Studiens syfte är att beskriva och analysera chefer och medarbetare syn på sina organisatoriska förutsättningar att etablera evidensbaserad praktik (EBP) i socialtjänsten. I uppsatsen läggs ett särskilt fokus på den organisatoriska förutsättningen strategiskt ledarskap och dess betydelse i en EBP-kontext. Frågeställningarna behandlar huruvida det finns en tydlig riktning kring hur verksamheten ska utvecklas, om konkreta förutsättningarna skapas för genomförandet, ifall kontinuerlig uppföljning och återkoppling ges på arbetet samt om det finns uthållighet i utvecklingsarbetet i organisationen. Skillnader i uppfattning mellan chefer och medarbetare undersöks. Empirin har hämtats från två barn- och ungdomsenheter i Stockholms stad i form av en enkätundersökning och fyra fokusgrupper. Materialet har analyserats utifrån tidigare forskning om ledarskap kopplat till implementering av EBP samt Scheins ramverk om organisationskultur och ledarskap. Resultaten från enkätundersökningen visar på statistiskt säkerställda skillnader i uppfattning mellan chefer och medarbetare: cheferna svarar genomgående i en mer positiv riktning än medarbetare. Resultaten från fokusgrupperna visar möjligheter att skapa tydlig riktning, flera likheter i uppfattning om konkreta förutsättningar samt möjligheter att utveckla arbetet med uppföljning och återkoppling. Faktorer som påverkar uthålligheten i organisationen lyfts fram. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det strategiska ledarskapet ännu inte finns fullt ut i de undersökta organisationerna men viktiga steg har tagits för att skapa denna organisatoriska förutsättning. Resultat från undersökningen pekar också mot att man framöver bör arbeta mer systematiskt med att inkludera medarbetarna i arbetet med att etablera en evidensbaserad praktik. / The purpose of this study is to describe and analyze social work managers’ and employees’ views of the organizational prerequisites to establish evidence-based practice (EBP) in the social services. The thesis has a particular focus on the organizational preconditions of strategic leadership and its importance in an EBP context. The research questions reflect whether the strategy for development is clear, if conditions are established for implementation, if continuous evaluation is used and feedback given, and whether there is perseverance regarding the developmental work in the organization. Differences in the opinions between managers and employees are examined. The study has a mixed-methods approach. Empirical data were derived from two children and youth units in Stockholm city in the form of a survey and four focus groups. The material was analyzed based on previous research on leadership related to implementation of EBP and Schein's framework of organizational culture and leadership. The results from the survey show statistically significant differences in the opinions between managers and employees: managers consistently respond in a more positive direction compared to the employees. The results from the focus groups show opportunities to provide clear direction, several similarities in opinion about how to create concrete conditions for implementation, as well as possibilities to develop work on evaluation and feedback. These results further highlight factors related to sustainability for strategic leadership. To conclude, the investigations of present study find that the strategic leadership does not yet characterize these organizations, but important steps have been taken in developing this organizational condition. Moreover, the results indicate that future work would benefit from systematically involve employees in the developing efforts to establish an evidence-based practice.

