Transformering och realisering av Läroplan för förskolan 2018, syftar till att återge en trovärdig bild över hur förskollärare tolkar och tillämpar läroplanen i förskolan för de yngsta barnen. I föreliggande studie lyfter vi omständigheter som begränsar och möjliggör förskollärarens undervisningsuppdrag. Studien bygger på teoretiska utgångspunkter som Läroplansteorin och Harts samt Shiers delaktighetsstege. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ studie genom att intervjua och observera förskollärare. Vidare identifierar resultatdelen faktorer som personaltäthet, gruppstorlek, åldersspridning på barnen och språkliga hinder som de strukturella omständigheterna som undervisningen står i relation till. Förskollärares egna erfarenheter, kommunikativa kompetens och stoff är de aspekter som påverkar undervisningens innehåll och förmedlingsform. Vidare sammanför studien dessa moment som det primära när det kommer till hur läroplanen realiseras. Vilket lärande som möjliggörs för barnen bygger på kriterier som består därmed av stoffet som väljs ut tillsammans med de behov som förskollärare bedömer att det enskilda barnet har. Barnens aktuella kunskapsnivå, det vill säga de förmågor de besitter ligger till grund för hur undervisningen organiseras och på vilken svårighetsnivå den hamnar på. Studien intresserar sig särskilt för de tillämpningar förskolläraren gör i arbetet med de yngsta barnen och hur detta står i relation till de strävansmål som omfattas i Läroplanen för förskolan 2018 (Lpfö 18 2018). Läroplanen lämnar både ett tolknings- och handlingsutrymme som begränsar eller möjliggör förskollärares uppdrag och föreliggande studie koncentreras till hur detta utrymme hanteras.

Studiens problemområde omfattar konflikter som är en del av barnens vardagliga liv där interaktionerna mellan barnen behandlar olika perspektiv, normer och värderingar. Därav framställdes syftet med vår studie att studera hur konflikter uppstår och avslutas mellan barnen i leksituationer på förskolan, samt hur detta förhåller sig till kamratkultur. Denna undersökning har skett med hjälp av en kvalitativ metod där vi har inspirerats av en etnografisk ansats med utgångspunkt från den barndomssociologiska teorin, där vi har genomfört observationer i en förskoleavdelning med barnen som är mellan två och fyra år. Utifrån våra formulerade forskningsfrågor samt hur barnen uppvisade konflikter i deras interaktioner under leksammanhang, kom vi fram till att använda oss av följande begrepp som utgångspunkter: kamratkulturer, barns aktörskap, skydd av interaktivt utrymme och tillträdesstrategier. Resultatet i vår studie synliggjorde hur barns konflikter framkom och avslutades genom att de delade olika tankar och åsikter, men även var oeniga om hur de agerade i deras interaktioner. Det framhävs även i resultatet hur barn skyddar sitt interaktionsutrymme från andra barns intrång, där vi kunde dra slutsatsen att det var deras sätt till att avsluta en konflikt i handling.

