Denna uppsats har ett fokus på den pågående pandemin, covid-19, och experters roll i samhället. Uppsatsen bygger på två enkäter, tre opinionsundersökningar, fyra artiklar, ett tv-klipp och Stefan Löfvens tal till nationen. Studien är av kvantitativ metod, resultatet från enkäterna har bearbetats i spss och resterande resultat har fungerat som ett komplement till de resultatet som har framkommit i enkäterna. Syftet med denna uppsats är att undersöka experters roll under en kris. I studien används teorier om förtroende för experter, subjektiv och objektiv verklighet, riskperception teori och moderniseringsriskernas beroende av kunskap.     I det resultat som framkommer i uppsatsen går det att se att experter har en central roll under en kris. Experter behövs för att en risk eller en kris ska ses som just detta, de behövs också för att människor ska kunna uppfatta osynliga risker som denna typ av moderniseringsrisk är. I resultatet går det också att se att det finns ett oförändrat eller ökat förtroende för experter, det går också att utläsa i resultatet att det finns faktorer som påverkar hur människan agerar under en kris. Dessa faktorer kan vara exempelvis kön och ålder. / This essay focuses on the ongoing pandemic, covid-19, and the role of the experts in society. The essay is based on two surveys, three opinion polls, four articles, one television clip and Stefan Löfven's speech to the nation. The study is of a quantitative method, the results of the questionnaires have been processed in SPSS and the remaining results have served as a complement to the results that have emerged in the questionnaires. The purpose of this essay is to investigate the role of the experts during a crisis. The study uses theories of trust in experts, subjective and objective reality, risk perception theory and the risks of modernization to knowledge.   In the results that appear in the exam, it is possible to see that the experts have a central role during a crisis. Experts are needed for a risk or a crisis to be seen as a risk, they are also needed for people to be able to recognize an invisible risk that this type of modernization risk is. In the result it is also possible to see that there is an unchanged or increased trust in experts, it can also be seen in the result that there are factors that influence how a person acts during a crisis. These factors can be, for example, gender and age.

Ingången till detta arbete är att författaren upplever framtagning av material att använda iundervisningen som en mycket tidkrävande process. För lärare som börjar undervisa i en ny kurs blirdetta extra tydligt när allt material ska tas fram. Med material menas planeringar, lektionsinnehåll,instuderingsuppgifter och bedömningsmaterial. Författaren har förförståelsen att lärare skulle vinnapå att samarbeta och dela material mellan sig.I arbetet undersöks, genom en enkätundersökning, hur gymnasielärare i teknik gör när de tar frammaterial till en ny kurs eller utvecklar materialet till en kurs. Vidare undersöks vilka eventuella hinderdet finns för samarbete och vilket material lärare helst vill få tillgång till från kollegor.Resultatet visar att den absoluta majoriteten av lärarna i den undersökta gruppen inte ser någrahinder att dela sitt material. Gymnasielärarna i teknik delar med sig. Det kan dock finnas praktiskahinder för om att läraren är ensam på sin skola att undervisa i ämnet, finns det ingen att samarbetamed. Eller att det inte finns någon gemensam lättanvänd Community, en mötesplats på internet, attdela på. I arbetet förs också en diskussion kring möjligheter med digitalisering av material.

