<p>Ett av förskolans vanligaste material är byggklossar i trä. I denna studie undersökte vi hur barnen i den fria byggleken gick tillväga då de löste uppkomna problem, samt vilka matematiska aspekter de erfor i leken med klossarna. Barnens lek observerades med hjälp av videokamera, och det resultat som erhölls härur kopplas i studien till teorier kring matematik och barns lärande. De slutsatser som drogs då observationsmaterialet analyserades är att förskolebarn i byggleken får rika tillfällen att erfara olika matematiska områden. Dessutom möter barnen för dem relevanta problem, vilka de behandlar, och i vissa fall löser, på skilda sätt. Ibland praktiserar barn kända strategier, och ibland utmanas de till att lösa ett problem genom att pröva sig fram. Tydligt är även att barn kan befinna sig i olika, i studien funna, faser då de löser ett problem, och att dessa är beroende av hur de i ett specifikt fall väljer att hantera en uppkommen utmaning. I studien dras även slutsatsen att barnen då de möter de olika matematiska aspekterna, och/eller antar en utmaning som leder till en problemlösningssituation, också har goda möjligheter till lärande.</p> / <p>Wooden building bricks are among the most common toys in Swedish preschools. In this study, preschool children’s course of action was examined as they solved problems that arose during their free play with bricks. The children’s play has been observed and recorded with a video camera, and the result received is then related to theories of mathematics and of children’s learning. The conclusions drawn from the result are that preschool children, in their free play with building bricks, get plenty of opportunities to experience various aspects of mathematics. Furthermore, children come across problems that are relevant to them, which they deal with in different ways and sometimes solve. At times children practise strategies already known to them, and every now and then they are challenged to solve a problem through trial and error. It is clear that children may be in different phases, found in the study, as they solve a problem. These phases are dependent on how they choose to handle the arisen challenge in a particular case. Another conclusion drawn in the study is that children, as they face the variety of mathematical aspects and/or accept a challenge which leads to a problem solving situation, have considerable opportunities of learning.</p>

The purpose of the study is to determine how pre-school children between the ages of four and six perceive electricity. The study used observation as a method and a field study equipped with a video camera. A semi-structured interview was also conducted to capture the pre-school teacher’s experiences and perceptions of the study. The observation took place on three different occasions: a gathering, a lesson and a reading session. The material used was a fact-based children’s book with associated experimental material and tutorials. The result of the study showed that the children related their knowledge of what electricity is to their daily lives. They could distinguish whether things required electricity,and there was some knowledge that electricity has a source and of electricity's dangers. During the study, pre-school teachers raised both opportunities and challenges to design activities with electricity. The children showed great dedication and general knowledge of electricity and thought that the subject was interesting. There is a need for further education within physics and natural sciences for pre-school teachers. The goal for the pre-school teachers is to create a balance so that each and every child is offered meaningful education. / Syftet med studien är att ta reda på vilka uppfattningar förskolebarn i åldern 4-6 år har om elektricitet. Studien använde observation som metod, en fältstudie med videokamera som redskap. En semistrukturerad intervju utfördes också för att kunna fånga upp förskollärarnas erfarenheter och uppfattningar om studien. Observationen gjordes under tre olika tillfällen: en samling, en undervisning och en lässtund. Materialet som användes var en faktasaga med tillhörande experimentsats och handledning. Resultatet i studien visar att barnen relaterar sina kunskaper om vad elektricitet är genom att förhålla sina svar till deras vardag. De kan skilja på saker som kräver elektricitet eller inte, det finns viss kunskap i att elektricitet har ett ursprung och om elektricitetens fara. Under studien lyfter förskollärarna både möjligheter och utmaningar i att genomföra en aktivitet om elektricitet. Barnen visar ett stort engagemang och breda förkunskaper om elektricitet och tycker att ämnet är intressant. Det finns ett behov av ytterligare utbildning inom fysik och naturvetenskap för förskollärare. Att skapa balansen så att förskollärare kan ge alla barn och erbjuda varje barn en meningsfull undervisning för dem blir målet.