Sammanfattning I tidigare studier inom det specialpedagogiska forskningsområdet fann jag en god mängd forskning om olika perspektiv, förhållningssätt och metoder, likaså inom estetiska uttrycksformer. I sökandet i tidigare forskning inom båda dessa ämnen sammanslagna fann jag inte någon forskning som motsvarade det jag sökte. Det verkar vara ett område som inte studerats nämnvärt. Syftet med föreliggande studier är att öka kunskapen och bidra till utvecklingen av att använda estetiska uttrycksformer som specialpedagogiskt stöd. Studien har genomförts med kvalitativ metodansats och semistrukturerad intervjumetod. Tre specialpedagoger och tre förskollärare har intervjuats för att skapa förståelse för de olika yrkesgruppernas perspektiv. Studiens teoretiska referensram är det relationella perspektivet med didaktiska frågorna och flerstämmighet som analysverktyg. Studiens resultat visar att de estetiska uttrycksformerna spelar roll och att det är möjligt att använda estetiska uttrycksformer som specialpedagogiskt stöd. Slutsatsen av detta är att det behövs ytterligare forskning inom detta område.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur matematik och musik integreras i förskolan. Hur synliggör pedagogerna matematiken som finns i musikstunder? Vilka begrepp förekommer? Observeras någon skillnad i bemötandet gentemot flickor respektive pojkar.   Fyra förskolor och fyra förskollärare deltog i intervjuer och observationer. Dessa förskolor valdes ut med ett målinriktat urval då vi ville undersöka förskolor som arbetar integrerat med matematik och estetiska uttrycksformer.   I de observerade musikstunderna förekommer mycket matematik. Många ej förväntade begrepp så som talordning, olika strategier för räkning som pekräkning, motsatsord och jämförelseord förekom under observationerna.     De slutsatser vi gör av vår undersökning är att trots att det är olika förutsättningar på de olika förskolorna, synliggörs matematiken under musikstunderna. I de flesta fall är det pedagogerna som uppmärksammar matematiken och synliggör den. Samtliga pedagoger uttrycker under intervjuerna att pedagogens förhållningssätt och medvetenhet kring matematiken är väsentlig och avgörande för ett integrerat arbetssätt med matematik och musik.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med ökad förståelse och kunskap om elevers upplevelser av estetiska lärprocesser i ämnet svenska i årskurs F-3. Studien bygger på tre frågeställningar varav den första synliggör vad det finns för skillnader gällande hur elever upplever arbetet med estetiska uttrycksformer på skolor med estetisk profil gentemot icke estetisk profil. Den andra frågeställningen behandlar hur och i vilken utsträckning elever upplever arbetet med estetiska uttrycksformer. Studiens tredje frågeställning synliggör hur elever upplever att arbetet med estetiska uttrycksformer hjälper dem i deras språkutveckling. För att uppnå studiens syfte och besvara de tre frågeställningarna samlades det empiriska materialet in genom åtta kvalitativa gruppintervjuer med totalt 30 elever. Eleverna som deltog i studien kom från tre skolor varav två av skolorna hade en tydlig estetisk profil medan den tredje skolan inte profilerat sig med estetik. Resultatet visar att eleverna på skolorna med estetisk profil upplever att de arbetar med större ämnesöverskridande projekt där arbetet sker mycket tillsammans. På skolan med icke-estetisk profil sker arbetet i mindre projekt och eleverna upplever att de arbetar mer enskilt. Bild och musik är det som samtliga elever upplever att de har mest erfarenhet av medan drama och dans är mer sällsynt i undervisningen. Eleverna är överlag positivt inställda till de estetiska uttrycksformerna och de flesta av eleverna vill arbeta ännu mer med dem. Resultatet uppvisar även att eleverna upplever att arbetet med estetiska uttrycksformer hjälper dem i deras språkutveckling och att de ser estetiken som ett lustfyllt inslag i undervisningen. Studien visar att viktiga aspekter i arbetet med estetiska uttrycksformer är samarbete, samspel och interaktion, ett tydligt syfte, varierade uppgifter och att det finns en tydlig mottagare för arbetet.

The purpose of this study is to investigate how preschool teachers in preschools inspired by the pedagogical philosophy of Reggio Emilia use aestheticforms of expression to support the Swedish language development of children that have Swedish as a second language. We want to know how these teachers incorporate aesthetics in the work with second language learners and how they use creative expressions as tools in this process. The study is based on a qualitative method focusing on interviews with five preschool teachers. The interviews were held in four different preschools in the county of Stockholm, all inspired by the pedagogical philosophy of Reggio Emilia and all located in multicultural areas. The results are analysed with the help of three theoretical perspectives: Dewey’s theories concerning experience, pedagogy and art, the socio-cultural perspective and social semiotics. The results of the study show that aesthetics are a vital part of the ReggioEmilia-preschools we have visited, though they aren’t always incorporated in the work with the second language learners. Second language development was stimulated through aestheticforms of expression in both planned and spontaneous activities, with the help of the preschool teachers. Aestheticexperiences were used as tools through their potential to include everyone and introduce multiple paths towards language development. Preschool teachers also experienced that their presence and listening skills were important in this process. As they, for example, named things and happenings around the children they scaffolded the children’s second language development.