Against the backdrop of the transformations in the entire framing of professional work, social work has come under close scrutiny in many countries, including Sweden. Doubts have been raised about practitioners’ existing knowledge base, and the importance of practitioners engaging in learning and the renewal and extension of professional capacities has been emphasized. The present thesis concerns knowledge use and learning in the daily practices of child investigation work. The aim is to explore processes of knowledge use and learning in practice. The study is based on a mix of qualitative approaches, basically from ethnography, comprising methods such as participant observations, interviews, reflective dialogues and documentary analysis of case data. The main findings demonstrate that investigation work is characterized mainly by the use of practice-based knowledge. Research-based knowledge is predominantly used as a means of explaining a client’s situation or to underpin and legitimize one’s own beliefs and decisions made on other grounds. Professional learning is largely adaptive in character, as the social workers learn to handle tasks in a fairly routinized way on the basis of rules or procedures that draw on existing knowledge in the practice setting. Two conclusions are drawn: First, the use of knowledge in child investigation work bears little resemblance to principles of evidence-based practice. Second, the reproduction of professional knowledge is largely implicit and taken for granted. The study offers insight into the much-discussed topic of putting knowledge into practice, which is of importance to strategies for organizing profes sional learning and knowledgeable practice. / Ett i allt högre grad vetenskapsbaserat samhälle har lett till att kunskapsbasen i många verksamheter ifrågasatts, däribland socialt arbete. Avhandlingen behandlar kunskapsanvändning och lärande i utredningsarbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården. Syfte är att öka kunskapen kring hur individer använder kunskap och lär sig i och genom sin dagliga praktik. Avhandlingen baseras på fyra delstudier som genomförts i tre svenska kommuners socialtjänst. Det empiriska materialet består av deltagande observationer, intervjuer, reflekterande dialoger och dokumentanalyser. Studien tar sin utgångspunkt i ett kognitivt perspektiv på lärande med teoretiska rötter i pragmatism. Ett grundläggande antagande bakom studien är att lärandet utgår från hur individen tolkar och förstår den situation som hen möter och därefter handlar. Resultaten visar att utredningsarbetet företrädesvis baseras på praktikbaserad kunskap som erhålls från tidigare erfarenheter och kollegor. Forskningsbaserad kunskap används huvudsakligen för att bekräfta och legitimera en uppfattning och inte för att ifrågasätta och utmana existerande åsikter och antaganden. Lärandet kan främst karaktäriseras som ett anpassningsinriktat lärande där praktikern med stöd i tidigare erfarenheter och utifrån befintlig kunskapsbas skapar rutiner för att hantera arbetet. Kunskapsanvändningen inom den sociala barn- och ungdomsvården ligger långt ifrån idealen för evidensbaserad praktik. Reproduktionen av professionell kunskap sker främst implicit och utan frågasättande. Förståelse för praktikers faktiska kunskapsanvändning och lärande har central betydelse för hur verksamheter kan organiseras för att stödja lärande i arbetet.

Evidensbaserade riktlinjer är en del i vårdkontexten vilka tillsammans med strukturer inom utbildning, ekonomi och ledarskap finns för att stärka sjuksköterskans omvårdnadsutförande och patientens möjlighet att få god vård. Patientgruppen som vårdas på akutmottagningen till följd av drogpåverkan har ett komplext vårdbehov vilket förutsätter ett kunskapsbaserat och professionellt omhändertagande. Kompetensen vad gäller vården till dessa individer är dock bristfällig och patientgruppen möts ofta av stigmatiserande attityder från vårdpersonal. Behovet av evidensbaserade riktlinjer för att säkerställa vårdkvaliteten till denna patientgrupp är därför påtaglig. Syftet med studien är att kartlägga förekomsten av kliniska omvårdnadsriktlinjer specifika för patienter som söker vård till följd av drogpåverkan, samt bedöma dess evidensgrad. Studien utfördes enligt kvantitativ metod med explorativ ansats. En postenkät med 15 frågor utskickades till de (N = 72) svenska sjukhusbundna akutmottagningarna, och svarsfrekvensen uppgick till 62,5%. Studieresultatet redovisades med hjälp av deskriptiv statistik och förekommande riktlinjer evidensgranskades utifrån AGREE II. Resultatet visade att fem av de sjukhusbundna akutmottagningarna svarade att de hade riktlinjer för omvårdnaden av drogpåverkade patienter. AGREE II evidensgranskning av dessa riktlinjer visade på likartade låga resultatpoäng, där det lägsta poängresultatet återfanns i domänen Stringens i framställningen, det vill säga avseende riktlinjernas kunskapsbasering. Resultatet av den slutgiltiga sammanställningen av evidensbedömningen tydliggjorde att ingen av riktlinjerna kunde rekommenderas som stöd för patientkategorins omvårdnad. / Program: Magisterprogram i vårdvetenskap med inriktning mot akutsjukvård

