AbstraktStudien handlar om hur fyra intresseorganisationer i en mellanstor svensk stad som präglas av en omvårdnadsdiskurs, är till stöd för personer med funktionsnedsättningar att bli inkluderade i samhället. Syftet med undersökningen är att förstå hur intresseorganisationer är till stöd för personer med funktionsnedsättning att bli inkluderade i samhället. Det är även av intresse för studien att få en förståelse för hur politiska beslut, om bland annat full delaktighet, implementeras och praktiskt arbetas med i intresseorganisationerna.De avvikande dragen hos personer med funktionsnedsättningar, det som särskiljer personerna från allmänhetens eller det normala, kan få en stigmatiserande och exkluderande effekt för individerna i samhällslivet. Att aktivera, öka den samhälleliga acceptansen, avvärja fysiska hinder och samarbeta med övriga organisationer som ingår i omvårdnadsdiskursen är därför i huvudsak organisationernas främsta arbetsområden för att inkludera individerna med funktionsnedsättningar till full delaktighet i samhället. För att studera fenomenet utgår undersökningen ifrån en social konstruktivistisk utgångspunkt. Stigma och den moderna arbetsnormen är enligt studien två former av sociala konstruktioner som prövas mot empirin. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av öppna, tematiska intervjuer. Genom ett strategiskt urval valdes organisationer och personer ut efter vad som ansågs av vikt för studien.Studiens resultat visar att personerna med funktionsnedsättningar ska kunna ta del av den hjälp organisationerna erbjuder behöver de kategoriseras. Kategoriseringen av individerna sker av välvilja, men kan leda till en exkludering och distans ifrån ett normalt samhällsliv. Resurser som tid, kunskap, arbetskraft och ekonomiska tillgångar styr hur organisationerna arbetar internt och externt. Resurstillgångarna är av stor vikt för att de ska kunna driva en väl fungerande, icke vinstdrivande, verksamhet. I studien har det framkommit att organisationerna behöver mer resurser och kunskap hur de ska utnyttja de resurser som redan existerar på ett mer effektivt sätt. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Uppsatsens syfte är att undersöka hur utanförskapsbegreppet, som är ett närliggande begrepp till begreppet socialexklusion, konstrueras av arbetsutskottet i den nutida svenskariksdagspolitiska debatten. Uppsatsen undersöker även hur begreppet utanförskapär relaterat till arbetslöshet och fas 3, som är ett arbetsmarknadspolitisktprogram för arbetslösa människor. Vidare undersöker uppsatsen hurarbetsmarknadsutskottet konstruerar den önskvärda medborgaren.Forskningsmetoden som används är kritisk diskursteori och kritisk diskursanalysmed inspiration av James Paul Gee. Resultaten kategoriseras i fyra teman inomutanförskapsdiskursen. Denna nutida politiska diskursen konstruerar en ordningav logik och moral inom vilken utanförskap är en metafor för arbetslös; attvara utanför är att vara utanför arbetsmarknaden, vilket innebär att diskursenkonstruerar en generaliserad bild av arbetslösa - som att samtliga arbetslösabefinner sig i utanförskap. Vidare konstruerar diskursen den önskvärdamedborgaren som arbetande, formellt utbildad och icke-invandrare. Resultatendiskuteras i relation till både svensk och internationell forskning kringutanförskap och social exklusion.

Asyl är en mänsklig rättighet och återfinns bland annat i Flyktingkonventionen, vilken är en av många konventioner som Sverige undertecknat och därför är skyldig att följa. Den svenska migrationsrätten regleras i utlänningslagen men också till stor del av internationell rätt. Just nu påverkas även möjligheterna att få uppehållstillstånd av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Syftet med denna uppsats har varit att utreda skyddsgrunderna i Sverige, möjligheten att utesluta personer från det skyddet samt att utreda under vilka omständigheter verkställighetshinder blir aktuella och vilka påföljder verkställighetshinder får för personer som inte kan utvisas. Asyl kan beviljas på grunderna flykting och alternativt skyddsbehövande. Uteslutande kan göras på grund av grova brott som begåtts utanför Sverige. I de fall ett verkställighetshinder uppstår och utvisning inte kan genomföras kan ett tillfälligt uppehållstillstånd beviljas. Beroende på uppehållstillståndets längd ges utlänningen olika rättigheter i samhället.

