En skolgång med bra kvalitet, oavsett om du har en diagnos som påverkar skolgången eller inte, är en viktig skyddsfaktor i livet. Elevernas olika förutsättningar påverkar arbetet i skolan och en diagnos från en medicinsk expert har ofta en större tyngd i samhället (och skolan) än en pedagogisk. Den här studien syftade till att undersöka vilka rekommendationer som gavs från medicinska experter till lärare, som arbetade i grundskolan, i samband med utredningar av elever, undersöka hur dessa formulerades i skrift samt hur rekommendationerna kan förstås i förhållande till skolans förutsättningar och författningar. Det var en kvalitativ studie, med tematisk analys, där rekommendationerna från medicinska experter samlades in från totalt 18 utredningar. Resultatet omfattade en stor mängd rekommendationer som tematiserades som individorienterade rekommendationer, skolans hela värld, miljö, språk, skolan och hemmet, åtgärder utanför skolan samt integrerade påståenden och/eller beskrivningar. Studien belyste de rekommendationer som eleverna fått, vilka formuleringar (val av uttryck) som fanns i dessa rekommendationer samt möjligheter och svårigheter som dessa rekommendationer kunde skapa i skolans verksamhet och i förhållande till de författningar som skolan måste rätta sig efter. De ordval och formuleringar som de medicinska experterna använde lämnade ett stort tolkningsutrymme. Rekommendationerna kunde vara komplicerade att tolka men kan samtidigt vara en tillgång för lärare att använda i sin undervisning. En implikation var att rekommendationerna tillsammans blir ett pedagogiskt upplägg till lärare, vilket kan skapa en situation där elever med diagnos tilldelas så mycket tid och uppmärksamhet från läraren att elever utan går miste om värdefull undervisningstid. Studien var viktig då den fokuserade på ett outforskat område och den kan vara av relevans för de professioner som berörs av dessa rekommendationer eller samarbetar omkring elever som diagnostiseras.

<p>Denna studie har avsett undersöka hur ett lämpligt gränssnit för en expert ska se ut. En expert utvecklar enligt Soloway, Adelson & Ehrlich (1988) kognitiva scheman vilka används vid problemlösning. När dessa scheman inte stämmer, och inte kan användas, sjunker expertens prestation till samma nivå som hos en novis. Detta gör att man när man utvecklar gränssnitt för experter måste ta hänsyn till den kunskap som experten besitter. I studien genomfördes en observation där man kunde dra slutsatserna att experter vill ha överblick över koden när de programmerar, samt att det är viktigt att använda etablerade begrepp i gränssnittsdesignen.</p>

Titel: Från en säker källa? -En studie om tidningar, "sanning" och trovärdighet, med fokus på hälsa och mat Författare: Malin Ros och Martina Johansson Handledare: Lena Ewertsson Examinator: Ronny Severinsson Typ av rapport: C-uppsats Ämne: Medie- och kommunakationsvetenskap Sektion: Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad 2012 Syfte: Syftet med denna studie är att med ett fokus på trovärdighet och expertis undersöka, beskriva och jämföra tidningsartiklar som berör hälsa och mat. Metod: Kritisk diskursanalys av artiklar ur två svenska tidningar Slutsatser: Journalister använder sig av olika knep, så som experter, statistik, forskning och bilder för att öka trovärdighet för den "sanning" som de vill förmedla Nyckelord: Diskurs, hälsa, experter, makt, ideologi, expertis, mat, trovärdighet, sanning

<p>Inom Human- Computer Interaction är användbarhet ett mycket centralt</p><p>begrepp. Användbarhet kan i sin tur delas upp i effektivitetsmått och</p><p>subjektiv uppfattning. Det råder idag delade meningar i forskarvärlden huruvida det existerar en korrelation mellan dessa två mått. Om denna korrelation existerar kanske vidare forskning visar att någon av de två inte utgör en nödvändig del av användbarhetsbegreppet. Om så är fallet skulle detta kunna leda till enklare och billigare design och utvärderingsprocesser. Den här undersökningen syftar till att undersöka om det existerar en korrelation mellan effektivitet och subjektiv uppfattning på world wide web samt att undersöka om det råder skillnader i denna korrelation mellan experter och noviser. För att undersöka detta har en användbarhetsutvärdering med 31 försöksdeltagare genomförts på en webbsida publicerad på www. Resultatet av undersökningen visar inte på några samband eller korrelationer och resultaten är endast marginellt signifikanta. Inga klara slutsatser kan därför dras utifrån resultaten.</p>

Denna studie har avsett undersöka hur ett lämpligt gränssnit för en expert ska se ut. En expert utvecklar enligt Soloway, Adelson &amp; Ehrlich (1988) kognitiva scheman vilka används vid problemlösning. När dessa scheman inte stämmer, och inte kan användas, sjunker expertens prestation till samma nivå som hos en novis. Detta gör att man när man utvecklar gränssnitt för experter måste ta hänsyn till den kunskap som experten besitter. I studien genomfördes en observation där man kunde dra slutsatserna att experter vill ha överblick över koden när de programmerar, samt att det är viktigt att använda etablerade begrepp i gränssnittsdesignen.