<p>Denna studie har sin utgångspunkt i spänningsförhållandet mellan sjukvårdens professioner i relation till vårdens fortsatta utveckling och införande av nya arbetssätt.</p><p>Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om de olika professionella identiteternas betydelse för utvecklingen av nya arbetssätt i hälso- och sjukvårdsorganisationer.</p><p>Jag har sökt svar på följande frågeställningar:</p><p>• Finns skillnader, och i så fall vilka, i sjukvårdspersonalens uppfattning om och tillämpning av evidensbaserad kunskap utifrån sin grundprofession och utifrån verksamhetschefens grundprofession?</p><p>• Hur upplever verksamhetschefer med olika grundprofession sin roll i utvecklingen av nya arbetssätt i allmänhet och i arbetet med implementeringen av evidensbaserad kunskap i synnerhet?</p><p>Detta har undersökts kvantitativt, via enkäter till anställda läkare och sjuksköterskor vid tio vårdcentraler i Örebro län samt kvalitativt via semistrukturerade intervjuer med verksamhetscheferna vid samma enheter.</p><p>Studien kan inte påvisa skillnader i de anställdas förhållningssätt till evidensbaserad kunskap och tillämpning av denna utifrån verksamhetschefens grundprofession. Däremot påvisas att systemet inte är neutralt i förhållande till chefens grundprofession och att de olika professionella gruppernas förhållningssätt skiljer sig åt i viktiga avseenden. Detta styrker uppfattningen att sjukvårdens professioner är av avgörande betydelse för vårdverksamhetens utveckling.</p> / <p>A study based on the tension between different professional groups in health care in relation to developing care and introducing new work procedures. The purpose of the project has been to enhance the knowledge regarding professional identities and how they affect development of new work procedures in health care organizations.</p><p>The following issues have been looked into:</p><p>• Are there differences, and if so, what differences, in the view and practice of evidence based knowledge based on the clinical manager´s primary profession?</p><p>• How do clinical managers with different primary profession (nurses and physicians) experience their roll in developing new work procedures, and in applying evidence based knowledge?</p><p>This has been investigated quantitatively, by questionnaires to employed general practitioners and nurses at ten primary care unit within the County council of Örebro, in the middle of Sweden. To perceive a qualitative dimension, the clinical managers of the same units have been interviewed.</p><p>The study has not been able to show significant divergences in the views of the employees on the basis of the clinical manager´s primary profession. On the other hand, it is shown that the</p><p>system is not neutral regarding the clincal manager´s primary profession and that the professional groups have different views in significant aspects. This veryfies that the professional groups of employees are of crucial importance for the development of health care.</p>

Denna studie har sin utgångspunkt i spänningsförhållandet mellan sjukvårdens professioner i relation till vårdens fortsatta utveckling och införande av nya arbetssätt. Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om de olika professionella identiteternas betydelse för utvecklingen av nya arbetssätt i hälso- och sjukvårdsorganisationer. Jag har sökt svar på följande frågeställningar: • Finns skillnader, och i så fall vilka, i sjukvårdspersonalens uppfattning om och tillämpning av evidensbaserad kunskap utifrån sin grundprofession och utifrån verksamhetschefens grundprofession? • Hur upplever verksamhetschefer med olika grundprofession sin roll i utvecklingen av nya arbetssätt i allmänhet och i arbetet med implementeringen av evidensbaserad kunskap i synnerhet? Detta har undersökts kvantitativt, via enkäter till anställda läkare och sjuksköterskor vid tio vårdcentraler i Örebro län samt kvalitativt via semistrukturerade intervjuer med verksamhetscheferna vid samma enheter. Studien kan inte påvisa skillnader i de anställdas förhållningssätt till evidensbaserad kunskap och tillämpning av denna utifrån verksamhetschefens grundprofession. Däremot påvisas att systemet inte är neutralt i förhållande till chefens grundprofession och att de olika professionella gruppernas förhållningssätt skiljer sig åt i viktiga avseenden. Detta styrker uppfattningen att sjukvårdens professioner är av avgörande betydelse för vårdverksamhetens utveckling. / A study based on the tension between different professional groups in health care in relation to developing care and introducing new work procedures. The purpose of the project has been to enhance the knowledge regarding professional identities and how they affect development of new work procedures in health care organizations. The following issues have been looked into: • Are there differences, and if so, what differences, in the view and practice of evidence based knowledge based on the clinical manager´s primary profession? • How do clinical managers with different primary profession (nurses and physicians) experience their roll in developing new work procedures, and in applying evidence based knowledge? This has been investigated quantitatively, by questionnaires to employed general practitioners and nurses at ten primary care unit within the County council of Örebro, in the middle of Sweden. To perceive a qualitative dimension, the clinical managers of the same units have been interviewed. The study has not been able to show significant divergences in the views of the employees on the basis of the clinical manager´s primary profession. On the other hand, it is shown that the system is not neutral regarding the clincal manager´s primary profession and that the professional groups have different views in significant aspects. This veryfies that the professional groups of employees are of crucial importance for the development of health care.