Having different kinds of literature is an important part of the education in school and schoolbooks, in shape of reading-books, are common in the first year of primary school. The texts pupils encounter in school are important for how they form their identity and thoughts about what is right or wrong and what is natural or unnatural. People of other ethnicity than Swedish, or with another skin colour than white, have often in the past been portrayed negatively in reading-books as if they are of less worth. According to the Curriculum for the Compulsory School System (Lpo94) the school shall act for understanding of all people and every person’s equal value. The study analyses how ethnicity is portrayed in reading-books for pupils in the first year of primary school. I have also compared these books to see if they differ from each other and, if this is the case, how they differ. In addition, I have investigated if the books follow the curriculum of the Swedish school system according to ethnicity. The books I have chosen to analyse are four different schoolbooks published 1995-2008 which are used in Swedish schools in a specific community. The method I have used is text analysis. My results show that some reading-books still portray people with ethnicity other than Swedish in a demeaning way and that “white” people often are shown as the norm. The study also shows good examples of a more diverse inclusion of different settings, characters with other ethnicity and their role in the reading-books. The diversity gives the possibility for a more individual interpretation and gives room to show the multicultural society as the new norm.

Gistrand, C. has studied “Explore young people's problematic backgrounds and their views on the opportunities and obstacles in order to improve their health”, University of Gävle in the course theory and method of application and thesis work. The object of the study was to give young people space to make their voices heard. Further on to make unemployed youths perceptions of perceived opportunities and obstacles in their way to get a job, internship or study, visible. The object of the study was also to show youths’ views of health and what they thought about the contributions to society. The method was qualitative, with three semi-structured interviews with men between 20-24 years old (and problematic childhoods, for instance alcohol and drug use) was conducted.. The result shows that unemployment increases the risk of illness and unhealthy habits. Addicts, criminal behaviors, economy and social exclusion also impacts health and they interact with each other, so it’s very complex for the society to know which effort they should prioritize. The selection group thought that the society should develop a number of alternative activites for young people to engage in on their spare time. The conclusion is that unemployed youth tend to suffer from social exclusion, poor economy and that leads to bad health and can develop an addict or a criminal behavior. It’s important for the public health that the society support every individual.