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur samt vilka språkstrategier barnen använder i sina sociala interaktioner med andra barn och hur dessa språkstrategier påverkar deras kamratrelationer. För att möjliggöra uppnåendet av syftet studerades barnens interaktioner utifrån tre frågeställningar som fokuserade på barnens språkstrategier för att inbjuda, utesluta eller förhandla med kamrater i lek. Undersökningen bedrevs utifrån det sociokulturella perspektivet, då det verbala språket och interaktion med andra barn ses som nödvändigt för barns lärande och utveckling inom detta perspektiv. Denna studie genomfördes med deltagande observation som metod då barnens handlingar och interaktioner behövde studeras i deras dagliga miljö, som är förskolan. Jag valde deltagande observation som metod eftersom jag ville delta och befinna mig nära barnen i förskolan för att undersöka och skapa mig en bild av barnens verklighet. Dessa observationer genomfördes med fältanteckningar där jag kontinuerligt skrev ner barnens handlingar och uttalande i löpande text. Resultatet visade att barnen har en oerhörd kontroll och medvetenhet kring språk och vilka språkstrategier som ska användas när och hur. På denna förskola och i denna barngrupp upptäcktes åtta språkstrategier som barnen använde för att inbjuda, utesluta eller förhandla med kamrater under lek. Dessa språkstrategier synliggjorde även hur barnens kamratrelationer påverkades på olika sätt, beroende på om språkstrategin uteslöt, inbjöd eller rörde sig om förhandling i interaktionerna. / Abstract The aim of this thesis was to investigate how and which language strategies children used in their social interactions with other children and how these language strategies affected their peer relationships. In order to enable achievement of the aim of this thesis was the study on children’s interactions based on three questions that focused on children´s language strategies to invite, exclude or negotiate with peers during play. The study was based on the socio- cultural perspective, because verbal language and interaction with other children is seen as essential for children´s learning and development in this perspective. This study was implemented with participant observation as method because the children´s actions and interactions needed to be studied in their daily environment, which is the preschool. The choice of participant observation as method was made because I wanted to participate in the children´s interactions and be near the children in the preschool, to investigate my aim and create a picture of the children´s reality. These observations were carried out with field notes where I constantly wrote down the children´s actions and statements in running text. The results of the study showed that the children have a tremendous control and awareness about language and which language strategies to use when and how. In this preschool and in this group of children eight language strategies was discovered that the children used to invite, exclude or negotiate with peers during play. These language strategies made visible even how children´s peer relationships were affected in different ways, depending on whether the language strategy excluded, invited or was about negotiation during the interactions.

Pre-school as a Meeting Place – Children’s Access-strategies and Exclusions in Play and Conversation The research reported in this thesis attempts to understand what happens when children interact with each other in the context of activities in a pre-school setting (here called Daggkåpan) when adults are not involved. By using ethnographically inspired methodology, in combination with conversation-analysis, this project has been analysing everyday interaction between children who are three to five years old. The aim of the project was to understand how children at Daggkåpan create relationships and how they defend and protect their interactional spaces. I have studied how children shape, maintain and interrupt relationships and interactions with one another. I have studied and analysed what kinds of access-strategies the children utilize and create and also how these children exclude one another in play activities and everyday conversations. Sociocultural and interactionistic perspectives have been used. Findings suggest that it is very important for these children to maintain interactions with peers and gain access to play groups. The children of Daggkåpan create and use several different strategies for gaining access. The results also indicate that gaining access to play groups is particularly difficult in preschool settings since young children tend to protect shared spaces and ongoing play activities from children outside the realms of these spaces and activities. Children also co-construct a number of strategies for excluding peers from their interactional spaces. Steering clear from the dominating perspective that categorizes children and focuses on the individual child, I have in contrast focused children during their interaction with one another in peer group activities. In other words I have discussed peer-relations, peer-socialization and peer-perspectives from an interactional view. Studying peer-interactions through microanalysis allows for understanding what is meaningful for children in their peer-culture in preschool.

