och läsförståelse, genom att presentera och analysera tidigare forskning inom det didaktiska området. Följande frågeställning har formulerats för att uppnå syftet:     <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="8" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur kan multimodalt eller estetiskt textarbete relateras till läsförståelse enligt didaktisk forskning?  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="8" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur ges multimodalt eller estetiskt textarbete utrymme i läsförståelseundervisningen?    Litteraturstudien utgår från nationell och internationell forskning bestående av vetenskapliga artiklar, bokkapitel och en doktorsavhandling. Resultatet visar att multimodalt eller estetiskt textarbete kan utveckla elevers läsförståelse genom att bland annat främja ökat engagemang, inkluderande undervisning samt elevers meningsskapande och föreställningsförmåga. Det framgår också att lärare ser fördelar med estetiska uttrycksformer i undervisningen, men att de trots det har en underordnad roll i jämförelse med skriften. Detta tycks bero på att de estetiska uttrycksformerna upplevs som svårbedömda, vilket leder till en osäkerhet bland lärarna och ett minskat utrymme för estetiska uttrycksformer i undervisningen.

Syftet med studien är att utifrån svaren från intervjuerna med förskollärarna få kunskap om deras tankar och definitioner om estetiska uttrycksformer och hur de använder sig utav dessa i förskolans verksamhet. Syftet är även att få en uppfattning om vilken betydelse de estetiska uttrycksformerna som bild, musik och drama har för förskollärarna. Metodvalet grundar sig på en kvalitativ undersökning i form av intervjufrågor, för att därefter sammanställa svaren och få en inblick i deras arbete med estetiska uttrycksformer. Intervjuerna gjordes med totalt sex förskollärare.Vår studie visar att det finns en vilja hos förskollärarna att arbeta med estetiska uttrycksformer i förskolan med syftet på att baarn ska kunna ta del av ett bredare synsätt på lärande. Trots viljan känner många av förskollärarna idag att tiden och personalen inte räcker till för att förverkliga arbetet i förskolan om ett mer estetiskt lärande. Undersökningen visade att det finns en viss rädsla hos förskollärarna att arbeta med estetiska uttrycksformer då det är ett arbetssätt som de inte känner att de behärskar fullt ut eller har erfarenheter av sedan tidigare.

Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att behandla kunskapsområdet inom svenska med fördjupning i hur lässtrategier kan vara ett hjälpmedel för att skapa förståelse av texter. Vi har gjort en systematisk litteraturundersökning för att få fram de avhandlingar, studier och artiklar som kunde vara relevanta för det ämne vi valt med hjälp av de internationella databaserna ERIC och ERC, och vi har även använt oss av den svenska databasen Swepub. I kunskapsöversikten presenteras tio olika avhandlingar och artiklar kortfattat och i nästkommande del presenteras vårt resultat. I vår resultatsdel presenteras tre olika aspekter som vi känner svarar på den frågeställning vi valt. Dessa tre aspekter är, Lässtrategier som ett hjälpmedel i undervisningen, Motivation är en viktig aspekt för elevernas lärande och meningsskapande är betydelsefullt för elevers lärande.  Resultatet av vår undersökning visar att lässtrategier kan vara ett positivt hjälpmedel både för lärare och elever i undervisningen. Elever behöver motivation för att de ska vilja lära sig och de behöver meningsskapande då det inte bara handlar om att skapa en mening utan det handlar om allt runtomkring. I nästkommande del drar vi slutsatser och diskuterar kring vår frågeställning hur lässtrategier ska hjälpa elever att skapa förståelse för texter. Det handlar generellt om att läraren ska skapa intresse hos eleverna redan i grundskolans tidiga år. I vårt avslutande kapitel beskrivs vår synpunkt på hur vi kan göra i framtida forskning inom detta område, då vi som blivande lärare anser att lässtrategier är något som kan gynna oss lärare men även de elever vi kommer att få undervisa.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger resonerar och arbetar med de estetiska ämnena, bild och musik som stöd för barns tidiga språkutvecklingen. Intervjuerna som genomfördes var med tre förskollärare och en specialpedagog från tre olika förskolor i två olika kommuner i Skåne. Studien grundar sig på en kvalitativ studie, där utvecklingspedagogiken är ramen för teorin som handlar om att förskolan ska utmana och stötta barns lärande. Semistrukturerade intervjuer och transkribering nyttjades för framställningen av resultatet. Resultatet i studien visar en enig syn på estetikens betydelse för barns språkutveckling. Det visar även att de estetiska ämnena bild och musik är bra hjälpmedel för att stötta barn i språkutvecklingen. Det visade även en uppfattning om att förskollärare och specialpedagoger har en stor roll för barns möjlighet till användning av de estetiska ämnena.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på att använda de estetiska uttrycksformerna bild, musik och drama i den planerade undervisningen. Metoden vi valde att utgå från var kvalitativ forskningsansats där vi studenter använde semistrukturerade intervjuer där åtta förskollärare deltog. Vi utgick från en tematisk analysmetod och använde det Sociokulturella perspektivet och John Deweys begrepp Learning by doing för att bearbeta resultatet. Resultatet visar hur förskollärarna har en medvetenhet kring betydelsen av att använda de estetiska uttrycksformerna, men att bland annat den bristande kompetensen påverkar förskollärarnas undervisning. Slutsatsen är att förskollärarna ser positivt på användandet av de estetiska uttrycksformerna bild, musik och drama och är intresserade av att få mer kompetens inom området.