<p>The aim of the study was to describe how anaesthetic nurses, within both advanced beginner and expert levels, experience their professional role as they perform a general anaesthetic.</p><p>The study had a descriptive design with a qualitative approach in which ten advanced beginners- and ten expert anaesthetic nurses from an operating theatre and an ambulatory surgical ward at a hospital located in the middle of Sweden, participated. All data was collected in an interview with semi-structured questions which focused on how the anaesthetic nurses experience their work. The data were analysed with qualitative content analysis. The results are presented in categories and themes. The themes were formed from the categories. Themes for the advanced beginners were: <em>support develops self confidence that gives the feeling of satisfaction</em> and <em>lack of support impedes further development of independency and gives the feeling of insecurity</em>. Themes for the experts were: <em>experience and new challenges in a supported environment give satisfaction</em> and <em>lack of support and own insecurity give dissatisfaction</em>. The advanced beginners described their experiences in a more descriptive way, while the experts had more difficult to describe what they experienced. The advanced beginners wanted more support from their colleagues while the experts wanted to be more independent and were also more confident in their professional role.</p> / <p>Syftet med studien var att beskriva hur anestesisjuksköterskor på avancerad nybörjarnivå respektive expertnivå upplever sin yrkesroll vid generell anestesi. Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats där tio avancerade nybörjare respektive tio expert anestesisjuksköterskor, från en allmän operations avdelning och en dagkirurgisk avdelning vid ett Mellansvenskt sjukhus, deltog i studien. Data samlades in via halvstrukturerade intervjufrågor som inriktade sig på anestesisjuksköterskors upplevelser av sitt arbete. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån kategorier som bildade olika teman. Teman som för avancerade nybörjare var <em>stöd utvecklar självförtroende som ger en känsla av tillfredställelse</em> samt <em>brist på stöd hindrar utvecklingen av självständighet och ger känsla av osäkerhet</em>. Teman för experterna var <em>erfarenhet och nya utmaningar i en stödjande miljö ger tillfredställelse</em> samt <em>bristande stöd och egen osäkerhet ger otillfredsställelse</em>. Avancerade nybörjarna beskrev sina upplevelser på ett mer beskrivande sätt medan experterna hade svårare att beskriva vad de upplevde. Avancerade nybörjarna ville ha mer stöd medan experterna ville vara mer självständiga och var mer trygg i sin yrkesroll.</p>

<p>Vissa utländska forskare som kom till Sverige kunde från och med 1984 erbjudas skattelättnader genom en speciell lag om beskattning av utländska forskare. Syftet med lagstiftningen var att locka kompetent personal med spetskunskaper till anställningar i Sverige. Under slutet av 1990-talet uppkom frågan om det behövdes en reformering av lagstiftningen eftersom detta skett i andra nordiska länder. De reformerade expertbeskattningsreglerna infördes 2001. Lagstiftningen erbjuder sedan dess förutom forskare även experter, specialister, personer med företagsledande uppgifter och andra nyckelpersoner en möjlighet att få del av skattelättnader. De som uppfyller lagens krav kan undanta 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning från beskattning. Vidare beskattas ej ersättningar för utgifter som den utländske personen har haft för flyttning till eller från Sverige, två resor per år per familjemedlem mellan hemlandet och Sverige samt avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande. I förarbetena ges ingen utförlig beskrivning för exakt vilka personalkategorier eller yrken som ska ha möjligheten att ta del av skattelättnaderna i egenskap av expert. En individuell bedömning får göras i varje enskilt fall, men kompetensnivån hos den sökande ska vara hög och det ska vara svårt att rekrytera någon med liknande kunskaper inom Sverige för att skattelättnaderna ska kunna komma ifråga. Det anges i propositionen att de tilltänkta personerna ska vara verksamma inom tekniskt avancerade och kunskapsintensiva verksamheter där Sverige har ett intresse av att kunna konkurrera om internationellarbetskraft.I praxis har det funnits en tendens att fokus vid bedömningen av vem som kan ses som expert hamnar på just det tekniska området även om andra branscher inte utesluts av ordalydelsen i förarbetena och inte heller i lagtextens utformning. Det är inom det tekniska området som de flesta beviljade expertbeskattningsansökningar har förekommit. Bedömningen av vem som kan omfattas av expertbegreppet har således varit sträng. Det finns dock undantag. Kammarrätten beviljade under 2008 en chefsdirigent skattelättnader eftersom denne kunde anses vara expert i en kunskapsintensiv bransch. Det går således inte att fastslå generellt vem som omfattas av expertbegreppet i lagens mening och inte heller generellt bestämma inom vilka yrken eller personalkategorier experter kan förekomma. Det verkar som att expertbegreppet genom den senaste tidens utveckling i praxis i framtiden kan få en ny vidare innebörd där andra yrkeskategorier än de mer klassiska inom industrin och högteknologiska branscher kan komma att omfattas av expertbegreppet.</p>