The vaccine issue is on the agenda and is widely discussed in the public debate. The reason is the ongoing corona pandemic which has led some people to refuse vaccination while others have been patiently waiting for their turn to receive their vaccination dose and it is clear that the topic divides the population into three different groups; pro- vaccine, anti-vaccine and those who have doubts about the issue. In SVT's Dokument inifrån: Vaccinkrigarna the journalists behind the documentary invites the viewer through infiltration into the anti-vaccine movement that works agianst vaccine by highlighting its disadvantages and possible harms. But how are the problems of vaccines portrayed in the documentary and how do the journalists present themselves? That is what this study aims to investigate by anchoring a rhetorical narrative analysis in a narratological approach. The theoretical starting point that forms the basis for the analysis work of the documentary in this study is Bill Nichols – Dokumentärfilmen som genre och Bengt Nermans Massmedieretorik, and previous research by Magnus Danielson Den granskande makten, Piotr Urniaz Redigering och skuld and Jesper Strömbäcks study on the need for investigative journalism. Methodological concepts, based on theoretical starting points, that are pertain to the study are observation and tracing.By using a rhetorical narratological analysis method and support from previous research and the selected theoretical starting points, the study has clearly shown the position of the documentary and the journalists behind it in the matter of vaccines. The problem of stopping vaccination is clearly highlighted and backed up by experts and healthcare professionals, something that gives the recipient an obvious idea that the purpose of the documentary is to encourage vaccination. It is also clear that the journalists and other participants who are in favor of vaccines stand for the good, those who want to get the viewers and all the inhabitants of society to do what they think is right; continue to vaccinate. While the participants in the resistance movement the journalists infiltrate are pointed out as the ignorant and evil, those whom the World Health Organization WHO classifies as one of the greatest threats to global health.Keywords: vaccine, documentary, journalists, vaccine resistance movement, experts

AbstractContribution to knowledge in the field of special educationThis study aims to contribute to practitioners being able to view the phenomenon of diagnoses in schools critically. There is also the hope that regardless of whether pupils are diagnosed or not that practitioners and school leaders in will be able to use some of the information in this study to inform their practice. AimThe purpose of this study is to deepen knowledge about diagnoses in schools to know which function they have and how they influence different actors. This study examines the phenomenon of diagnoses in school seen through the eyes of various experts who work in schools. Experts have been chosen as the focus for this study as they have knowledge and influence when it comes to interpreting school problems. Study questions•What function can a diagnosis have in schools?•How do different experts who work in schools view diagnoses?•How can development in the field of diagnoses and schools look? •What does this phenomenon say about how we view normality and deviancy in schools?TheoryThis study uses the theories of Michel Foucault, particularly concerning power and knowledge but also his theory about the “clinical gaze”. In addition I have used the theory of symbolic interactionism. The data used has been interpreted using a hermeneutic approach. MethodNine experts who work in schools have been interviewed in depth. All interviews have been recorded, transcribed and later analysed. Presentation of empirical evidenceThe interviewees describe the usefulness of their specialised knowledge and competence. They speak of the power that their knowledge gives them and how it can influence others in order to improve the child’s situation. They stress the importance of cooperation and communication between different actors and the correct use of resources. All of them describe the increase in diagnoses and some refer to how school itself contributes to this increase. In theory a diagnosis should not be needed but in reality it often is e.g. to get resources, but also because of the information that the evaluation can give. Lots of measures can, however, be taken without needing a diagnosis e.g. structured teaching, professional training, documenting, adapting lessons. Advantages from diagnoses can be increased understanding and resources. Disadvantages can be the risk of stigmatisation and that there is too much focus on the individual and not the environment. Normality/deviancy can be seen in different ways, for example as purely based on test results or more value-based. It becomes an issue when it creates problems for the individual or the surroundings.ImplicationsAll of the interviewees gave examples of how pupils with diagnoses could be helped in school. Nearly all examples given involve changes at the organisational level. The examples given such as consultation by experts, improving of the school environment, better training for teachers etc. could also be used to help pupils without diagnoses. One of the most useful measures taken can be the evaluation done by the school psychologist if it is able to give a clear picture of the pupil’s strengths and weaknesses. Though the specialist knowledge of the experts was acknowledged, perhaps the most important aspect mentioned by the interviewees is the importance of the relationships that all actors involved in school have with each other. ConclusionDiagnoses have become a part of school culture. The categories used in schools reflect the time and culture we live in but also our need to categorize in order to organize our thinking. Experts are there to spot deviancy and normality with their knowledge and clinical gaze but all the actors, including the pupils play their role in the process of categorising. They are clear risks with diagnoses, which means they should be used carefully and critically in schools. Perhaps the biggest risk is focus on the individual’s problems rather than the environments. Therefore it is perhaps better to use more descriptive categories that focus on the strengths and weaknesses of the individual and the environment.