Trees play an important role for humans and other living organisms. Trees provide us, as humans, with the oxygen we breathe, materials for tools and protection, medicine, improve our health, habitat for wildlife and mitigate climate change. Despite this, many people ignore and underestimate the trees around us. This suggests that some people develop what can be called plantblindness, which is a sign of not perceiving plants and trees as significant or even alive. This indicates how important it is to pay attention to plants and trees already in preschool.This study therefore aims to depict the variation in ways preschoolers conceptualize trees. The focus is on how children think and reason about the conceptions of the trees as living or non-living organisms. A phenomenographic approach is used to analyze the interviews with 25 four to six years old children from two different preschools in Sweden. There was a wide range in the children's answers, which were both completely compatible with a biological description, but also a series of misunderstandings, and even an incipient plant blindness.This emphasizes the crucial role of introducing trees and plants in preschool education with a focus on biological accuracy. To capture children’s interest, it is essential for educators to present information in a scientifically accurate manner. This approach not only imparts knowledge about the distinctive biological features and functions of trees and plants but also ensures that learning about trees and other biological organisms is enjoyable and fun for the children. / Träd spelar en viktig roll för människor och andra levande organismer. Träd ger oss, som människor, det syre vi andas, material för verktyg och skydd, medicin, förbättrar vår hälsa, livsmiljö för vilda djur och mildrar. Trots detta ignorera och nedvärderar många människor träden omkring oss. Detta tyder på att vissa människor utvecklat vad som kan kallas för växtblindhet, vilket är ett tecken på att vi inte uppfattar växter och träd som betydelsefulla eller ens levande (Amprazis m.fl., 2021). Detta indikerar hur viktigt det är att uppmärksamma växter och träd redan i förskolan. Denna studie syftar därför till att skildra variationen i hur förskolebarn uppfattar träd. Fokus ligger på hur barn tänker och resonerar kring sina föreställningar om träden som levande eller icke-levande organismer. Studien bygger på denfenomenografiska ansatsen som använts för att analysera intervjuerna med 25 fyra till sexåriga barn från två olika förskolor i Sverige. Det fanns en stor spännvidd i barnens svar, som både var helt förenliga med en biologisk beskrivning, men också en rad missförstånd och till och med en begynnande växtblindhet. Resultatet understryker betydelsen av att introducera träd och växter i förskoleundervisningen med fokus på biologisk noggrannhet. Det är viktigt att pedagoger fångar barns intresse och presenterar information på ett vetenskapligt korrekt sätt. Detta tillvägagångssätt ger inte bara kunskap om trädens och växternas utmärkande biologiska egenskaper och funktioner utan säkerställer också att det är lustfyllt och roligt för barnen att lära sig om träd och andra biologiska organismer.

Syftet med denna studie är att undersöka de musikpedagogiska idéer som utvecklades av Jaques-Dalcroze, Kodály, Orff och Suzuki för att se hur de väletablerade metoderna kan användas i pianoundervisning med förskolebarn i syfte att främja deras motoriska, språkliga och socioemotionella utveckling. Som metod i min studie har jag valt att analysera de fyra musikpedagogernas idéer och principer kartlagda i deras ursprungliga texter och övningsböcker. Den teorin som jag har använt mig av i min analys är från det traditionella utvecklingspsykologiska perspektivet. Jag väljer att begränsa mig till tre områden i förskolebarns utveckling: motorik, socioemotionell kompetens och språk. Analysen har visat att alla fyra metoder innehåller didaktiska medel som kan användas med förskolebarn. Min slutsats är dock att ingen av de fyra pedagogiska metoderna kan gynna barns utveckling i alla tre utvecklingsområden i lika hög utsträckning. Det är i stället en kombination av metoderna som på bästa vis kan hjälpa lärare att organisera pianoundervisning med förskolebarn.

Introduktion: Otillräcklig fysisk aktivitet (FA) och stillasittande (ST) kan kopplas till stora hälsoproblem och samhällskostnader. Familjesupport, inklusive föräldrars vanor och beteenden har visats påverka barns FA och ST, vilket kan ha betydelse för barnens framtida hälsoutveckling. Inom NorthPop-studien, vars syfte är att kartlägga familjers hälsa under och efter graviditet samlas data in fortlöpande från familjer i Västerbotten via web-baserade enkäter.   Syfte: Att utifrån NorthPop-kohortens enkätsvar om fysisk aktivitet, besvarade när barnet var 2–3 år gammalt, undersöka samband mellan barnens och föräldrarnas FA/ST samt undersöka skillnader i FA/ST mellan de familjer som frivilligt deltog i accelerometermätningar av FA jämfört med de familjer som avstod. Metod: I studien deltog 3842 familjer, varav 1264 barn i gruppen som hade accelerometer. Föräldrarna skattade sin egen FA och ST med Socialstyrelsens indikatorfrågor respektive Stationary single-item question av Gymnastik och Idrottshögskolan (SED-GIH), samt barnets FA och ST med Early years physical activity questionnaire (EY-PAQ). Samband barn-föräldrar analyserades med Spearman’s rho (Rs), och skillnader mellan grupperna analyserades med MannWhitney U-test. Resultat: En signifikant negativ korrelation sågs mellan barnets FA och båda föräldrarnas ST samt en positiv korrelation med moderns FA, dock inte med partnerns. En signifikant positiv korrelation sågs även mellan barnens egna FA och ST, det vill säga att fysiskt aktiva barn även uppvisade högre grad av stillasittande. Detta till skillnad från mödrarnas som uppvisade en negativ korrelation mellan FA och ST. Föräldrarnas FA korrelerade positivt med varandra samt negativt med partnerns ST. Mellan grupperna noterades endast signifikant skillnad gällande mödrarnas ST, där mödrarna vars barn deltog i accelerometermätning skattade 21 min/dag mer ST än mödrarna i gruppen vars barn ej deltog i accelerometerstudien.  Konklusion: Denna studie påvisar svaga samband mellan barnets FA och sina föräldrar som dock kan ha betydelse framtida hälsobeteenden. Studien tyder inte på någon urvalsbias i form av att mer fysiskt aktiva familjer deltar i högre grad i accelerometerstudien inom NorthPops rörande FA, vilket kan ha betydelse för framtida studier.