The aim of the study was to describe how anaesthetic nurses, within both advanced beginner and expert levels, experience their professional role as they perform a general anaesthetic. The study had a descriptive design with a qualitative approach in which ten advanced beginners- and ten expert anaesthetic nurses from an operating theatre and an ambulatory surgical ward at a hospital located in the middle of Sweden, participated. All data was collected in an interview with semi-structured questions which focused on how the anaesthetic nurses experience their work. The data were analysed with qualitative content analysis. The results are presented in categories and themes. The themes were formed from the categories. Themes for the advanced beginners were: support develops self confidence that gives the feeling of satisfaction and lack of support impedes further development of independency and gives the feeling of insecurity. Themes for the experts were: experience and new challenges in a supported environment give satisfaction and lack of support and own insecurity give dissatisfaction. The advanced beginners described their experiences in a more descriptive way, while the experts had more difficult to describe what they experienced. The advanced beginners wanted more support from their colleagues while the experts wanted to be more independent and were also more confident in their professional role. / Syftet med studien var att beskriva hur anestesisjuksköterskor på avancerad nybörjarnivå respektive expertnivå upplever sin yrkesroll vid generell anestesi. Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats där tio avancerade nybörjare respektive tio expert anestesisjuksköterskor, från en allmän operations avdelning och en dagkirurgisk avdelning vid ett Mellansvenskt sjukhus, deltog i studien. Data samlades in via halvstrukturerade intervjufrågor som inriktade sig på anestesisjuksköterskors upplevelser av sitt arbete. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån kategorier som bildade olika teman. Teman som för avancerade nybörjare var stöd utvecklar självförtroende som ger en känsla av tillfredställelse samt brist på stöd hindrar utvecklingen av självständighet och ger känsla av osäkerhet. Teman för experterna var erfarenhet och nya utmaningar i en stödjande miljö ger tillfredställelse samt bristande stöd och egen osäkerhet ger otillfredsställelse. Avancerade nybörjarna beskrev sina upplevelser på ett mer beskrivande sätt medan experterna hade svårare att beskriva vad de upplevde. Avancerade nybörjarna ville ha mer stöd medan experterna ville vara mer självständiga och var mer trygg i sin yrkesroll.

Informationssystem är något som företag använder för att bättre hantera i stort sätt allaaspekter av verksamheten. Företag investerar stora summor pengar på nya system samtutveckling av befintliga system i en strävan efter bättre konkurrenskraft. Idag försöker mångaföretag att komma åt ”Business Intelligence” aspekten av deras informationssystem, menkunskapen om detta område är det inte många som besitter. En del informationssystem, elleraffärssystem(ERP) som det även kan kallas, är väldigt omfattande när det kommer till trenderoch utveckling inom IS(Informationssystem) och BI (Business Intelligence)områdena. SAP ärett av dessa ERPn som anses vara en av världens största affärssystem. Företag som Pfizer och Volvo lyckas använda SAP och dess funktionalitet för att utföra sinauppgifter inom de kunskapsområdena som användare besitter. Detta kan vara kunskaper omförvaltning eller processhantering vid tillverkning och dylikt. Problemet uppstår vid deaspekter av SAP som ingen eller få på företaget har kunskap om, vilket i detta fall är själva BIaspekten.Området ”BI” är någon som SAP tar hänsyn till, men till vilken utsträckning? Finns detanledningar till varför individer på företag som Pfizer har problem med att använda verktygetSAP BI ? Och framförallt, vad kan göras åt saken?För att besvara dessa frågor så användes en systematisk litteraturstudie för att hitta relevantforskning som tar upp faktorer som berör dessa frågor. Detta i kombination med intervjuer avpersoner som jobbar på ekonomiavdelningen på Pfizer som försöker använda verktyget. Undersökningen hittar att olika modeller kan förklara användares acceptans av BI och medhjälp av faktorer som förekommer i dessa modeller samt jämförelse med förda intervjuer såskapas en modell. En modell med syftet att fokusera på relationen mellan icke experter av BIoch designkrav som behövs för att icke experter enklare ska kunna använda BI i deras arbete.