The purpose of this study is to gain knowledge about how employees in Swedish preschools work to ensure that children with native languages other thanSwedish are given the opportunity to develop in both the Swedish language and in their native language. The study also looked at the opportunities andchallenges educators saw in this work. The study applied the sociocultural perspective of learning and language. The method for this study was to intervieweight preschool educators. According to the results, the preschool educators inthis study played a significant role in language development for children who have a native language other than Swedish. Pedagogical support and a positiveattitude towards multilingualism were key words in the interviews and were considered by the educators to be in important in this work. The physical toolsthat the interviewed educators used were mainly TAKK, support with pictures,words /songs in the mother tongue and digital tools. The challenges that thepreschool educators experienced at work were a lack of time as well as difficulties in their dealings with legal guardians. / Syftet i den aktuella studien är att få kunskap om hur man i förskoleverksamheten arbetar för att barn som talar ett annat modersmål än svenska ges möjligheter att utvecklas inom både svenska språket och sitt modersmål. Samt attsynliggöra möjligheter och utmaningar som verksamma förskolepedagoger seri detta arbetet. Den teoretiska utgångspunkten i studien är det sociokulturellaperspektivet på lärande och språk. För att besvara ovanstående syfte genomfördes intervjuer av åtta stycken svenska förskolepedagoger. Studiens resultatvisar att de deltagande pedagogerna i studien spelade en betydande roll i språkutvecklingen för barn som har ett annat modersmål än svenska. Pedagogiskstöttning och positiv attityd till flerspråkighet var ledord i intervjuerna och som ansågs vara viktigt i arbetet. När det kommer till pedagogiska verktyg som pedagogerna arbetade med så var de främst TAKK, bildstöd, ord/sånger på modersmålen och digitala verktyg som pedagogerna arbetade med. De utmaningarsom de intervjuade pedagogerna upplevde i arbetet var bristen på tid och samarbetet med vårdnadshavarna.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Förstoppning är ett vanligt återkommande problem hos barn och kan uppträda som  diffusa symtom som magont, irritabilitet, uppblåst buk och minskad aptit. Tillståndet kan skapa  stress i familjen vilket resulterar i en ond cirkel som blir allt svårare att ta sig ur. I dagens samhälle samt för många föräldrar är “att bajsa på sig” förknippat med skuld och skam. Symtom som avföringsläckage, förstoppningsdiarré samt sängvätning gör anamnesen svårtolkad och symtombilden omfattande. Att se sitt barn lida av både fysiska och psykiska besvär på grund av förstoppningen är påfrestande för föräldern.   Syfte: Syftet är att beskriva vilka egenvårdsråd samt vilket stöd som sjuksköterskan kan ge till föräldrar vid förstoppningsproblematik hos barn i åldrarna 2-17 år. Metod: En deskriptiv design med kvantitativ ansats och litteraturstudie som metod användes för att besvara syftet. Resultatet baseras på 11 kvantitativa originalartiklar. Resultat: Resultatet delades in i tre delar, vilket var information, rekommendationer och uppföljning. Information behövs för tidig identifiering samt för att barnet och föräldrar kan känna igen symtom men även veta varför de uppkommer. Då riskfaktorer som stillasittande, ohälsosamma livsstilsvanor, lågt intag av grönsaker, frukt, fibrer och vätska ökar prevalensen av förstoppning behövs rekommendationer då dessa riskfaktorer kan påverkas hemifrån av barnets föräldrar genom egenvårdsråd och stöd från sjuksköterska. För att undvika återkommande förstoppning är uppföljning en viktig del av behandlingen. I samtliga delar har sjuksköterskan en nyckelroll för ett lyckat resultat.  Slutsats: Det visade sig att egenvårdsråd, stöd och information i ett tidigt skede leder till ökad förståelse, stärkt självförtroende samt hur kostvanor och fysisk aktivitet påverkar tillståndet. / ABSTRACT Background: Constipation is a common recurring problem in children and can occur as diffuse  symptoms such as stomach pain, irritability, bloated abdomen and decreased appetite.  The condition can create stress in the family, which results in a vicious circle that becomes increasingly difficult to get out of. In today's society and for many parents, "accidentally pooped in their trousers” is associated with guilt and shame. Symptoms such as soiling, stool diarrhea and bedwetting make the anamnesis difficult to interpret and the symptom picture extensive. To see your child suffering from physical and mental disorders due to constipation are stressful for the parent.   Aim: The aim with this study was to describe self care advice and what kind of support a nurse could give the parents of constipated children aged 2-17 years.   Methods: A descriptive design with a quantitative approach and literature study as a method is used to answer the purpose. The result is based on 11 quantitative original articles. Results: The result of this study was divided up in categories such as information, recommendation and follow up. Parents and children need information for early identification of symptoms and why they appear, but also knowledge about risk factors such as sedentary, unhealthy lifestyle habits, low intake of vegetables, fruits, fiber and fluids increase the prevalence of constipation. These risk factors can be influenced by the parents of the children at home through self-care advice and support from a nurse. To avoid recurrent constipation, follow-up is an important part of the treatment. In all parts, the nurse has a key role to play in a successful outcome.   Conclusion: It turned out that self-care advice, support and information in an early stage leads to an increased understanding of the condition, strengthened self-confidence and the effects of diet and physical activity as well.

