<p>När företagets ledning ska arbeta fram ”det nya lönesystemet” har vi kommit fram till att de anställda ska vara med och tycka till innan någon implementering sker. Vi anser att medarbetarna har en viktig roll vid framarbetandet av det nya lönesystemet då det ska verka för att motivera just medarbetarna. Vi säger vidare att under och efter implementeringsprocessens gång ska det finnas någon form av stöd och uppföljningssystem som är enkelt och lättåtkomligt för medarbetarna. Ett lyckat framtagande som resulterar i ett attraktivt lönesystem borde leda till att företaget vinner konkurrensfördelar under en längre framtid.</p>

Organisationer tycks investera allt mer i anställningsförmåner för att locka och bevara medarbetare i takt med att konkurrensen om kompetens hårdnat. Denna studie syftar till att skapa en förståelse för varför medarbetare uppskattar förmåner, hur detta skiljer sig mellan yngre och äldre medarbetare och förmåners relation till upplevt organisatoriskt stöd. De primära teoretiska utgångspunkter som använts för att kunna förklara respondenternas upplevelser om förmåner är egenintresseteorin, signaleringsteorin, Williams et al:s. tre dimensioner och Eisenbergers et al.:s tankar om upplevt organisatoriskt stöd. För att fånga medarbetarnas upplevelser har vi genomfört tolv djupgående kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att medarbetarnas egna intresse är den viktigaste bakomliggande orsaken till varför de uppskattar förmåner, även om vissa medarbetare också upplever ett signaleringsvärde. Det fanns delade meningar huruvida förmåner ledde till organisatoriskt stöd. Av studien går det att tyda att upplevt organisatoriskt stöd från förmåner påverkas av hur givet medarbetare anser att det bör vara för arbetsgivaren att erbjuda förmåner. Vi fann även vissa tecken på att äldre medarbetare upplevde ett starkare signaleringsvärde från förmåner än de yngre. Slutligen fanns det även indikatorer på att individers livsfaser kan förklara flera skillnader mellan deras upplevelse av förmåner och upplevt organisatoriskt stöd.

Flygbolag står inför utmaningen att utforma lojalitetsprogram på en marknad där nästan alla konkurrenter gör samma saker för att behålla sina kunder. Utmaningen accentueras av ett ekonomiskt klimat, i vilket flygbolag behöver balansera kostnadsminskningar med att erbjuda attraktiva förmåner till kunder. Mot denna bakgrund syftar fallstudien till att analysera hur ett flygbolags lojalitetsprogram påverkar lojaliteten hos frekventa resenärer vid val av flygbolag, samt vilka förmåner resenärer värderar högst. Syftet i studien har undersökts dels genom en enkät, dels intervjuer. Studien fokuserar specifikt på flygbolaget Scandinavian Airlines lojalitetsprogram EuroBonus, samt vilka förmåner som deras frekventa resenärer värderar högst. Slutsatser som dras är att EuroBonus förstärker respondenternas lojalitet till SAS och att förmåner både uppskattas och påverkar valet av flygbolag. Trots detta kan faktorer som pris och tillgänglighet påverka val av flygbolag. För att öka lojaliteten bör SAS differentiera förmånshantering baserat på medlemmarnas behov. Vidare är öppen kommunikation och transparens viktigt. Ökning av tillgängliga platser för bonusresor och fokus på sociala förmåner är konkreta förslag som kan förbättra lojaliteten. Framtida forskning kan utforska hur olika förmåner påverkar olika kundsegment för att optimera lojalitetsprogrammens effektivitet och förstå kundernas behov bättre. / Airlines face the challenge of designing loyalty programs in a market where nearly all competitors are doing same things to retain customers. This challenge is exacerbated by an economic climate where airlines need to balance cost reductions with offering attractive benefits to customers. With this in mind, this case study aims to analyze how an airline's loyalty program affects the loyalty of frequent travelers when choosing airlines, as well as which benefits travelers value the most. The aim of the study was investigated through a survey and interviews. The study specifically focuses on the airline Scandinavian Airlines' loyalty program EuroBonus and which benefits their frequent travelers prioritize. Conclusions drawn indicate that EuroBonus reinforces respondents' loyalty to SAS and that benefits are both appreciated and influence the choice of airline. However, factors such as price and availability can affect airline choice. To increase loyalty, SAS should differentiate benefit management based on members' needs. Furthermore, open communication and transparency are crucial. Concrete suggestions such as increasing available seats for bonus trips and focusing on social benefits can enhance loyalty. Future research could explore how different benefits affect different customer segments to optimize the effectiveness of loyalty programs and better understand customer needs.