”Maktobalans i expertsamtal om fotboll” undersöker hur makt förhandlas genom språket i tre olika studiosamtal om fotboll, i vilka både manliga och kvinnliga experter deltar. Studien undersöker hur den manlige experten framställs i jämförelse med den kvinnlige, och om samtalsformerna mellan de olika plattformarna skiljer sig åt eller liknar varandra. Samt om det förekommer skillnader genom på vilket sätt man talar om dam respektive herrfotboll. Materialet som har hämtats in under våren 2023 är från SVT Sport och CMore Sport, ett av samtalen rör damfotboll och de andra två herrfotboll. Metoden som genomförts är en diskursanalys i vilken samtalsanalys ingått som ett understödjande verktyg. Det övergripande resultatet visar att det finns tydliga maktmönster och könsrelaterade skillnader där männen har en mer betydande roll än kvinnorna. Det finns en samtalsordning studiosamtalen rättar sig efter vilken påverkar maktbalansen och således även framställningen av kön, och ger den manlige experten en tyngre roll i jämförelse med sin kvinnlige motsvarighet. Det framkommer också att man talar om damfotboll och herrfotboll på olika sätt, och att herrspelare tilldelas en större betydelse än damspelare. / ”Power imbalance in expert discussion about football” examines how power is negotiated through the language of three different studio conversations about football which include both male and female football experts. The study examines how the male expert is portraited in comparison to the female one and if the forms of conversation between the platforms differ or are similar. As well as whether there are differences in how you talk about women's and men's football. The material that has been collected in the spring of 2023 is from SVT Sport and CMore Sport, one of the conversations relates to women's football and the other two men's football. The method implemented is a discourse analysis in which conversation analysis is included as a supporting tool. The overall result shows that there are clear power patterns and gender-related differences where men have a more significant role than women. There is a conversational order the studio conversations adhere to which affects the power balance and thus also the representation of gender, which gives the male expert a heavier role in comparison to his female counterpart. It also appears that women's football and men's football are spoken of in different ways, and that male players are given more importance than female players.

Vissa utländska forskare som kom till Sverige kunde från och med 1984 erbjudas skattelättnader genom en speciell lag om beskattning av utländska forskare. Syftet med lagstiftningen var att locka kompetent personal med spetskunskaper till anställningar i Sverige. Under slutet av 1990-talet uppkom frågan om det behövdes en reformering av lagstiftningen eftersom detta skett i andra nordiska länder. De reformerade expertbeskattningsreglerna infördes 2001. Lagstiftningen erbjuder sedan dess förutom forskare även experter, specialister, personer med företagsledande uppgifter och andra nyckelpersoner en möjlighet att få del av skattelättnader. De som uppfyller lagens krav kan undanta 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning från beskattning. Vidare beskattas ej ersättningar för utgifter som den utländske personen har haft för flyttning till eller från Sverige, två resor per år per familjemedlem mellan hemlandet och Sverige samt avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande. I förarbetena ges ingen utförlig beskrivning för exakt vilka personalkategorier eller yrken som ska ha möjligheten att ta del av skattelättnaderna i egenskap av expert. En individuell bedömning får göras i varje enskilt fall, men kompetensnivån hos den sökande ska vara hög och det ska vara svårt att rekrytera någon med liknande kunskaper inom Sverige för att skattelättnaderna ska kunna komma ifråga. Det anges i propositionen att de tilltänkta personerna ska vara verksamma inom tekniskt avancerade och kunskapsintensiva verksamheter där Sverige har ett intresse av att kunna konkurrera om internationellarbetskraft.I praxis har det funnits en tendens att fokus vid bedömningen av vem som kan ses som expert hamnar på just det tekniska området även om andra branscher inte utesluts av ordalydelsen i förarbetena och inte heller i lagtextens utformning. Det är inom det tekniska området som de flesta beviljade expertbeskattningsansökningar har förekommit. Bedömningen av vem som kan omfattas av expertbegreppet har således varit sträng. Det finns dock undantag. Kammarrätten beviljade under 2008 en chefsdirigent skattelättnader eftersom denne kunde anses vara expert i en kunskapsintensiv bransch. Det går således inte att fastslå generellt vem som omfattas av expertbegreppet i lagens mening och inte heller generellt bestämma inom vilka yrken eller personalkategorier experter kan förekomma. Det verkar som att expertbegreppet genom den senaste tidens utveckling i praxis i framtiden kan få en ny vidare innebörd där andra yrkeskategorier än de mer klassiska inom industrin och högteknologiska branscher kan komma att omfattas av expertbegreppet.