Under våra praktiker har vi sett att lärares användning av estetiska uttrycksformer för att utveckla elevers språk har varierat. Det läggs idag, enligt oss, ofta fokus på individanpassad undervisning där varje elev ska ges förutsättningar att utvecklas. Lärandeprocessen är olika för varje individ och människan har en förmåga att uttrycka sig på olika sätt. Varje individ bör därför ha rätt att utveckla sitt språk via en uttrycksform som bäst förmedlar det individen vill uttrycka. Denna enskilda rätt är, enligt oss, viktig för att olika individer ska kunna samspela och utvecklas i gemenskap, både i skola och samhälle. Syftet med denna kvalitativa studie är därför att bidra med fördjupad kunskap kring sex verksamma lärares tankar om estetiska uttrycksformers möjligheter och begränsningar när det gäller att utveckla elevers svenska språk i grundskolans tidigare år. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Vi genomför semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år, ett metodval som låter deltagarna utveckla sina svar. Med utgångspunkt i vårt resultat visar studien att estetiska uttrycksformer på olika sätt kan möjliggöra utveckling av elevers svenska språk. Dess begränsningar ligger snarare i yttre faktorer så som tid och lärarens kompetens.

Den här undersökningen tar utgångspunkt i att forskning kring skapande kopplat till litteracitet är begränsad. Litteracitet är ett begrepp som kommer från eng. literacy och betyder i första hand läs- och skrivkunnighet, men kan också ses ur ett vidare perspektiv, vilket även innefattar sociala samspel (Axelsson, 2005). Studiens övergripande syfte var att undersöka och beskriva hur och på vilka sätt skapande aktiviteter i ateljén kan erbjuda möjlighet till barns litteracitetsutveckling. Syftet var tvådelat, att synliggöra vilka litteracitetshändelser som uppstod samt vilka multimodala resurser som deltagarna använde. Vi har med utgångspunkt i läroplanen valt tidigare forskning som presenterar skapandets betydelse i barns vardag och lärande samt forskning som kopplar detta till litteracitetsutveckling och multimodalitet. I de metodologiska valen var vår utgångspunkt att göra en mindre studie med en etnografisk ansats. En minietnografi användes och i undersökningen tillämpades videoobservation, i tre olika ateljéer (på två förskolor och i en privat fristående pedagogisk verksamhet), där vi observerat förskollärare/ateljeristor och barn i det skapande arbetet i ateljén.  Resultatet visar att det uppstår olika sorters litteracitetshändelser i ateljén och att dessa är sammanlänkade med det sociala sammanhanget. De multimodala resurser, så kallade modes, som litteracitetshändelserna analyseras med hjälp av är; verbalt språk, kroppsspråk, skrift, bild och sång. Det mode som visade sig mest framträdande var verbalt språk, vilket ofta förstärks med hjälp av kroppsspråk. Slutsatsen är att många olika modes används i de sociala sammanhangen, i litteracitetshändelserna. Vi kan också se att olika modes används och tillämpas olika i våra exempel.  Sammantaget framkommer att skapande kan stödja barns litteracitetsutveckling och att det med fördel sker i sociala sammanhang, såsom i ateljén. Då det finns begränsad forskning kring praktisk undervisning om hur barn kan erövra litteracitet, menar vi att denna studie kan komma att bidra inom detta område.

Sammanfattning    Den här undersökningen tar utgångspunkt i att forskning kring skapande kopplat till litteracitet är begränsad. Litteracitet är ett begrepp som kommer från eng. literacy och betyder i första hand läs- och skrivkunnighet, men kan också ses ur ett vidare perspektiv, vilket även innefattar sociala samspel (Axelsson, 2005). Studiens övergripande syfte var att undersöka och beskriva hur och på vilka sätt skapande aktiviteter i ateljén kan erbjuda möjlighet till barns litteracitetsutveckling. Syftet var tvådelat, att synliggöra vilka litteracitetshändelser som uppstod samt vilka multimodala resurser som deltagarna använde. Vi har med utgångspunkt i läroplanen valt tidigare forskning som presenterar skapandets betydelse i barns vardag och lärande samt forskning som kopplar detta till litteracitetsutveckling och multimodalitet.   I de metodologiska valen var vår utgångspunkt att göra en mindre studie med en etnografisk ansats. En minietnografi användes och i undersökningen tillämpades videoobservation, i tre olika ateljéer (på två förskolor och i en privat fristående pedagogisk verksamhet), där vi observerat förskollärare/ateljeristor och barn i det skapande arbetet i ateljén.    Resultatet visar att det uppstår olika sorters litteracitetshändelser i ateljén och att dessa är sammanlänkade med det sociala sammanhanget. De multimodala resurser, så kallade modes, som litteracitetshändelserna analyseras med hjälp av är; verbalt språk, kroppsspråk, skrift, bild och sång. Det mode som visade sig mest framträdande var verbalt språk, vilket ofta förstärks med hjälp av kroppsspråk. Slutsatsen är att många olika modes används i de sociala sammanhangen, i litteracitetshändelserna. Vi kan också se att olika modes används och tillämpas olika i våra exempel.    Sammantaget framkommer att skapande kan stödja barns litteracitetsutveckling och att det med fördel sker i sociala sammanhang, såsom i ateljén.   Då det finns begränsad forskning kring praktisk undervisning om hur barn kan erövra litteracitet, menar vi att denna studie kan komma att bidra inom detta område.