Utmaningarna med att befinna sig i en ständigt föränderlig bransch som mode- och textilindustrin har visat sig vara stora. Konkurrensen företag emellan ökar och kunder har därmed blivit allt mindre lojala till enskilda varumärken. För att bibehålla företagets konkurrensfördelar har strategier utvecklats för upprätthålla kundens lojalitet gentemot varumärket, bland annat i form av lojalitetsprogram. Tidigare forskning visar emellertid på inkonsekventa bevis kring hur effektiva dessa program faktiskt är och huruvida de leder till ökad kundlojalitet. Problemet har sin grund i att det finns en utbredd kunskapsbrist bland företag gällande hur man utformar ett väl fungerande lojalitetsprogram. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur detaljhandelsföretag som säljer textila produkter på den svenska marknaden kan utforma sina lojalitetsprogram för att främja kundlojalitet. Fokus ligger på medelstora till stora företag och hur de arbetar med öppna respektive stängda lojalitetsprogram samt hur de kan använda sig utav monetära och icke-monetära förmåner inom programmet. Vidare avser uppsatsen att få en inblick i de möjligheter och begränsningar dessa företag ser med avgiftsbaserade lojalitetsprogram. För att besvara frågeställningarna tillämpas en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskning i form av en innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar att en öppen struktur kan vara lätt att implementera vid uppstarten av ett lojalitetsprogram. Men för att främja kundlojalitet och långsiktigt bygga relationer skulle ett stängt lojalitetsprogram kunna uppfattas som ett bättre alternativ. När det kommer till förmåner är icke-monetära förmåner bättre i avseendet att skapa en närmare relation till kunden och monetära förmåner positivt i den bemärkelsen att de resulterar i ett köp. En balans mellan dessa skulle därmed kunna resultera i en sann lojalitet gentemot varumärket. Företag ser flertalet möjligheter och begränsningar med att implementera en medlemsavgift. Till exempel tror de att avgifter skulle generera färre medlemmar. Men samtidigt finns det en tro bland företagen om att dessa medlemmar skulle bli mer lojala om de betalat för sitt medlemskap. / The challenges of operating within a constantly changing sector as the fashion and textile industry have proven to be extensive. Competitiveness between companies are increasing and customers have thus become less loyal to individual brands. In order to maintain the company’s competitive advantage strategies have been developed to keep customers loyal to the specific brand, often in the form of loyalty programs. However, previous research shows inconsistent evidence about the effectiveness of these programs and whether they actually lead to increased customer loyalty. The problem is based on the fact that there is a widespread lack of knowledge among companies regarding how to design a well-functioning loyalty program. Therefore, the purpose of this study is to investigate how retailers selling textile products on the Swedish market can design their loyalty programs to increase customer loyalty. Focus will be on medium to large companies and how they can work with open and closed loyalty programs as well as how they can make use of monetary and non- monetary rewards within the program. Furthermore, the study wishes to gain insight into the opportunities and limitations these companies recognize with fee-based loyalty programs. In order to answer the research questions, a combination of qualitative and quantitative research has been conducted in terms of a content analysis and semi structured interviews.   The study implies that an open structure can be easy to implement when launching a loyalty program. But in order to increase customer loyalty and build long-term relationships, a closed loyalty program could be perceived as a better option. When it comes to rewards, nonmonetary rewards are better in the sense of creating a closer relationship with the customer whilst monetary rewards often results in a completed purchase. A balance between these types of rewards could thus lead to true loyalty towards a brand. The companies acknowledge both possibilities and limitations in terms of implementing a membership fee. For example, they believe that incorporating fees would generate fewer members within the loyalty program. But at the same time there is a belief amongst the companies that the customers would become more loyal if they pay for their membership.

<p>De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier – Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin – skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell. Undersökningen visar att psykosociala motivationsverktyg är de viktigaste i båda organisationerna, men att mellancheferna i Uppsala kommun framförallt motiverar sina medarbetare med meningsfulla arbetsuppgifter och ett viktigt syfte, till skillnad från Vasakronan där utveckling och resultat står i fokus. Vidare framkom att ingen av mellancheferna anser att begränsade ekonomiska resurser utgör något större hinder i motivationsarbetet, men att den djupt rotade likabehandlingskulturen hämmar en individanpassning av motivationsverktygen i Uppsala kommun.</p>