Erfarenheter från Sverige och internationellt visar att det finns brister i förmågan att hantera kriser. Det är framför allt förmåga att agera tillsammans och samordnat med olika aktörer som behöver utvecklas. I detta visar även forskning att det blir allt vanligare att arbeta i tillfälliga team, inom vilka externa experter i ledande befattning ofta tillsätts för att kunna hantera pågående kriser. Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för potentiella framgångsfaktorer och utmaningar som tillfälliga team och dess ledare kan möta under pågående kriser. Utifrån en kvalitativ ansats genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med deltagare som har erfarenhet av att verka som externa experter i ledande befattning i tillfälliga team. Under intervjuerna beskrev deltagarna sina upplevelser, tolkningar och erfarenheter av att arbeta under dessa omständigheter. Resultatet av det insamlade materialet resulterade i fyra framträdande dimensioner: organisatoriska faktorer, ledarskap, teamfaktorer och individfaktorer. Samtliga dimensioner påverkar arbetet i varierande grad under pågående kris och inkluderar såväl framgångsfaktorer som utmaningar. Det framkom också att respektive dimension inte bör ses som en självständig enhet, utan som en del av en nödvändig synergi där samtliga dimensioner påverkar varandra. Att kunna arbeta tillsammans i samspel med andra framkom som avgörande faktor för att på bästa sätt kunna hantera pågående kriser. Ingen enskild individ, tillfälligt team eller aktör kan ensam på ett framgångsrikt vis hantera pågående kris. Att tillsammans kunna möta och hantera allt vad pågående kris kan innebära har visat sig vara avgörande. / International and Swedish experiences indicate deficiencies regarding the ability to handle crises. Above all it is the ability to act coordinated with others that is in need of improvement. Current research also shows that it is becoming more and more common to work in temporary teams, in which external experts are called in to help deal with ongoing crises. The purpose of this study ha been to gain a deeper understanding of potential success factors and challenges that temporary teams and external experts in leading positions, may face during ongoing crises. Through a qualitative approach, six semi structured interviews were made. During these interviews the participants, who had expertise and knowledge from working in these specific circumstances, described their views, interpretations and experiences regarding exercise of leadership in temporary teams. The analysis resulted in four prominent dimensions and indicates that organizational factors, leadership, team factors and individual factors commonly affect the ongoing work during crises and includes success factors as well as challenges. It also became clear that each of these dimensions should not be seen as independent entities, but instead as a part of a synergy in which all dimensions affect each other. To be able to work well together with others in a functioning synergy, appears to be crucial. No man, woman, team or actor can in a successful way handle a crisis by themselves. The key factor therefore appears to be the ability to act together.

Att det idag finns flera metoder och modeller för att fatta beslut är inte konstigt då beslutsfattande sker varje dag och i vissa sammanhang kan ge ödesdigra konsekvenser om det blir fel. Denna kandidatuppsats kan ses som en förstudie för hur naturligt beslutsfattande skulle kunna stödjas genom en förbättrad utbildning till beslutsfattare. Uppsatsen ämnar behandla naturligt beslutsfattande och intuition hos experter inom räddningstjänsten, närmare bestämt om de använder intuition och i så fall vad som ligger till grund för denna intuition. Intervjuer utfördes på räddningstjänsten i Motala efter critical decision method som är framtagen för cognitive task analysis. Inom räddningstjänsten använder sig befälen av intuition när de tar det flesta av sina beslut i fält. Resultaten av intervjuerna pekar på att intuition verkar ske undermedvetet vilket ger stöd för recognition primed decision model, i kombination med negativa ledtrådar och hävstångspunkter.