Under 2017/18 genomfördes Bibeläventyret med cirka trettio tusen mellanstadieelever i Sverige, av licensierade instruktörer, under nio timmar, med elevernas klasslärare som observatörer. Bibeläventyrets pedagogik och material drivs av Svenska Bibelsällskapet, där Svenska kyrkan och frikyrkorna är huvudmän. Konceptet bygger på sinnlig gestaltning, elevmedverkan samt kronologisk framställning av teman och berättelser från såväl Gamla Testamentet (årskurs 4) som Nya Testamentet (årskurs 5).Uppsatsens empiri är begränsad till en skola, observationer av tre dubbellektioner kring Gamla Testamentet samt fem elevuppgifter där samtal i smågrupper har dokumenterats som skriftliga reflektioner. Framställningen inramas av svensk läroplanshistoria, läroplansteoretisk forskning, lärandeteorier av Jerome Bruner och David Ausubel samt vissa epistemologiska och teologiska reflektioner.Observationerna har fungerat tillfredsställande men fortsättningsvis rekommenderas en viss uppstramning. Elevernas skriftliga reflektioner har ofta varit kortfattade men substantiella och tämligen varierade till innehållet. Komplettering med bandade fokusgrupper kan i framtiden prövas som komplement. Digitala enkäter till instruktörer respektive lärare konkretiseras för framtida bruk. Fortsatta studier bör nämligen vara mer omfattande, systematiska och varierade med avseende på sammansättningen av skolmiljöer.Redan denna blygsamma studie stöder dock idén att lustfyllt lärande och kulturhistoriskt meningsfull bildning kring en biblisk kanon går att förena.

Der zentrale Aspekt der Arbeit ist die Entwicklung einer Taxonomie, die eine wissenschaftliche Analyse und Beschreibung aller Arten von Computer-, Bildschirm- oder Videospielen zulässt. Untersucht werden dazu die folgenden Punkte: – die historische Entwicklung der Spiele von ludischen und narrativen Konzepten hin zu explorativen – die Elemente des Computerspiels und die Kontextuierung der Zusammenhänge – die Entwicklung der 2D-Spielewelten hin zu dreidimensionalen Räumen – ein Ansatz einer Kategorisierung der Vertreter unter neuen Kategorien.:I Einleitung 1 Motivation und Zielsetzung 2 Aufbau der Arbeit II Ludisch oder narrativ? Eine zweidimensionale Frage? 1 Einführung 2 Analyseansatz am konkreten Beispiel 3 Begriffsdefinition narrativ 4 Begriffsdefinition ludisch 5 Schema der Entwicklung des Computerspiels 6 I. Epoche, Gründerzeit 1950 – 1979 7 II. Epoche, Sturm und Drang 1980 – 1988 8 III. Epoche, Neudefinition 1989 – 2000 9 Auswertung III Explorativ. Die dritte Dimension. 1 Überleitung 2 Begriffsdefinition explorativ 3 Zusammenhang von Cyberspace und virtuellen Welten IV Eine Taxonomie des Computerspiels 1 Einführung 2 Elemente des Computerspiels 3 Klassifikation des Computerspiels 4 Ansatz einer Kategorisierung der Computerspielklassen V Schlussbetrachtung 1 Zusammenfassung 2 Ausblick VI Glossar VII Quellenangaben 1 Monographien und wissenschaftliche Ausarbeitungen 2 Artikel 3 Webseiten 4 Studien 5 Abbildungsverzeichnis