De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier – Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin – skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell. Undersökningen visar att psykosociala motivationsverktyg är de viktigaste i båda organisationerna, men att mellancheferna i Uppsala kommun framförallt motiverar sina medarbetare med meningsfulla arbetsuppgifter och ett viktigt syfte, till skillnad från Vasakronan där utveckling och resultat står i fokus. Vidare framkom att ingen av mellancheferna anser att begränsade ekonomiska resurser utgör något större hinder i motivationsarbetet, men att den djupt rotade likabehandlingskulturen hämmar en individanpassning av motivationsverktygen i Uppsala kommun.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka belöningssystem småsom gare nämnde nämnde prestation. hur vi kommer in på just ett belöningssystem som främjar. lvis kopplingen emellan prestation företag använder och jämföra detta med företagens tillväxt och de anställdas prestation. Metod: Metoden använder en tvärsnittsdesign med induktiv karaktär. Primärdata består av kvalitativa intervjuer som kombineras med en kvantitativ enkätundersökning ur ett  företagsledarperspektiv. Urvalet baseras på företagens storlek, år de grundades samt  bransch. TeoriUppsatsskribenterna avser att använda agentteorin, Hertzbergs tvåfaktorteori, teorier kring belöningssystem och motivationsteorier som uppsatsen teoretisk ramverk. Resultat: Resultatet visar att fast lön och prestationsbelöningar är mest använt. De anställdas prestation har en avgörande roll för hur företaget presterar. Rörlig lön i form av provision och bonus är det som anses motivera de anställda mest till att prestera och företag med hög tillväxt föredrar prestationsbelöning. Analys: Belöningssystem måste vara kopplat till företagens målsättningar för att främja ett  företags prestation. Eftersom detta innebär att anställda då styrs att arbeta mot  företagsmålet. Slutsatser: En kombination av rörlig lön och fast lön verkar flest företagsledare att föredra när det gäller att främja ett företags prestation. Detta förutsatt att de är tydligt kopplade till  företagets mål. Företagsledare har olika belöningssystem för olika anställda inom företaget. / Purpose: From a managerial perspective examine which reward systems small Swedish businesses are using and compare it to the companies growth and  the employers work performance. Methodology: The method used a cross-sectional design with an inductive standpoint. Primary data is conducted with qualitative interviews combined with a structured survey study from the managers’ point of view. The selection is based on the companies’ number of employees, year of startup and type of business. Theory: The authors used theoretical models such as Agent theory, Herzberg two-factor theory, Reward system theory and motivation theories. Results: The result shows that salaried and pay-for-performance systems are used the most. The employees’ achievements determine how well the company is going to preform. Pay-for-performance in the matter of commission and bonus is what motivates the employees most to perform and high performance companies prefers pay-for-performance. Analysis: The reward system must correlate with the companies’ goals in order to control that the employee works in the same direction as the company. Conclusion: A combination of pay-for-performance and salaried wage seems to be most preferred by managers, to the extent that the rewards are explicitly correlated to the companies’ goals. Managers use different reward systems for varies employees within the companies.

Det ställs idag högre krav på arbetsgivare att uppfattas som attraktiva och intressanta för att kunna särskilja sig från sina konkurrenter och således attrahera kvalificerad arbetskraft. Detta eftersom arbetsmarknaden inom vissa yrken har förändrats vilket innebär att utbudet av kompetent arbetskraft inte speglar de behov som finns. Genom att arbeta med Employer Branding kan arbetsgivare lättare tillgodose kompetensförsörjningen och undvika brist på kompetenta medarbetare. Syftet med denna undersökning var att genom en fallstudie undersöka hur arbetsgivare kan utveckla en enhetlig strategi inom Employer Branding, genom att identifiera delarna i ett Employer Value Proposition. Studien ämnar ge insikter hur organisationer kan stärka attraktiviteten som arbetsgivare samt hur denna strategi kan kommuniceras till nuvarande och potentiella medarbetare. Den metod som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex informanter på ett Umeå-baserat fastighetsbolag. Studien visade att delarna i ett Employer Value Proposition bör innehålla fem delar för att ses som komplett; affiliation, work content, compensation, benefits och career samt att det kan kommuniceras såväl online som offline. Fallorganisationen bör vid marknadsföring av deras kommande Employer Value Proposition uppmärksamma deras värdegrund, de varierande och utvecklande arbetsuppgifterna, den stora möjligheten att påverka, förmånerna, den trygga anställningen samt de långsiktiga möjligheterna till utveckling inom sin arbetsroll och meningsfullheten att bidra till Umeås utveckling. Dessa faktorer lyfts fram som mest attraktiva och unika samtidigt som de är sanna, tydliga och konkreta vilket är något som rekommenderas i utvecklandet av ett Employer Value Proposition.