Studiens problemområde ligger till grund på den rådande bristen av barns perspektiv på konflikter och konflikthantering i forskning, därför vill vi bidra med ny kunskap i forskningens tomrum av barns upplevelser och erfarenheter av kamratkonflikter i förskolan. Denna studie utgår från fenomenologin, där syftet är att närma oss barns, 3–6 år, livsvärldar för att beskriva deras erfarenheter av fenomenet kamratkonflikter i förskolan. Där forskningsfrågorna är “Hur kan kamratkonflikter upplevas av barn?” samt “Hur kan essensen av barns kamratkonflikter beskrivas?”. Studiens empiriska material samlades in genom fem stycken gruppintervjuer, intervjuerna utgick från en intervjuguide där barnen under intervjun hade tillgång till ett papper, en penna och bilder på känslofigurer. Totalt deltog 11 stycken förskolebarn i åldern 3–6 år. Som datainsamlingsmetod användes filmdokumentation via en Ipad, materialet har granskat samt transkriberats för att slutligen bearbetas och transformeras. Resultatet visade att barnen gav uttryck för olika känslor såsom arg, bamsearg, förbannad, en brännande känsla, oro, sur, ledsen, helt ledsen, upprördhet, rädd och livrädd, vilket kan förstås som att barnen gav uttryck för att kamratkonflikter “inte känns bra” och inte tillhör det vanliga. Kamratkonflikter beskriver barnen som “vanliga och stora bråk”, dessa innefattar fysisk konflikt i form av bland annat sparkar och slag mot motparten men även att subjektet tilltar objekt som medel för att kasta eller förstöra för motparten i kamratkonflikten. Kamratkonflikter kan samtidigt utifrån barnens upplevelser vara ett uttryck för meningsskiljaktigheter, med andra ord att det inte skett en överenskommelse mellan subjekten i leken. Slutsatsen för denna studien är att kamratkonflikter är känsloladdat, barnen beskriver kamratkonflikter allt från att blänka sura miner till att frukta sitt liv. Även essensenutgör slutsatsen där fenomenet kamratkonflikter utgör fysiska konflikter, känslorna arg och ledsen samt meningsskiljaktigheter. Utan dessa egenskaper slutar fenomenet kamratkonflikt att existera utifrån barnens livsvärldar. Denna studie har gett en röst åt barnen och möjliggör för pedagoger att kunna hantera och möta kamratkonflikter i förskolan utifrån barns perspektiv.

This essay highlights preschools and educators' perspectives on gender, and the approach to it. This is a case study where interviews have been conducted with seven educators from a preschool in Sweden where the intention is to illustrate educators' approaches and gender awareness. The concepts discussed are essentially gender, gender norms, gender patterns, gender roles, gender equality, educators, preschool teachers and preschools. The empirical material has been analyzed and then linked to the theory. The results of the essay show that there are differences in the behavior of girls and boys and what gender roles they are assigned or takes on. The result showed that educators contribute to norms and gender roles that shape the children's personality and identity to a certain extent. The way in which this happens and what measures can be taken to prevent the children from being affected as much is elucidate in the essay. Educators with experience in the profession have an outstanding opportunity to see the everyday work in preschools and children's interaction with each other and with the opposite sex. They therefore have an exclusive opportunity to also change and improve the management of gender for children and preschool activities in Sweden. All the interviewed educators’ have suggestions on how to make changes for the better in order to create a more gender equality and gender-conscious environment for children and adults at preschools. / Denna uppsatts belyser förskolor och pedagogers perspektiv på genus och hanteringen av det i verksamheten och hos individer. Detta är en fallstudie där intervjuer har gjorts med sju pedagoger från en förskola i Sverige där avsikten är att belysa pedagogers förhållningssätt och hantering av genus. Begreppen som behandlas under uppsatsens gång är i huvudsak genus, genusnormer, genusmönster, genusroller, jämställdhet, pedagoger, förskollärare och förskola. Empirimaterialet har analyserats och sedan kopplas till teorin.Uppsatsens resultat visar att det råder skillnader på flickor och pojkars beteende och vilka roller de får tilldelade eller tar på sig. Det sociologiska problemet visar på att pedagoger bidrar till normer och bestämmelser om genus vilket formar barnens personlighet och identitet till viss mån. Pedagoger med erfarenhet av yrket har ett enastående tillfälle att se det vardagliga arbetet på förskolan och barns interaktion med varandra och med det motsatta könet. De har därför en exklusiv möjlighet att också förändra och förbättra hanteringen av genus för barnen och förskoleverksamheten i Sverige. Samtliga av informanterna har förbättringsförslag på hur ändringar kan göras till det bättre på förskolor runtom i Sverige för att skapa en mer jämställd och genusmedveten miljö för barn och vuxna på förskolor.