The purpose of the present study was to analyze the significance ofcreativity for network behavior. Similar to other network behavioral studiesthe multidimensional approach was utilized where networking was dividedinto sub dimensions with external and internal counterparts. The domainspecific approach to creativity was used in order to attempt to determinewhich creative domain is significant for different networking behaviors.106 individuals participated in the study and the sample is considered anon-random convenience sample. The results showed that certain networkbehaviors interacted with different creative domains. The creative domainof everyday and verbal creativity were both unique predictors of networkbehavior and were the creative domains who were the most relevant.Structural facets in the form of work experience, organizational size andbiological gender were also explored. Work experience was shown to be aweak moderating variable to the relationship of network behavior andcreativity. Organizational size had no significant results and biologicalgender was significant for two of the creative domains: Math / scientificand artistic creativity. Results from the present study provide furtherevidence towards an area which is relatively new. The findings can be usedto create an empirical foundation in recruitment scenarios which mayrequire individuals with particular set of psychological traits. / Syftet med denna studie var att undersöka interaktionen mellannätverksbeteende och kreativitet, samt att analysera om kreativitet är avsignifikant betydelse för nätverksbeteende. I linje med tidigare forskningom nätverksbeteende är denna studie av multidimensionell karaktär, därnätverksbeteende delas upp i interna samt externa komponenter. Dendomänspecifika paradigmen för kreativitet användes för att undersökavilka av de kreativa domänerna som är mest relevanta vidnätverksbeteende. 106 individer deltog i studien och urvalet var ettbekvämlighetsurval. Resultatet visade att några av de kreativa domäneninteragerade med nätverksbeteende, där vardaglig samt verbal kreativitetvar av högst relevans samt även unika prediktorer för nätverksbeteende. Destrukturella faktorerna arbetslivserfarenhet, organisationsstorlek samtbiologiskt kön undersöktes också. Arbetslivserfarenhet visade sig ha enmodererande effekt i relation till sambandet nätverksbeteende ochkreativitet, medan organisationsstorlek inte hade någon signifikant effekt.Resultatet för biologiskt kön indikerade att de kreativa domänenmatematisk/vetenskaplig och konstnärlig kreativitet var signifikanta, därmän skattade sig som något mer kreativa än vad kvinnor gjorde. Studiensresultat kan användas för att skapa en evidensbaserad grund irekryteringssammanhang samt i utformningen av psykometriska tester.

Cannabis är den vanligaste illegala drogen bland unga vuxna i Sverige. Det är en omdebatterad drog, debatterna handlar ofta om huruvida cannabis effekter är negativa eller inte. Detta examensarbete undersöker om det finns skillnader i problemnivå inom olika livsområden beroende på grad av cannabisbruk. Examensarbetet är en kvantitativstudie som genom ett antal statistiska analyser jämför tre grupper av unga vuxna samt predicerar sannolikheten för vilka som löper störst risk att vara regelbundna cannabisanvändare. Resultatet tyder på att problemnivån ökar inom flera livsområden beroende på grad av cannabisbruk. Högre involvering i cannabisbruk är förknippat med högre problemnivå i psykisk hälsa, narkotikabruk, narkotikabrott samt hereditet för narkotika. Vidare visar resultatet att faktorer som att vara man, bo i storstad och hereditet för narkotika är riskfaktorer som kan predicera ett regelbundet cannabisbruk. Examensarbetets slutsatser ger stöd för att ökad cannabisinvolvering tycks medverka till missbruk av andra illegala droger och tycks ha negativ påverkanseffekt på psykisk hälsa samt att benägenhet till brottslighet snarare har att göra med selektion än med involvering i cannabisbruk. / Cannabis is the most commonly used illicit drug among young adults in Sweden. It is a controversial drug, the debates about cannabis are often about whether cannabis effects are negative or not. This thesis examines whether there are differences in the level of problems in different areas of life depending on the extent of cannabis use. The thesis is a quantitative study by a number of statistical analyzes comparing three groups of young adults, and predicts the probability of which ones are most likely to be regular cannabis users. The results suggest that in many areas of life the problem level is increasing, depending on the extent of cannabis use. Higher involvement in cannabis use is associated with problems of higher levels in mental health, drug use, drug and family history of narcotics. Furthermore, the results show that factors such as being male, living in a big city and family history of illicit drugs are risk factors that can predict a regular cannabis use. The findings of the thesis provide support for that increased cannabis involvement seems to contribute to the abuse of other illicit drugs and seem to have a negative impact on mental health, and at last that the tendency to commit crime has rather to do with personality factors than cannabis use.

The use of guided instructions are often debated in science education research, but nevertheless often used in lower secondary school. The aim of this licentiate thesis is to contribute to knowledge about science education in lower secondary school when pupils’ do lab work using guided instructions. Two pupils are observed when they, during an activity, are expected to interpret an instruction and handle different artifacts. In study 1, the aim is to exploratory investigate and illustrate and discuss how a pragmatic analysis of learning (a combination of practical epistemology analysis and pragmatic theory) may contribute when developing principles for guided lab work. The result showed that  central principles for teaching is needed. Teachers need to participate during pupils’ lab work and focus on how pupils handle their learning environment and what pupils acknowledge as a learning environment.  In study 2 the aim is to develop, empirically test and discuss a methodology (i.e. a combination of an analytical method, a strategy for analysis and pragmatic theory). The pragmatic inspired methodology is developed and tested to create knowledge about what kinds of different engagement may develop when pupils participate in guided lab work. In this study, which is based on earlier contributions to our understanding of engagement, interest and taste, two different intrinsic engagements were found; one is linked to the purpose of the activity and the other to enjoyment. The result showed that the first type of engagement is developed while the pupils solve a practical problem furthermore the pupils’ solution carries artistic qualities, (i.e. a personal investment beyond what is expected from the teacher regarding the laboratory work that they are involved in).  Finally, I draw on studies 1 and 2 to conclude principles for guided lab work in lower secondary school. These principles may be useful when teachers want pupils to engage artistically in an activity.