Som övergripande syfte vill denna studie undersöka hur två förskolegrupper kan meningsskapa i två olika utställningar genom att beskriva, analysera och jämföra dessa två förskolegruppers multimodala kommunikation vid utställningsbesök. Genom syftet vill denna studie ge ökad kunskap om multimodal kommunikation hos två förskolegrupper i två olika utställningar. I syftet ingår att studien önskar öka kunskapen om hur semiotiska resurser kan användas och vad som fokuseras genom språkbruk, som kommunikativa villkor för lärande i utställningar. Studien har en design av en komparativ etnografisk fallstudie. Videoinspelningar, MP-3 ljudinspelningar, deltagande observation och fältanteckningar har använts som instrument för datainsamling. Genom strategiska urval valdes 11 stycken treåriga förskolebarn och tre pedagoger för att besöka en utställning vid Naturhistoriska Museet och nio femåriga förskolebarn med två pedagoger for att besöka en utställning vid Tom Tits Experiment (science center). Det insamlade materialet transkriberades multimodalt och kunde därefter analyseras som text. Multimodal interaktionsanalys (Norris 2004, 2014) och ett språkbruksraster (Rostvall & West 2001) användes för analys. Resultatet visade markanta skillnader mellan utställningarna. Av den multimodala interaktionsanalysen visade utställningen vid ett science center en bredare användning av semiotiska resurser, då alla artefakters meningserbjudanden var både visuella och taktila, en del artefakter erbjöd även auditiva meningserbjudanden. Språkbruket i samma utställning var mycket varierat och barnen anmodade varandra. Slutsatsen blir av detta att förskolegruppernas a) meningsskapande villkoras av språkbruk och att b) om meningsskapandet ska ske i samarbete ökas den möjligheten dess mer symmetriska de sociala relationerna är.

The purpose of this study is to investigate the significance of preschool teachers´ view of shy children in preschool, based on their perceptions and related attitudes and support for shy children in daily activities. This study is based on a qualitative hermeneutical methodological approach, where the empirical material is gathered from four focus group discussions with groups from four different preschools. There were three preschool teachers´ participating in each group. The theoretical framework consists of symbolic interactionism put together with a relational perspective, which guides the interpretation of the empirical material. The results of this study show that shyness is complex and difficult to interpret. It is a social phenomenon where perceptions, attitudes and also applied support are interlinked.Shyness in children can be perceived based on this and with regard to a subjective dimension, but where the subjective understanding of shyness is also affected by the views of others. Fundamental is the preschool teachers' awareness and sensitivity to these children in the daily activities. In order to build lasting and secure relationships in the group of children it is required to understand the entire environment. Therefore, an important conclusion is that shyness in children in preschool only can be understood by looking at the children’s social environment rather than focusing at the behavior of each individual child.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur den möblerade miljön i ateljén i en förskola kan inverka på barns kommunikation, rörelse och agerande. Studiens frågeställningar fokuserade på hur barnen kommunicerar i ateljémiljön, hur barnen rör sig i ateljémiljön och hur barnen kommunicerar i relation till hur de rör sig eller beter sig och ateljémiljöns inverkan på barns agerande. För att få svar på dessa frågor har kvalitativa observationsstudier på två barn i åldern 2-4 år genomförts i ateljén på en kommunal förskola i södra Sverige. Studiens resultat visar att ateljémiljön bidrog till barnens kreativitet då det ursprungliga arbetet med collage övergick till fri lek i rummet. En annan aspekt som iakktogs i studien var att miljön var anpassad efter barnens längd, vilket gjorde att miljön inverkade positivt på barnens kommunikation, rörelse och agerande då barnen nådde materialet på hyllorna.