Denna studie är skriven med syftet att bidra med kunskap om hur förskollärare påstår sig kombinera högläsning med estetiska lärprocesser för att stimulera barns språkliga utveckling. Studiens empiri baseras på en kvalitativ studie som skett genom telefonintervjuer med fem förskollärare utifrån en semistrukturerad intervjuform vilket möjliggjort att följdfrågor har kunnat ställas. De intervjuade förskollärarna arbetar på olika förskolor och i olika kommuner vilket gett studien ett brett perspek- tiv på ämnet. Denna studie har haft det fenomenologiska perspektivet som utgångspunkt i studiens genomförande samt det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt för studiens analys. Resulta- tet tyder på att det är framgångsrikt att kombinera högläsning med estetiska lärprocesser för att sti- mulera barns språkliga utveckling. Det har även framkommit att drama, lek, sång och musik är de estetiska uttrycksformerna som är mer framträdande till skillnad från uttrycksformer som bild, form och dans hamnar i bakgrunden. Slutligen visar studien på vikten av närvarande, lyhörda och intres- serade pedagoger som finns där för barnen och stöttar dem i deras utveckling och lärande.

No description available.

Intresset för denna studie och för bildskapande har vuxit fram genom egna erfarenheter och från tidigare forskning som jag har tagit del av. Den forskning som jag har tagit del av visade att bildskapande kan vara språk- och kunskapsutvecklande samt att det är en del av ett multimodalt lärande (Borgfeldt & Lyngfelt, 2017; Dahlbäck, 2017; Häikiö, 2007). Syftet med studien är att ge en fördjupad inblick i verksamma lärares ställningstagande till elevers bildskapande ämnesintegrerat i svenskämnet. Vidare är syftet att synliggöra vilka förutsättningar bildskapande arbete kräver enligt verksamma lärare. Frågeställningarna är följande: På vilka sätt beskriver lärare att de förhåller sig till bildskapande i svenskämnet? Vilka förutsättningar beskriver lärare behövs för att integrera bildskapande i svenskämnet?Studiens teoretiska utgångspunkt är i det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014; Vygotskij, 1995). Centrala begrepp som används i studien är bildskapande, ämnesintegrering och multimodala uttrycksformer. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer, urvalet gjordes ur ett bekvämlighetsurval med sex lärare på två olika skolor inom samma kommun. Resultatet visade att alla lärare beskriver att de använder sig av fler än ett sätt. De beskrev fem olika sätt hur de ämnesintegrerar bildskapande i svenskämnet. Bildskapande som förstärkning av elevers lärande, bildskapande som samtalsstöd, bildskapande som en lustfylld och avkopplande aktivitet, bildskapande som färdighetsämne och bildskapande som kompensation. Även fem förutsättningar var viktiga enligt lärarna för att ämnesintegrera bildskapande i svenskämnet: tillgång till material, miljö, lärarens kompetens, lärarens egna intresse och tid.

Syftet med undersökningen är att undersöka svensklärares förhållningssätt till användandet av den estetiska uttrycksformen musik och hur musik kan stimulera elevernas språkutveckling i samband med svenska. Studien inleds med en kort bakgrund till vårt valda forskningsområde, följt av att vi presenterar arbetets syfte och frågeställningar. Därefter redogör vi för två teoretiska perspektiv – det multimodala perspektivet och det sociokulturella perspektivet och två centrala begrepp - estetiska uttrycksformer och mediering. Efter det avsnittet kommer ett kapitel om tidigare forskning som vi funnit intressant och relevant för vår studie. Därpå följer metodavsnittet där vi motiverar och argumenterar för kvalitativ metod och intervjuer samt de urval som gjorts i vår genomförda undersökning. Under samma kapitel framförs de forskningsetiska överväganden vi gjort mot bakgrund av Vetenskapsrådets – forskningsetiska principer (2002), det vill säga informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet. Därefter redogör vi för vårt tillvägagångssätt och hur vi bearbetat vårt material. I det näst sista kapitlet redogör vi för studiens resultat som bygger på analys av materialet där vi knyter an till teorier och begrepp. Resultatet visar musikens påverkan på språkutvecklingen, lärares förhållningssätt till användningen av musik i svenskundervisningen och de svårigheter som kan uppstå. Slutligen förs en diskussion om arbetets upplägg och utfall, där vi bland annat riktar en kritisk blick mot vårt eget arbete och förslag på vidare forskning. Utifrån studiens resultat, drar vi slutsatsen att när det sker en ämnesintegrering mellan musik och svenska främjar det inte endast elevernas språkutveckling, utan även deras läs- och skrivutveckling. Genom musik ges eleverna möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor med hjälp av hela kroppen och inte enbart genom det skrivna ordet.