Uppsatsen är en kvantitativ och explorativ studie i hur Aftonbladets huvudrubriker påtidningens förstasida sett ut från 1944 till 2004. Sju stycken nedslag med ett decenniumsmellanrum gjordes vid insamlandet av materialet. Därefter valdes de nummer ut där rubrikermed epitetet ”extra” samt kvällstidningsord fanns med samt de fall där tidningen framhävdesig själv som exklusiv innehavare av reportaget. Författarna har velat se utvecklingen av hurdessa tre begrepp har utvecklats och använts under den undersökta perioden i och med enalltmer förekommande sensationsjournalistik hos tidningen. Det framkommer bland annat attanvändandet av rubriker med den tillagda titeln ”extra” har ökat markant från och med 1994,något som troligtvis har med sviktande försäljningssiffror att göra. / The paper is a quantitative and explorative study in how Aftonbladets main headlines on theirfirst pages has developed during a period from 1944 to 2004. Seven one year episodes wereinvestigated with one decade’s separation. Thereafter those issues where headlines that wore the epithet “extra” and had so called tabloid-words as well as when the newspaper hasclaimed to sit exclusively on the reported material were picked out. The writers has wanted toview how those three concepts has developed and being used during the investigated periodsince there has been a more increasingly use of so called sensation journalism by the tabloid.It appears that the use of so called “extra-headlines” has increased significantly as from 1994,something that most likely is connected to failing sales.

Psykiskt välmående består av såväl frånvaro av psykiska symtom som närvaro av subjektivt välbefinnande, tillstånd som bör mätas oberoende av varandra. I brist på ett lättillgängligt, kostnadsfritt och för svenska förhållanden tillförlitligt mätinstrument för subjektivt välmående, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka Välmåendeformulärets psykometriska grundförutsättningar som sådant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmärkt intern konsistens (Cronbachs α = ,926 respektive α = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmåga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt välmående. Resultaten gav stöd åt en enfaktorlösning, med subjektivt välmående som bakomliggande variabel. Dock fanns egenskaper hos båda populationerna som indikerade viss risk för statistisk instabilitet. Studien bör replikeras med större undersökningsgrupper samt ytterligare psykometriska tester för säkrare resultat och ökad generaliserbarhet.