Denna studie undersöker hur digitaliseringen påverkar relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande sett ur myndighetens perspektiv. Problemställningen angrips utifrån fyra teman; Utmaning, Ansvar, Valfri­het och Ojämlikhet. Som en röd tråd genom studien löper ny­lib­e­ra­lis­men som ett övergripande teoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att problema­ti­sera och nyansera digitaliseringens på­verkan på relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande. Forskningen om e-förvaltning utgår i allt väsentligt från implementeringen av e-förvaltning sett ur ett tekniskt perspektiv. Det finns också, om än i mindre utsträckning, studier som intresserar sig för användarna. Inom forskningsfältet finns framför allt brist på studier ur samhälls- och komm­u­nikationsvetenskapliga perspektiv. Målet med denna studie är att bidra med ny kunskap till forsk­ningsfältet genom att anamma just dessa två perspektiv. Studiens material utgörs av sex intervjuer med medarbetare på Arbetsförmedlingen, tre på natio­n­ell nivå och tre på lokal nivå, samt kvalitativ textanalys av sex strategidokument. Empirin vi själva samlat in utgår alltså ifrån myndighetens perspektiv på relationen till de arbetssökande. Denna kompletteras med sekundär empiri för att också belysa relationen ur de arbetssökandes pers­pektiv. Resultaten från studien visar att medarbetare på nationell och lokal nivå inte är riktigt överens be­träffande huruvida digitalise­ringen leder till att de arbetssökande ställer större krav på Arbetsför­medlingen. Men vad man dock är överens om är att digi­taliseringen är ett verktyg som skapar möjligheter som underlättar för de arbetssökande att ställa större krav. Vi kan också konstatera att det inom Arbetsförmedlingen i stort råder en gemensam syn på att mer ansvar förskjuts till de arbets­sökande. Nyliberalismen driver på såväl ett ökat kravställande som en ökad ansvars­förskjutning, vil­ket för­utsätter nya, företrädesvis digitala, sätt att kommuni­cera. Vidare leder digitaliseringen till en ökad till­gänglighet och valfri­het för de arbetssökande när det gäller såväl servicens innehåll som val av serviceleverantör och kommu­ni­kationskanal. Arbetsförmedlingens ambition är att styra sina kun­der till webben. Det blir därför allt viktigare att behärska de digitala verktygen för att kunna utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. När de digitala ser­vicevägarna prioriteras på bekostnad av den fysiska Arbets­förmedlingen riskerar de digitalt resurssvaga att miss­gynnas och marginaliseras. Genom resultaten kan vi sluta oss till att digitaliseringen blir ett effektivt verktyg för att tillgodose de nya kommu­nikativa preferenser som följer med den nyliber­alistiska ideologins strävan mot ökad individ- och marknadsorientering. I vår studie har vi visat att det finns en viss övertro på digitaliseringen från Arbetsförmedlingens sida. Ofta ser man till teknikens fördelar, men glömmer att ta hänsyn till den samhälleliga och sociala kontexten. Vi kan även konstatera att Arbetsför­medlingen till viss del saknar kunskaper om den digitala klyftans dimensioner och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska exklusionen av digitalt resurssvaga arbetssökande.

Syftet med studien är att beskriva hur involverad skolpersonal och samverkande socialsekreterare arbetar för att kartlägga och motverka elevers ogiltiga frånvaro. Genom att undersöka personalens upplevelse av orsaker till ogiltig frånvaro, hur de upplever att de arbetar med ogiltig frånvaro och hur de tillsammans arbetar för att motverka ogiltig frånvaro. Den aktuella publicerade forskning som använts är både internationell och nationell. Styrdokument, lagtext, allmänna råd samt forskning av Skolverket och Socialstyrelsen har även beaktats. Det teorietiska perspektiv som ligger till grund för analys är inklusion och exklusion. Utifrån kvalitativa halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med fem informanter som tillfrågats med utgångspunkt av dessas yrkesroll i skolan. De professioner som tillfrågats är rektor, kurator, socialpedagog, lärare samt samverkande socialsekreterare. Intervjuer med informanterna har spelats in med diktafon, transkriberats för att sedan analyseras. Analysen gjordes utifrån teman: orsaker, arbete med och arbete tillsammans med ogiltig frånvaro. Tolkningen av materialet har skett utifrån samstämmighet och olikheter i svaren. I studiens diskussion tas det upp att den främsta orsaken till ogiltig frånvaro är hemsituationen. I de fall eleven har en svår hemsituation visar forskningen att skolan kan vara en skyddsfaktor för att förhindra elevens exklusion. Där den ogiltiga frånvaron ändå är skolrelaterade beror det främst på andra elevers inflytande, grupptryck. Alla informanter upplever att de i sitt arbete har en medvetenhet om var eleverna med stor ogiltig frånvaro befinner sig utifrån skolans arbetsmodell. Studiens resultat är att de orsaker som ligger bakom ogiltig frånvaro huvudsakligen är relaterade till hemsituationen. Involverad personal upplever en förbättring utifrån arbetsrutinen i skoltrappan. Att arbeta tillsammans är en framgångsfaktor för att minska ogiltig frånvaro. / The aim of the study is to describe how school staff and social workers identify and prevent truancy in the Swedish compulsory school. The study explores the school workers professional experiances of the underlying causes of truancy and what measures are taken in collaboration with social authorities to prevent pupils´ absence from school. The study is based on current international and national research and takes into account policy documents, legal texts and general advice issued by the Swedish National Agency for Education and the National board of Health and Welfare. The theoretical perspective used in of the analyses are the terms inclusion and exclusion. Qualitative semi-structured lifeworld interviews with five professional categories (a school head master, a councelor, a  teacher and two social workers) working in school were performed. The interviews focused on causes of truancy and collaborative work involving both school professionals and social workers. The interviews were recorded and subsequently transcribed and analysed. The analysis was performed thematically, causes of truancy and collaborative work to prevent truancy. The interpretation of the data was based on consensus and differences in the responses. As can be seen from the discussion, the primary cause of truancy is related to the pupil´s home situation. Research shows that school can be a protective factor to prevent exclusion. In cases where truancy is related to the school situation it is principally a result of group pressure from other pupils. All respondents in the interviews stated that they have an awareness of where pupils with extensive absenteeism are in relation to the school´s work model to prevent truancy. Collaborative work is a success factor to reduce truancy.