The purpose of the study was to investigate how teachers and teaching assistants work with gender roles and vocational pattern among the children in preschool. To find out, a qualitative survey was conducted in the form of 11 interviews with preschool teachers and assistant personnel, who worked with children aged 1-6 years. The teachers and assistants worked in different areas and had differentlevels of education. The collected data was categorized into different themes based on the research questions. The material was analyzed based on Gottfredsson´s theory of circumscription and compromise, Hirdman´s theory of gender and also on earlier research. The result showed that the staff did not consciously work with the professions in preschool, but on the other hand unconsciously in different projects and themes. The children did not play vocations very often and children in vulnerable areas did not play vocations at all. Furthermore, the result of the study showed that most preschool-staff worked to achieve as gender-neutral-environment as possible, because preschool-staff considered that the indoor environment and material things affected the children to gender stereotypes. The study found that the forest is a gender-neutral environment in which cross-border-activities were established. Our conclusion of the study showed that the staff did not notice gender stereotypes among children playing vocations, although earlier research and theory show that these patterns develop at an early age. Furthermore, we concluded that preschool-staff lack knowledge about the methods and tools that best suit the work on gender issues and gender stereotypes. This has meant that the work and attitude of the staff varied. Personnel without preschool education and who worked for a long time have difficulty breaking old routines, where boys and girls are treated differently. / Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med könsstereotypa roller ochyrkesmönster bland barnen i förskolan. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ undersökning iform av 11 intervjuer med förskolepedagoger som arbetade med barn i åldern 1-6 år. Pedagogernaarbetade i olika upptagningsområden och hade olika utbildningsnivåer. Insamlad data kategoriseradesin i olika teman med utgångspunkt i frågeställningarna. Materialet analyserades utifrån Gottfredssonsteori om begränsningar och kompromisser, Hirdmans teori om genussystemet och tidigare gjordforskning. Resultatet visade att pedagogerna inte medvetet arbetade med yrken i förskolan, mendäremot omedvetet i olika projekt och teman. Barnen lekte inte yrken särskilt ofta och barn i utsattaupptagningsområden lekte överhuvudtaget inte yrken. Vidare visade resultatet av undersökningen attde flesta pedagoger arbetade för att få till en så könsneutral förskolemiljö som möjligt, då pedagogernaansåg att inomhusmiljön och materiella ting påverkar barnen till könsstereotypa mönster. I studienframkom att skogen är en könsneutral miljö där gränsöverskridande aktiviteter kom till stånd. Vårslutsats av undersökningen, visade att pedagogerna inte lagt märke till könsstereotypa yrkesmönsterbland barn, trots att tidigare forskning och teori påvisar att dessa mönster utvecklas i tidig ålder.Vidare drog vi slutsatsen att pedagoger saknar kunskap om vilka metoder och verktyg som bäst lämparsig vid arbetet med genusfrågor och könsstereotypa mönster. Det har gjort att arbets- ochförhållningssätt bland pedagogerna varierat. Personal utan förskoleutbildning och som arbetat längehar svårt att bryta gamla rutiner, där pojkar särbehandlas.