Skolan ska ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på flera olika sätt. De ska både få uppleva och själva prova på att använda olika uttrycksformer. Detta är något som kan göras på många olika sätt och i olika ämnen. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om vilka uppfattningar lärare kan ha om estetiska uttrycksformers integrering i de traditionellt teoretiska ämnena. För att undersöka detta intervjuades totalt nio lärare. Fokus i studien ligger på de uttrycksformer som vanligtvis används inom ämnena bild, musik och slöjd, samt drama. Resultatet visar att samtliga intervjuade lärare var positiva till att använda estetiska uttrycksformer i olika ämnen. De såg en rad fördelar med sådana arbetsformer, men också en del nackdelar. Lärarna gav flera exempel på hur deras elever fick använda sig av estetiska uttrycksformer, samt hur läraren tänkte kring syftet med detta. I flera intervjuer togs upp att samarbetet kring de estetiska uttrycksformerna fungerade bra i arbetslaget, men att slöjdlärare och musiklärare oftast inte var delaktiga i något samarbete. Samtliga lärare kunde se både möjligheter och hinder för att använda estetiska uttrycksformer i sin undervisning. En upptäckt som gjordes var att samma faktorer som uppfattades som möjligheter av vissa lärare också uppgavs utgöra hinder för andra.

The purpose of the study is to show the conditions there are by working with aesthetic expressions in pre-school and how these activities are implemented. Questions that we are going to discuss are: What are the conditions for working with aesthetics in pre-school? How is the work implemented when it comes to aesthetic expressions? Our ambition has been to study what conditions it takes to use aesthetic expressions in a way that is meaningful for the children and also show the conditions and alternative methods that are present in different schools. We have used a web survey to reach a result in the study. This web survey includes questions about the different aesthetic activities and has given us the answers to the questions above.   The result shows that there are different ways of working and different views at aesthetic expressions. Conclusions that can be shown from the result are that all of the educationalists have a positive attitude to work with creative activities. Furthermore, the educationalists express that a use of aesthetic expressions bring joy and harmony to the groups of children in pre-school. It is also shown that if a learning situation is going to appear, it requires that the environment is carefully planned and inspiring. However, one negative factor of work with aesthetic expressions is that it requires a lot of time to plan, and it also requires knowledge about how these activities can be implemented in pre-schools. This knowledge is in some cases deficient. / Syftet med studien är att synliggöra vilka förutsättningar det finns att arbeta med estetiska uttrycksformer i förskolan samt hur dessa aktiviteter genomförs. Frågor som vi tar upp är: Hur ser förutsättningarna ut för att arbeta med estetik i förskolan? Hur genomförs arbetet kring estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att studera vilka förutsättningar det krävs för att använda sig av estetiska uttrycksformer på ett meningsfullt sätt för barnen samt synliggöra de förutsättningar och arbetssätt som förekommer i olika verksamheter. För att komma fram till ett resultat i studien har vi använt oss av en webbenkät som innefattar frågor kring de olika estetiska aktiviteterna, dessa frågor har sedan gett oss svar på ovanstående frågeställningar.   Resultatet visar att det finns olika arbetssätt samt synsätt på estetiska uttrycksformer. Några slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att samtliga pedagoger är positiva till att arbeta med skapande aktiviteter. Vidare uttrycker de att det skapas en glädje och harmoni i barngruppen under tillfällen då barnen använder sig av estetiska uttrycksformer. Det framkommer även att för att ett lärande skulle kunna äga rum krävs det att miljön är genomtänkt och inspirerande. Det som däremot kan ses som en negativ faktor i arbete med estetiska uttrycksformer är att det tar tid att planera. Dessutom krävs det kunskap kring hur det kan genomföras i verksamheten. Denna kunskap visar sig i vissa fall vara bristande.

Syftet med föreliggande självständiga arbete är att fördjupa kunskapen om hur fem lärare i årskurserna 1–3 använder sig av bild som arbetssätt i undervisningen av samhällsorienterade ämnen samt vilka för- och nackdelar som kan finnas. För att komma fram till ett resultat har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med fem lärare och vi har tolkat vår empiri genom Deweys pragmatiska teori och begreppet ”Learning by doing”. Resultatet visar att bild används som ett arbetssätt i undervisning av samhällsorienterande ämnen på olika sätt, som skapande, visuellt lärande och inspiration. Samtliga lärare var överens om att fördelarna med bild som arbetssätt övervägde eventuella nackdelar. Slutsatsen visar att oavsett vilket arbetssätt inom bild som lärarna använt för att främja elevernas lärande finns det både för- och nackdelar.