Fysisk planering kan genom grönstrukturens funktioner hantera och motverka ett flertal utmaningar som urbana städer står inför i samband med behov av förtätning. Tidigare forskning har visat att grönstruktur är särskilt betydelsefull för mänsklig hälsa i socioekonomiskt utsatta områden tack vare dess temperaturreglerande förmåga, då dessa samhällsgrupper generellt visat sig vara mer sårbara för klimatförändringarnas effekter jämfört med andra. Inom denna uppsats undersöks därför hur en kommun planerar för grönstruktur parallellt med behov av förtätning. Undersökningen genomförs i form av fallstudier av Stockholms stad och Norra Djurgårdsstaden samt Fokus Skärholmen, som valda stadsutvecklingsområden i en svensk, kommunal planeringskontext. Syftet är att jämföra om, och i så fall hur, planeringen skiljer sig åt mellan stadsutvecklingsomsråden för att bidra till kunskap om hur en kommun planerar för grönstruktur och förtätning i syfte att minska orättvisor. Uppsatsen ämnar generera ett forskningsbidrag som kartlägger hur en kommun planerar för förtätning, grönstruktur och socioekologisk rättvisa (här avseende rättvis tillgång till temperaturreglerande urban grönstruktur). Forskningen genomförs i syfte att bidra till kunskap om gröna och hälsosamma städer för samtliga invånare över tid.  Metoderna utgår från en kvalitativ forskningsdesign där innehållsanalys gjorts av strategiska dokument och parkplaner. Semistrukturerade intervjuer har genomförts av tjänstepersoner som arbetar med grönstrukturfrågor på Stockholms stad. Empirin ligger sedan till grund för resultat och analys som förs i relation till forskningsöversikt och teoretiskt ramverk, som tar utgångspunkt i tidigare forskning om förtätning, grönstruktur och socioekologisk rättvisa. Studien visar att Stockholms bostadsmål om 140 000 bostäder till år 2030 innebär en oförenlig ekvation för grönstrukturens bevarande över tid utifrån dagens planeringsförutsättningar. Resultatet indikerar att det inte är planeringen i sig som avgör utfallen vid de undersökta fallen av stadsutvecklingsområden med socioekonomiskt olika förutsättningar, utan det är de platsbundna förutsättningarna som i kombination med planeringsförutsättningarna reglerar grönstrukturens möjligheter.

No description available.

I samband med den ansträngda bostadsmarknaden lade regeringen år 2014 framattefallspropositionen till riksdagen med syfte att reglera och förenkla regelverket kringbygglov samt utöka bygglovsbefriade åtgärder i Plan- och bygglagen. Detta motiverades blandannat som ett medel för att motverka bostadsbristen samt för att stärka äganderätten hos privatafastighetsägare. En debatt som uppstått i samband med attefallsreformen är den eventuellaförtätning av befintliga villaområden som byggande av attefallsbostadshus skulle kunna geupphov till. Är det så att det har uppkommit en trend av att bostadsområden förtätas viaattefallsåtgärder? Vad är i sådana fall konsekvenserna av detta och vad har kommunerna förinställning till detta? Syftet med studien har därmed varit att utforska attefallsreformen samt konsekvenser avförtätning via attefallsåtgärder utifrån ett samhälleligt perspektiv. Målsättningen var således attutvärdera attefallsreformen utbredningen och påverkan av attefallsåtgärderna i de kommunersom undersökts. Målet var dessutom att undersöka kommunernas inställning tillattefallsåtgärderna samt dess regelverk och huruvida de arbetar för att parera dessa åtgärder.För att uppnå studiens syfte samt besvara frågeställningarna har en kvalitativ samträttsvetenskaplig metod tillämpats i form av sex semistrukturerade intervjuer och en studie avrättskällor. I avsikt att stärka framställningen har även statistik