The aim of this study was to describe and analyze how social workers working in social services using evidence based practice with special focus on the clients’ experiences and wishes as source of knowledge in collecting information, assessment and decision. To get to the social workers experiences and descriptions we used a qualitative method with semistructured interviews. The empiric material of the study consists of eight interviews with social workers working in different social offices in different areas, in southern Sweden. The main result of this study was that social workers use clients’ experiences and wishes differently in different parts of the investigations. The client gets decreasingly space the further into the investigation process the social worker gets; the clients’ experiences and wishes are used largely in the initial phase of the investigation, when it comes to collect information, and decreases when it comes to assessment and decision. For the clients’ experiences and wishes to be a part of the investigation at all we also found out that there are some conditions that have to be fulfilled, such as a cooperative and motivated client and sufficient workplace recourses. Another finding of the study was that social workers define and use evidence based practice in different ways and a number of conditions have to be fulfilled in order to the use of evidence based practice. In a second analyze we’ve looked into the social workers competence related to the findings of the main analyze, and one of the results of that was that social workers competence matter when it comes to the use of the clients’ experiences and wishes in their work.

Syftet med denna studie var att beskriva riktlinjer och PM angående smärtbedömning och behandling som finns att tillgå på olika akutmottagningar och sjukhus. Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård i Sverige, därför ställer detta krav på sjukvårdens kompetens och tillgänglighet till riktlinjer/ PM som stödjer den vård som ges. En förfrågan om att få ta del av sjukhusens riktlinjer/ PM skickades via ut mail. Dokumenten analyserades och innehållet delades därefter in i sju kategorier som beskrev dess kontext, Definition av smärta, Bedömning/ Skattning av smärta, Behandling, Mål, Utvärdering/ Dokumentation, Smärtombud och Övrigt. I kategorin övrigt tas bland annat den bristande referenshanteringen till riktlinjer/ PM upp. Dokumenten visade en stor variation gällande innehåll och utförande. För att säkerställa en trygg och säker vård av god kvalitet krävs evidensbaserad kunskap, en kunskap som kontinuerligt skall uppdateras och förnyas. Något som sjukhusen enligt lagstiftning har skyldighet att göra. / The purpose of this study was to describe guidelines/ PM regarding pain assessment and treatment that is available in various emergency rooms and hospitals. Pain is one of the most common reasons for seeking medical care in Sweden, therefore medical expertise is required and also access to guidelines/ PM that supports the care provided. A request was sent by email to the hospitals requesting access to their guidelines/ PM. The contents of the documents were analyzed using seven categories which describe its context. Definition of pain, Assessment / Measurement of pain, Treatment, Goals, Evaluation / Documentation, Pain and Other Outlets. The category other outlets include amongst others the lack of reference to the management guidelines / PM. The results showed that the documents varied greatly with respects to content and design. To ensure safe and high quality care, evidence-based knowledge is required, knowledge that is constantly updated and renewed. This is something which Swedish hospitals have a legal obligation to perform.