I denna uppsats undersöks SVT:s nyhetsprogram Aktuellt och deras användning av experter. Ur ett genusperspektiv undersöks förekomsten av kvinnliga respektive manliga experter i avseende att uppmärksamma könsskillnader i nyhetsmedier. Resultatet jämförs också med tidigare forskning och resultat om könsfördelning och könsmärkning i nyhetsmedier. Det teoretiska ramverket består bland annat av teorier om den manliga normen, mediernas makt och genusslentrian samt könsmärkning inom nyhetsjournalistik. De empiriska materialet utgörs av nyhetssändningar från Aktuellt mellan åren 2001-2016. Konstruerade veckor hjälper till att avgränsa ett omfattande material och förhoppningen har varit att kunna säga något om Aktuellts typiska eller genomsnittliga användning av experter. Totalt har 96 nyhetssändningar och 108 experter undersökts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys, ett användbart verktyg för att ta reda på hur vanligt förekommande något är i ett material eller hur stort utrymme vissa ämnen eller grupper får. Resultatet visar att de hypoteser som prövas delvis bekräftas och delvis falsifieras vilket gett ett mer komplicerat resultat än förväntat. Det framkommer en manlig dominans bland Aktuellts experter och männen är i genomsnitt något äldre än de kvinnliga experterna. Resultatet visar också att stereotyper kring vilka ämnen som är traditionellt manliga respektive kvinnliga delvis påverkar vem som kommenterar vad. Men resultatet avviker också från traditionella mönster. Till exempel visar studien att juridiska frågor, ett traditionellt sett manligt ämnesområde, i större utsträckning kommenteras av kvinnliga experter. I uppsatsen konstateras även att könsbalansen i Aktuellt är bättre än vad mycket av den tidigare forskningen visat. Manliga och kvinnliga experter ges exempelvis nästintill likvärdigt utrymme i form av taltid och antal frågor, och något samband mellan expertens kön och en chefsposition kan inte hittas. Avslutningsvis konstateras att könsbalansen, trots vissa stereotypa drag, har förbättrats över tid. Resultatet kan därmed sägas gå i linje med ett alltmer jämställd samhälle, vilket är ett viktigt steg för demokratin, vår syn på varandra samt våra normer och värderingar.

The aim of this Master’s thesis is to examine how librarians, information specialists and teachers discuss Wikipedia within national (Swedish) professional journals. Questions asked in the study are: How is Wikipedia perceived in the professional journals? What different positions do writers and commentators take in relation to Wikipedia? 133 articles from 31 different professional journals in the period from 2001 to the middle of 2010 were analysed. The theory and method used is Laclau’s and Mouffe’s discourse theory from which we created our own model with sex different steps. The results show that there are several recurring discussions, for example about the credibility of user generated content. Another example is the discussion about the use of Wikipedia within the education and school contexts and whether the encyclopedia should be seen as sufficiently credible to use in these contexts. From these discussions we have identified three discourses that we have chosen to call: the knowledge-liberal discourse, the knowledge-conservative discourse and the pedagogical discourse. / Program: Bibliotekarie

Inom Human- Computer Interaction är användbarhet ett mycket centralt begrepp. Användbarhet kan i sin tur delas upp i effektivitetsmått och subjektiv uppfattning. Det råder idag delade meningar i forskarvärlden huruvida det existerar en korrelation mellan dessa två mått. Om denna korrelation existerar kanske vidare forskning visar att någon av de två inte utgör en nödvändig del av användbarhetsbegreppet. Om så är fallet skulle detta kunna leda till enklare och billigare design och utvärderingsprocesser. Den här undersökningen syftar till att undersöka om det existerar en korrelation mellan effektivitet och subjektiv uppfattning på world wide web samt att undersöka om det råder skillnader i denna korrelation mellan experter och noviser. För att undersöka detta har en användbarhetsutvärdering med 31 försöksdeltagare genomförts på en webbsida publicerad på www. Resultatet av undersökningen visar inte på några samband eller korrelationer och resultaten är endast marginellt signifikanta. Inga klara slutsatser kan därför dras utifrån resultaten.