Titel: Socialbidragstagare och konsument Fyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtion Författare: Andréa Freidenvall och Anna Osbäck Utbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitet Handledare: Mikael Sandgren Växjö universitet Examinator: Norma Montesino Universitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitet Nyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusion Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser. En begränsning som riskerar att verka socialt exkluderande. Studien har en hermeneutisk ansats och vi valde en kvalitativ metod som utfördes i form av informella intervjuer med fyra respondenter. Resultatet visar att socialbidragstagandet är förknippat med känslor av skam och oro för vad andra ska tycka och att det inom gruppen socialbidragstagare finns tankar om vi och dem. Stil är på olika sätt ett medel för våra respondenter att uttrycka sin sociala identitet och konsumtion avsedd att skapa önskad stil ses av respondenterna som något självklart. Ingen av respondenterna ser sig som socialbidragstagare i framtiden utan beskriver framtiden i form av möjligheter att välja fritt i sin konsumtion. Vi valde att analysera vårt resultat med Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället och dess två sociala typer turist och vagabond. Dessa har vi sedan kopplat till begreppen social identitet och social exklusion.

<p>Titel: Socialbidragstagare och konsument</p><p>Fyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtion</p><p>Författare: Andréa Freidenvall och Anna Osbäck</p><p>Utbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitet</p><p>Handledare: Mikael Sandgren</p><p>Växjö universitet</p><p>Examinator: Norma Montesino</p><p>Universitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitet</p><p>Nyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusion</p><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser. En begränsning som riskerar att verka socialt exkluderande. Studien har en hermeneutisk ansats och vi valde en kvalitativ metod som utfördes i form av informella intervjuer med fyra respondenter. Resultatet visar att socialbidragstagandet är förknippat med känslor av skam och oro för vad andra ska tycka och att det inom gruppen socialbidragstagare finns tankar om vi och dem. Stil är på olika sätt ett medel för våra respondenter att uttrycka sin sociala identitet och konsumtion avsedd att skapa önskad stil ses av respondenterna som något självklart. Ingen av respondenterna ser sig som socialbidragstagare i framtiden utan beskriver framtiden i form av möjligheter att välja fritt i sin konsumtion. Vi valde att analysera vårt resultat med Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället och dess två sociala typer turist och vagabond. Dessa har vi sedan kopplat till begreppen social identitet och social exklusion.</p>

Economic remittances are money transfers worldwide from migrants to their country of origin. This study aimed to examine which significance the remittance has for the sender. How do the senders describe their experiences of remittances, what strategies are used in the process of remitting and how has the migrants’ social and economic situation in the host country been affected by remitting? The issues were answered through six semi-structured interviews with remitting migrants. The theoretical approach consisted of the concepts transnational social space, reciprocity and social exclusion. The findings were that remittances had great value to the senders with both negative and positive outcomes. Strategies formed to live up to expectations to remit were group wise, long-term and practical. Remittances had an impact on choices regarding recreational activities, housing and employment. Our conclusion is that remitting is an important act to maintain the bond to the country of origin, despite economic and social sacrifices. Being a participant in dual social worlds in which social and economic conditions differ shapes the experienced requirement to remitt.  Remittance cannot be seen as a sole factor for placing senders in social exclusion, though it can limit the sender economically and socially.