Bakgrund: År 2016 var det över en halv miljon barn inskrivna på förskola i Sverige. Barnen har bl.a. förskolepersonal som förebilder vad gäller kost och attityder kring munhygienen. Eftersom barn spenderar en stor del av sin tid på förskola är det av stor vikt att belysa kunskapen om barns munhälsa hos förskollärarstudenter. Syftet med studien var att undersöka förskollärarstudenters kunskap om munhälsa hos barn. Material och metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkät som mätinstrument. Enkäten bestod av 20 frågor där kunskap och attityder om barns munhälsa och kostvanor mättes. Urvalet baserades på samtliga studenter från termin sex på förskollärarprogrammet i Jönköping University vårterminen 2018, totalt 82 studenter. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av datorprogrammen SPSS och Excel. Resultat: Totalt deltog 55 studenter i studien. Majoriteten av deltagarna hade hög kunskap och goda attityder gällande barns munhälsa och kostvanor. Dock var det endast 18 % av deltagarna som svarade rätt på frågan angående upp till vilken åldern barn behöver vuxenhjälp vid tandborstning. Slutsats: Studiens resultat konstaterade att förskollärarstudenter hade hög kunskap om barns munhälsa och kostvanor men att denna kunskap inte kom från utbildningen. / Background: In 2016, there were over half a million children enrolled in preschools in Sweden. Preschool staff are role models concerning diet and attitudes about oral hygiene, for children. Because children spend a lot of time in preschool it is important to highlight the knowledge of preschool students. The aim of this study was to investigate preschool students’ knowledge of oral health in children. Method: The study was a quantitative cross-sectional study with a survey as a measuring instrument. The survey consisted of 20 questions where knowledge and attitudes about children’s oral health and dietary habits were measured. The selection was based on all students from term six at the preschool teacher program at Jönköping University spring term 2018, a total of 82 students. The data collected was analyzed using computer programs SPSS and Excel. Result: A total of 55 students participated in the study. The majority of participants showed high knowledge and good attitudes regarding children’s oral health and dietary habits. However, only 18 % of the participants responded correctly on the question about what age children needed adult care when tooth brushing. Conclusion: The study found that preschool students had high knowledge regarding children’s oral health and dietary habits, but this knowledge did not come from the education.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers föreställningar om förskolebarns utomhuslek i relation till lärande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerad intervju. Fyra pedagoger på två olika förskolor i södra Sverige har intervjuats och pedagogerna har på olika sätt berättat om hur de anser lärande samt deras roll i förskolebarns utomhuslek. Resultatet har tolkats eller analyserats genom att använda sociokulturell teori. Resultatet visar att alla fyra pedagogerna i studien kopplar lärande till pedagogiskt planerade lekaktiviteter men inte till förskolebarns fria lek under utomhusleken. Pedagogerna anser att deras kompetens och deltagande i förskolebarns utomhuslek ger stöd till barns kunskapsutveckling samt lärande. Pedagogerna ser sin roll som deltagande eller medforskande i planerade lekaktiviteter men ser sin roll som observerade eller iakttagande i förskolebarns fria lek under utomhusleken. Pedagogerna anser att utomhusleken erbjuder utrymme och naturliga material för förskolebarns lek samt utforskning av sin närmiljö. Pedagogerna menar att utomhusmiljön utmanar förskolebarns motoriska rörelser och bidrar till en bra hälsa.

In the last year more and more measles cases have been reported in Rinkeby-Kista due to the fact that it is one of the few areas in Sweden with low vaccination coverage. As a consequence, political parties have proposed a vaccination requirement for preschool to protect vulnerable children who, for various medical reasons, can not vaccinate. This study illustrates how preschool leaders at independent and municipal preschools in the district of Rinkeby-Kista in Stockholm address the politicians’ bill on a possible vaccination requirement for preschool. Furthermore, the study illustrates how these preschool leaders handle the question of vaccination as an intercultural dilemma at preschool. The purpose is investigated using qualitative interviews where four preschool leaders are interviewed and the results are analyzed from an intercultural perspective. The result of the study shows that the preschool leaders would feel safe with some type of control of the children who are not vaccinated when they are part of a collective at preschool. But at the same time, there is a fear that it could lead to a categorization of children in society. The majority of preschool leaders did not consider it their task to handle the vaccination question at preschool and referred to BVC and current laws when different interests were posed against each other. It was only one preschool leader who participated in handling the vaccination question at preschool and was interested in intercultural meetings with the parents to conduct a dialogue together.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka föreställningar det finns hos pedagoger i samband med barns självvalda aktiviteter kopplat till språk- och läsutveckling. Vi har också valt att titta på vilka arbetsmetoder som användes i praktiken för att främja barns språk- och läsutveckling. Studien är utförd i form av en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer och observationer. Studien visar att det finns tankar och förhållningssätt hos pedagogerna som utmanar förskolebarnen i deras språk- läsutveckling. Pedagogerna betonar att en viktig utgångspunkt är att bygga vidare på barnens intresse i de självvalda aktiviteterna. De menar också att pedagogerna ska vara närvarande i verksamheten, för att utveckla och gynna barnens språk- och läsutveckling. På de båda undersökta förskolorna uppmuntrar pedagogerna barnens intressen och aktivteter för att främja deras språk- och läsutveckling. Vår upplevelse är att det finns möjlighet att utveckla detta område ännu mer.