Internetbaserad KBT är en behandlingsform som har visat god effekt vid insomni. Vården av personer med insomni skulle dock kunna förbättras av mer kunskap om faktorer som påverkar utfall på lång sikt. Föreliggande studie hade en explorativ ansats och syftet var att identifiera faktorer som kunde predicera behandlingsutfall vid 36-månadersuppföljning (FU36). Därutöver ämnade studien undersöka hur väl data insamlad innan behandlingen kunde predicera behandlingsutfall vid FU36 i jämförelse med data insamlad både innan och efter behandling. Behandlingsutfall definierades som förändring av insomnisymtom och grad av insomnisymtom vid FU36. Totalt inkluderades 203 deltagare från två olika behandlingsstudier, vilka genomgått 9–12 veckors insomnibehandling med eller utan kombinerad depressionsbehandling. Initiala korrelationer undersökte samband mellan prediktorer och utfallsmått, därefter genomfördes regressionsanalyser med de prediktorer som visade signifikanta samband. Resultaten påvisade att det var möjligt att predicera förändring och grad av insomnisymtom vid FU36. Prediktorer från data insamlad innan och efter behandling kunde predicera behandlingsutfall bäst och förklarade 33% av den totala variansen gällande förändring av insomnisymtom tre år efter avslutad behandling. Allvarligare grad av insomni vid behandlingsstart, förändring av insomnisymtom under behandlingen, hög ålder och missnöje vid utvärderingen kunde predicera insomnisymtom tre år efter avslutad behandling. Kliniskt kan detta innebära att patienter som riskerar sämre behandlingseffekt på lång sikt kan få bättre stöd. / Internet-based CBT is a treatment-form that has proved to be effective against insomnia. Treatment of patients with insomnia could benefit from more knowledge about factors that affect long-term outcomes. The present study had an explorative design and the aim was to identify factors that could predict treatment outcomes at 36-month-follow-up (FU36). The study also made a comparison of predictive power regarding treatment outcomes between data gathered before treatment and data gathered both before and after treatment. Treatment outcomes were defined as change in insomnia symtoms and degree of insomnia symtoms at FU36. In total 203 participants were included from two different treatment studies, whom had received 9-12 weeks of insomnia treatment with or without combined treatment for depression. Initial correlations explored relationships between predictors and outcome measures, thereafter multiple regression analyses were done with the predictors that showed significant relationships. The results showed that it was possible to predict change and degree of insomnia symtoms at FU36. Predictors taken from data gathered before and after treatment had the most predictive power and explained 33% of the total variance of the change of insomnia symtoms at FU36. More insomnia symtoms at the beginning of treatment, change of insomnia symtoms during treatment, high age and a dissatisfaction of treatment were factors that were able to predict insomnia symtoms at FU36. / ClinicalTrials.gov Identifier: NCT01663844 New Clinical Applications for Internet-based Cognitive Behavior Therapy for Insomnia and Depression

Tidigare forskning kring otydlighet och stress som enskilda begrepp är omfattande. Då studier visar att otydlighet i flera aspekter, exempelvis otydlig arbetsmiljö, påverkar människors upplevda stress är det således intressant att titta på begreppen tillsammans. Denna studie ämnar utveckla ett mätinstrument för att kunna mäta upplevd otydlighetsstress inom organisationer eftersom det idag saknas. Metoden tog avstamp i utvecklingen av ett frågeformulär, därefter genomfördes en pilotstudie med efterföljande enkätundersökning där 230 svar registrerades. Explorativ faktoranalys genomfördes på de data vi samlat in för att försäkra att otydlighetsstress verkligen mäts. Vidare beräknades Cronbachs alfa i syfte att ta reda på den interna reliabiliteten. Studien resulterade i att fyra faktorer skapades utifrån kriteriet >0,6 för faktorladdningar och namngavs till: depression (α=0,94), krav (α=0,82), arbetsrelaterad otydlighet (α=-0,75) och otydlighet i kommunikation (α=0,82). Den interna reliabiliteten beräknades till 0,88 för hela mätinstrumentet. Mätinstrumentet fick namnet Ambiguity Stress Scale.

Sustainability is well-publicized in society, and in order to achieve sustainability, there are arguments for switching to or introducing circular economy and circular business models. Previous studies have shown that SMEs have difficulty switching to a circular economy due to barriers that complicates that process. In this qualitative, exploratory study, nine SMEs are interviewed to examine the obstacles SMEs face in their work and transition to a circular organization, with the aim of contributing to in-depth understanding. The interviews are analyzed thematically, resulting in five themes: human reactions, business restructuring, financial assets and distribution, knowledge and ability, and legislation, which are the practical and theoretical contributions of this study.  The conclusions of the work are that the majority of companies experience obstacles of a financial and cultural nature, and in order to overcome these obstacles, the majority believe that the key to success is to prioritize, educate and act. / Hållbarhet är väl omtalat i samhället, och för att uppnå hållbarhet finns det argument för att övergå till eller införa cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller. Tidigare studier har visat på att SME har svårt att övergå till en cirkulär ekonomi p.g.a. hinder som försvårar den processen. I den här kvalitativa, explorativa studien intervjuas nio SME för att undersöka vilka hinder SME möter i arbetet och omställningen mot en cirkulär verksamhet, med syftet att bidra till fördjupad förståelse. Intervjuerna analyseras tematiskt vilket resulterar i fem teman: mänskliga reaktioner, omstrukturering av verksamheten, ekonomiska tillgångar och fördelning, kunskap och förmåga samt lagstiftning, vilka är det praktiska och teoretiska bidraget med den här studien.  Slutsatserna med arbetet är att majoriteten av företagen upplever hinder av finansiell och kulturell karaktär, och för att överkomma dessa hinder tror majoriteten att faktorer för framgång är att prioritera, utbilda och agera.