Against the backdrop of the transformations in the entire framing of professional work, social work has come under close scrutiny in many countries, including Sweden. Doubts have been raised about practitioners’ existing knowledge base, and the importance of practitioners engaging in learning and the renewal and extension of professional capacities has been emphasized. The present thesis concerns knowledge use and learning in the daily practices of child investigation work. The aim is to explore processes of knowledge use and learning in practice. The study is based on a mix of qualitative approaches, basically from ethnography, comprising methods such as participant observations, interviews, reflective dialogues and documentary analysis of case data. The main findings demonstrate that investigation work is characterized mainly by the use of practice-based knowledge. Research-based knowledge is predominantly used as a means of explaining a client’s situation or to underpin and legitimize one’s own beliefs and decisions made on other grounds. Professional learning is largely adaptive in character, as the social workers learn to handle tasks in a fairly routinized way on the basis of rules or procedures that draw on existing knowledge in the practice setting. Two conclusions are drawn: First, the use of knowledge in child investigation work bears little resemblance to principles of evidence-based practice. Second, the reproduction of professional knowledge is largely implicit and taken for granted. The study offers insight into the much-discussed topic of putting knowledge into practice, which is of importance to strategies for organizing profes sional learning and knowledgeable practice. / Ett i allt högre grad vetenskapsbaserat samhälle har lett till att kunskapsbasen i många verksamheter ifrågasatts, däribland socialt arbete. Avhandlingen behandlar kunskapsanvändning och lärande i utredningsarbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården. Syfte är att öka kunskapen kring hur individer använder kunskap och lär sig i och genom sin dagliga praktik. Avhandlingen baseras på fyra delstudier som genomförts i tre svenska kommuners socialtjänst. Det empiriska materialet består av deltagande observationer, intervjuer, reflekterande dialoger och dokumentanalyser. Studien tar sin utgångspunkt i ett kognitivt perspektiv på lärande med teoretiska rötter i pragmatism. Ett grundläggande antagande bakom studien är att lärandet utgår från hur individen tolkar och förstår den situation som hen möter och därefter handlar. Resultaten visar att utredningsarbetet företrädesvis baseras på praktikbaserad kunskap som erhålls från tidigare erfarenheter och kollegor. Forskningsbaserad kunskap används huvudsakligen för att bekräfta och legitimera en uppfattning och inte för att ifrågasätta och utmana existerande åsikter och antaganden. Lärandet kan främst karaktäriseras som ett anpassningsinriktat lärande där praktikern med stöd i tidigare erfarenheter och utifrån befintlig kunskapsbas skapar rutiner för att hantera arbetet. Kunskapsanvändningen inom den sociala barn- och ungdomsvården ligger långt ifrån idealen för evidensbaserad praktik. Reproduktionen av professionell kunskap sker främst implicit och utan frågasättande. Förståelse för praktikers faktiska kunskapsanvändning och lärande har central betydelse för hur verksamheter kan organiseras för att stödja lärande i arbetet.

No description available.

Bakgrund Sjuksköterskor ansvarar för att bedöma om en patient har smärta, vilket kan vara utmanande om patienten har svårt att kommunicera. För att bidra med mer kunskap kring detta uppfattades ett behov av att undersöka vad sjuksköterskor inom olika verksamheter har för erfarenheter kring att bedöma smärta hos dessa patienter och deras tankar kring smärtskattning som omvårdnadsåtgärd. Syfte Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter kring smärtskattning av patienter med nedsatt förmåga att kommunicera. Metod Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor inom olika verksamheter i Umeå och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Vi identifierade erfarenheter som sammanställdes inom åtta olika kategorier fördelade på fyra domäner. Centrala iakttagelser är att smärtskattning bör ske med välfungerande metoder och att smidiga rutiner för deras användning är viktiga. Det behövs mer kunskap om smärtskattning för att kunna komplettera de erfarenheter som finns. För att förbättra kvaliteten bör likaså hänsyn tas till nackdelar med alltför stela arbetssätt för att inte den personliga kunskapen och viljan ska gå förlorad. Likaledes behöver verktygen förbättras. Slutsats Smärtskattning är ett komplext ämne. Sjuksköterskorna som idag utför smärtskattning på olika sätt anser att välfungerande, enkla verktyg tillsammans med fungerande lokala rutiner kring deras användning skulle kunna förbättra omvårdnaden i många fall. / Background Nurses are responsible for pain assessment in patients, a challenging task if the patient has a communicative impairment. To contribute to more knowledge regarding the present situation we identified a need to study nurses’ experiences regarding assessment of pain among these patients, and their thoughts around pain assessment as a nursing method. Aim The aim of the study was to illuminate nurses’ experiences of pain assessment in patients with impaired ability to communicate. Method Semi-structural interviews were conducted with nurses within different health care settings in Umeå. They were interpreted using a qualitative content analysis. Results The analysis identified experiences within eight categories in four domains. A central observation is that assessment needs to be conducted with good quality methods and that smooth routines regarding there use is crucial. Deeper knowledge about pain assessment need to complement the nurses’ experiences to improve quality, as well as recognising disadvantages with too strict routines need to be taken into consideration. The assessment tools also need further development. Conclusion Pain assessment is a complex issue. Nurses that are practicing this today reflects the view that well functioning tools together with functional routines regarding their use could help improve nursing in many cases.