samlats in, via allmän handling,från ett antal storstadsnära och kustnära kommuner runt om i Sverige. Studien har i sin helhet påvisat att det finns brister i attefallslagstiftningen. Regelverket kopplattill attefallsåtgärderna upplevs vara omfattande och till viss del otydlig. Reformen motiveradesvid framtagandet som ett sätt att bidra till bostadsförsörjningen och även som en frihetsreformför privata fastighetsägare. Av resultaten framgår det att attefallsåtgärderna har bidragit till enviss förtätning i de kommuner som deltagit i undersökningen men möjligtvis inte i denutsträckning att de har fungerat som medel för att minska bostadsbristen. Det framgårdessutom, i detta hänseende, från statistiken som insamlats att det främst ärkomplementbyggnader som uppförs. Resultaten visar dock att det kan uppstå ett antal olikakonsekvenser när områden förtätas via attefallsåtgärder såsom påverkan på kommunalinfrastruktur samt påverkan på miljön och karaktären i området. Då attefallsåtgärderna fåruppföras i strid mot detaljplan kan det leda till en förtätning som är oplanerad och oönskadutifrån ett kommunalt planerarperspektiv. / I samband med den ansträngda bostadsmarknaden lade regeringen år 2014 framattefallspropositionen till riksdagen med syfte att reglera och förenkla regelverket kringbygglov samt utöka bygglovsbefriade åtgärder i Plan- och bygglagen. Detta motiverades blandannat som ett medel för att motverka bostadsbristen samt för att stärka äganderätten hos privatafastighetsägare. En debatt som uppstått i samband med attefallsreformen är den eventuellaförtätning av befintliga villaområden som byggande av attefallsbostadshus skulle kunna geupphov till. Är det så att det har uppkommit en trend av att bostadsområden förtätas viaattefallsåtgärder? Vad är i sådana fall konsekvenserna av detta och vad har kommunerna förinställning till detta? Syftet med studien har därmed varit att utforska attefallsreformen samt konsekvenser avförtätning via attefallsåtgärder utifrån ett samhälleligt perspektiv. Målsättningen var således attutvärdera attefallsreformen utbredningen och påverkan av attefallsåtgärderna i de kommunersom undersökts. Målet var dessutom att undersöka kommunernas inställning tillattefallsåtgärderna samt dess regelverk och huruvida de arbetar för att parera dessa åtgärder.För att uppnå studiens syfte samt besvara frågeställningarna har en kvalitativ samträttsvetenskaplig metod tillämpats i form av sex semistrukturerade intervjuer och en studie avrättskällor. I avsikt att stärka framställningen har även statistik samlats in, via allmän handling,från ett antal storstadsnära och kustnära kommuner runt om i Sverige. Studien har i sin helhet påvisat att det finns brister i attefallslagstiftningen. Regelverket kopplattill attefallsåtgärderna upplevs vara omfattande och till viss del otydlig. Reformen motiveradesvid framtagandet som ett sätt att bidra till bostadsförsörjningen och även som en frihetsreformför privata fastighetsägare. Av resultaten framgår det att attefallsåtgärderna har bidragit till enviss förtätning i de kommuner som deltagit i undersökningen men möjligtvis inte i denutsträckning att de har fungerat som medel för att minska bostadsbristen. Det framgårdessutom, i detta hänseende, från statistiken som insamlats att det främst ärkomplementbyggnader som uppförs. Resultaten visar dock att det kan uppstå ett antal olikakonsekvenser när områden förtätas via attefallsåtgärder såsom påverkan på kommunalinfrastruktur samt påverkan på miljön och karaktären i området. Då attefallsåtgärderna fåruppföras i strid mot detaljplan kan det leda till en förtätning som är oplanerad och oönskadutifrån ett kommunalt planerarperspektiv.