The purpose of this investigation is to shed a light upon the pedagogues perception concerning individual work method in children group where children require different types of support. The study has two inquiries, how does pedagogues rationalize when it comes to individual based operations and how do pedagogues work to meet the needs of children i reality. The study’s theoretical frame of reference consists of the socio-cultural and relational perspective. The result of this study shows the importance of six different factors for adaptation of an operation to meet the children's need. Planning and mapping, working in groups, retrofitting of the physical and social environment for the children with special needs, the weight of a good relationship, communication as the key to adaptation of the operation to meet the needs of the children. The final results show that the pedagogues perception of a individual based approach as a good method to work from in kindergarten/preschool operations. The result shows that pedagogues believe that children’s diverseness as a contributing factor for learning and developing new knowledge.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Anette Eriksson</p><p>Barns delaktighet i förskolan – är den villkorad av de vuxna?</p><p>- Förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i förskolans vardag.</p><p>Vårterminen 2007 Antal sidor 59</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka, analysera och beskriva hur förskollärare uppfattar delaktighet i förskolans vardag. En litteratursökning visade att det fanns få studier avseende förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i förskolan. Studien är kvalitativ med en innehållsanalys och har en metodtriangulerad design. Studien inleds med en undersökning av en öppen forskningsfråga, vidare har 20 intervjuer genomförts med förskollärare. Resultaten i den öppna frågan visade att förskolepersonal har två perspektiv på barns delaktighet, ett barnperspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Resultaten i intervjuerna på visade att förskollärare definierar delaktighet som beslutsprocesser och att vara med att välja och bestämma. Resultaten visar vidare att en djup medvetenhet om vad som främjar barns delaktighet i förskolan finns hos förskollärare, ytterligare visar resultaten att denna medvetenhet inte alltid leder till att delaktigheten för barnen ökas. Resultaten visar att förskollärare även har en kunskap om vad det är som hindrar en ökning av barns delaktighet i förskolan. Dessa hinder består av förskolans struktur och informella strukturer som förskollärarna anser sig styrda av i arbetet i barngrupp och arbetslaget.</p><p>Nyckelord: Delaktighet, förskola, förskollärare, förskolebarn, bestämma.</p> / <p>Abstract</p><p>Anette Eriksson</p><p>Children’s participation in the pre-school –on conditions of the adults?</p><p>- Pre-school teachers concepts of children’s participation in pre-schools everyday life.</p><p>2007 Pages 22</p><p>The purpose of this study was to investigate, analyze and describe pre-school teachers concepts of children’s participation in pre-schools every day life. A literature study showed that there were few studies, in the exiting literature, concerning pre-school teachers conceptions of children’s participation in the pre-school daily life. The study is a qualitative inquiry containing a content analysis and has a methods triangulation design. The initial step of the inquiry was an open research question, furthermore has 20 interviews been conducted with pre-school teachers. The results of the open research question showed that pre-school teachers has two perspectives of how they view children’s participation, one child-perspective and one pre-school activities-perspective. Results from the interviews shows that pre-school teachers define participation as decision-making processes and to have the opportunity to choose as well as a prospect of taking decisions.</p><p>The results further shows that pre-school teachers has a deep awareness of what supports participation in pre-schools, further more the results show that this awareness does not always lead to increased participation on the children’s behalf. The results additionally show that pre-school teachers also have an understanding of what prevents participation in the pre-school. The obstacles consist of the pre-school structure and informal structures. Pre-schools teachers consider themselves as being ruled by these obstacles both in the work with the children and in the teacher team.</p><p>Keywords: Partcipation, Pre-school, Pre-school teacher, Pre-school children, Decision-making.</p>