AbstractEngelska översättning.  The aim of the study is to contribute with knowledge about how a designed teaching can give children a greater understanding of technical systems, sewage system. The study is inspired by the Lesson Study method. Lesson study is a teaching arrangement done in cycles. In this study, two teachings are conducted, about the sewage system, with two different groups of children and with a certain variation in the arrangements. The results show that the children have gained an understanding of the connections between the parts and components that the technical system, sewage system, is constructed of. The data collection was carried out through observation and filming at both teaching sessions. The material was then transcribed and analyzed through a thematic analysis method. The flexibility of the analysis method provided opportunities to respond to the study's purpose and questions. The analysis resulted in three themes: relationships between components of the system, the role of humans in the system, the components of the system. The study's conclusion shows that preschool teachers offer several activities with relevant construction materials that can clarify abstract learning objects in order to reach children’s learning. At the same time, more research is needed on how children learn and create an understanding of technical systems, how they can perceive the connections between the components that exist and constitute a technical system. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur en designad undervisningkan erbjuda barn ökad förståelse för tekniska system, avloppssystem. Studienär inspirerad av metoden lesson study. Lesson study är ettundervisningsupplägg som görs i cykler. I denna studie genomförs tvåundervisningar, om avloppssystemet, med två olika barngrupper och med enviss variation i uppläggen. Resultatet visar att barnen fått förståelse försambanden mellan de delar och komponenter som det tekniska systemet,avloppssystem, är konstruerade av. Datainsamlingen genomfördes genomobservation och filmning vid båda undervisningstillfällena. Däreftertranskriberades och analyserades materialet genom en tematisk analysmetod.Analysmetodens flexibilitet gav möjligheter att svara gentemot studiens syfteoch frågeställningar. Analysen resulterade i tre teman: Samband mellankomponenter i systemet, Människans roll i systemet, Systemets komponenter.Studiens slutsats påvisar att förskollärare som erbjuder flera aktiviteter medrelevant konstruktionsmaterial som kan tydliggöra abstrakta lärandeobjekt föratt nå barns lärande. Det krävs mer forskning om hur barn lär och skaparförståelse för tekniska system, hur de kan uppfatta sambanden mellan dekomponenter som finns och utgör ett tekniskt system.

Med utgångspunkt i samhällets problematik av ökande sexualbrott, och barns sexualitet som tabubelagt ämne, har vi formulerat studiens syfte. Vi syftar på att om barns sexualitet lyfts tidigt på ett positivt sätt utvecklar barn en sund syn på sexualitet i framtiden. Således vill vi undersöka hur förskollärare förhåller sig till, samt arbetar med, barns sexualitet och syn på sina intima kroppsdelar i förskolan. Studiens teoretiska referensram bygger på Foucaults makt- och diskursbegrepp samt Freuds psykoanalytiska teori. Vår undersökning utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare. Studiens resultat visar att barns sexualitet uttrycks i relation till naturligt och onaturligt, dels indirekt dels direkt i tal. Resultatet visar även att förskollärarna endast arbetar med barns sexualitet i förskolan om barnen själva initierar det samt beroende på vad för sorts sexuella aspekter det handlar om. Det kan även utläsas i resultatet att förskollärarna lyfter föräldrar-, kultur- och åldersaspekter som möjligt hinder i avseende deras arbete med barns sexualitet. Slutligen visar resultatet att arbetslagets funktion samt litteraturen är två delar som framförs centrala av förskollärarna i deras arbete med barns sexualitet.

Digitization has in many ways reformed how reading as an activity can be carried out. The effects of reading with other senses than merely eyesight and from other text carriers than printed paper are still being investigated by researchers. At the same time, reports indicate that children are being read to less frequently and there are worries that reading comprehension in children is decreasing as a result. The current pilot study set out to investigate shared reading practices of Swedish parents of preschool aged children in terms of what motivated and hindered shared reading among parents and toddlers as well as for what purposes and at what times of the day reading took place and what reading formats were typically used. A quantitative method was used in the form of a questionnaire and respondents were approached using a convenience sample. The study found reading to be an engaging topic among the respondents who frequently read to their children although with a somewhat traditional approach where reading happened in evenings and printed format was used. A careful attitude towards alternative reading activities and digital formats was seen and while many parents stated that interaction and response to reading happened the view on reading as a pre-bedtime activity might be limiting. Based on the results, a number of suggestions with regards to reading promotion activities focused on interaction and possibilities with digital reading as well as professional development for librarians are made.