Syftet med studien är att men hjälp av experiment, se hur barn kommunicerar och ställer frågor kring gasers egenskaper. Metoden som använts i studien är kvalitativa intervjuer med produktiva frågor för att kunna rikta barnens uppmärksamhet kring fenomenet. Datainsamlingsmetoden består av ljudinspelningar tillsammans med intervjuprotokoll, där barnens frågor och beskrivningar kring experimentet förts ner. Resultatet visar att barnen har en förståelse kring det naturvetenskapliga ämnet och kring gasers densitet. Även att barnen kunde beskriva varför materialen reagerade som de gjorde i lådan. De orden barnen använde delades in i ordklasserna adjektiv, verb och substantiv, medans frågorna delades in i kategorierna barns frågor kring saker barnen känner igen, frågor kring görandet och frågor kring att utveckla experimentet. / The aim of the study is with help of experiments, see how the children communicate and ask questions about gases properties. The method used in the study is qualitative interviews with the help of productive questions to direct the children’s attention around the phenomenon. The data collection method consists of audio recording along with a document where children’s questions and descriptions about the experiment brought down. The result shows that the children have a better understanding of the science topic and gases density. But also that the children were able to describe why the materials reacted like they did in the box. The worlds the children used were divided into parts of speech adjectives, verbs and nouns, while the questions were divided into categories like children’s questions about things they recognize, questions about the making and questions about developing the experiment.

I detta arbete utvecklas ett spel för utlärning av programmeringskoncept till förskolebarn. Spelet utvecklas agilt som ett delspel i lärospelet “Magiska Trädgården”. Resultatet av det utvecklade spelet är ett spel där ett bi ska flyga i en loop för att plocka upp ett antal bär, detta ska medföra förståelse av loopar som programmeringskoncept. Spelets användbarhet utvärderades av experter i en heuristisk studie med hjälp av 8 erkända användbarhetsprinciper [4].  Utvärderingen av spelet visar att det enligt experternas åsikt uppfyller de utvalda användbarhetsprinciperna. Dessutom utvärderades det av experterna som meningsfullt i utbildningssyfte.

This study aims to describe and discuss which subjects are made possible and desirable in preschool teachers’ assessment practices. The purpose of this study is as well to illustrate how preschool preschool appears as a documented teaching pratice in preschool teachers assessment- and documentationpractices As a theoretical and methodical foundation, this study uses a post structuralist perspective drawing on Foucault’s work on the understandning of the subject and power. The concepts of subject and subjectivation as well as power and governance are central to this study. Ferraris (2013) notion of documentality is also of great importance. In the langauge actions that is performed in preschool teachers assessment- and documentation practictes the child is constituted as a subject. For this purpose, documentations made by two preschool teachers was collected and analysed. The data was analysed through Vallberg Roth’s (2012, 2016) typologies of different forms of assessment in preschool teachers’ documentations practices, which resulted in one main category: centre-focused assessments as well as four subcategories to the latter. In this assement category preschool teachers focuses on the child’s interests and issues, as well as challenges, and what kind of teacher support and learning environment the child needs. The four sub-categories relating to what the preschool teachers’ gaze is more specifically directed towards which subjects are made possible and desirable in preschool teachers centre-focused assessments: assessments which constitutes the competent child, assements which constitues the interested child, assessments which constitutes the interested and agentic child as well as assessments which constitutes the learning and knowledge developing child. The analysis shed light on how the child is created as a subjects in relation to their actions, as well as how they relate to, take on agentic positions, subsumes to and make resistance against dominating discourses on what is possible for preschool children to be, what they should know and how they should be. The child is seen here as constituted as multiple subjects, which is grouped in four themes. These are the following: the competent child, the child as interested, the child as uninterested and agentic and the learning and knowledge developing child. Preschool science is concluded to appear as a double aimed documented teaching practice where science and preschool didaktik both have influence on the execution of preschool science teaching as well as on preschool teachers assessments of the potential field of teaching.

The aim of the study is to increase knowledge about how preschool teachers' different ways of communicating about scientific phenomena provide different conditions for children to create meaning from the content of the experiment. The study is part of a theoretical framework based on phenomenography and the sociocultural perspective. The data collection was carried out through qualitative observation, three observation sessions were carried out. On each occasion, a preschool teacher and three children aged 4-5 years participated. Altogether, nine children and three preschool teachers participated in the study. The data collection was carried out on a planned experiment focusing on the learningobject, gas and how it is formed. The results showed that the use of science and everyday concepts varied between preschool teachers, it also emerged that children's previous everyday experiences played an important role in their meaning-making of the science phenomenon. The results showed that the children experienced the material as well as the activity with their senses, linked to previous experiences. The results of the study also showed a change in the learningobject during the activity, the original learningobject branched out from all the experiments to new learningobjects based on the children's curiosity and interest. The conclusion from the study conducted is that the preschool teacher's choice of language use can affect children's ability to create the intended learning object. Another conclusion is that children's past experiences play a major and important role in their sense-making of new chemical phenomena.