Till följd av urbanisering och klimatförändringar ställs världens städer inför stora utmaningar. För att arbeta mot en resilient stadsplanering där staden utvecklas i en hållbar riktning pekas urbana ekosystemtjänster ut som en av flera viktiga aspekter att ta hänsyn till. Urbana ekosystemtjänster definieras som de förmåner naturen ger människan, vilka samspelar med varandra och bidrar till vårt fysiska och psykiska välmående. Trots ekosystemtjänsternas betydelse för en hållbar stadsplanering tenderar grönytor i städer att minska. Den bakomliggande anledningen till denna problematik är att allt fler människor flyttar till urbana miljöer, vilket skapar ett ökat bostadsbehov som i sin tur leder till förtätning.  Genom ett kombinerat vetenskapligt och gestaltande arbete har denna studie syftat till att belysa urbana ekosystemtjänsters värde vid förtätning av städer. Hur konflikten mellan förtätning och hantering av urbana ekosystemtjänster ser ut i den svenska fysiska planeringen har undersökts genom en fallstudie på Norra Djurgårdsstaden och Albano. Studiens teoretiska del har vidare använts som ett kunskapsunderlag för arbetets gestaltande del, där olika strategier har definierats och legat till grund för ett gestaltningsförslag. Planområdet för gestaltningsförslaget har utgjorts av den södra delen av Saltö i Karlskrona. Gestaltningsförslaget har syftat till att undersöka hur detta område skulle kunna förtätas och gestaltas med avseende på urbana ekosystemtjänster. Genom att översätta studiens teoretiska del och applicera detta i ett eget projekt gavs möjligheten att se och hantera problemet ur ett holistiskt perspektiv. Studien har grundats i ett teoretiskt ramverk som utgjorts av begreppen social-ekologisk urbanism och stadsodling. Med hjälp av det teoretiska ramverket och metoderna kvalitativ textanalys, intervju och urbanmorfologisk analys har Norra Djurgårdsstaden och Albanos hantering av urbana ekosystemtjänster kunnat synliggöras. Resultatet visade att projekten haft en tydlig intention att bevara, utveckla och integrera nya ekosystemtjänster, både inom de aktuella planområdena och rörande den omgivande miljön. Vidare visade resultatet att den ekonomiska faktorn spelat en stor roll, samt att tvärsektoriella samarbeten har bidragit med värdefull kunskap. Dessa samarbeten har dock främst förekommit i början av planprocessen. Vad gäller den översättande designdelen har platsanalys använts som metod, vilken tillsammans med tidigare metoder utgjort ett kunskapsunderlag för studiens gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget har formats mot bakgrund av de strategier som påvisats i studiens teoretiska ramverk, forsknings- och kunskapsöversikt samt resultat- och analysdel. De identifierade strategierna är: samspel med naturen, multifunktionella lösningar, stärkta gröna samband och offentliga mellanrum performativa byggnader.

Sveriges kommuner har under lång tid rapporterat om en ökande bostadsbrist ilandet. För att motverka bristen behöver en nybyggnation av 60 000–70 000bostäder genomföras årligen fram till 2029. På 60-70 talet stod Sverige även dåinför stora utmaningar som följd av urbaniseringsvågen från Sveriges landsbygdtill städerna. Resultatet blev att bygga storskaligt på ett industriliknandetillvägagångsätt och konsekvenserna till detta blev att stora grönområden runtstäderna exploaterades för att ge plats för nya bostadsområden. För att inte upprepahistorien igen kan ett alternativ istället vara att förtäta en redan befintlig stadsmiljömed exempelvis påbyggnader.I en redan befintlig stadskärna finns många olika typer av byggnader, detta betyderockså att det finns lika många olika typer av påbyggnader. Syftet med detta arbeteär: för ett referenshus beläget i centrala Falun, titta på ett alternativ för påbyggnad iträ där stommen på det befintliga huset inte belastas ytterligare. Ett syfte medarbetet är därför också att bidra till en kunskapsökning kring ämnet påbyggnader iträ.Byggnaden som arbetet har utgått ifrån är beläget i centrala Falun och är uppförtunder slutet av 60-talet. Påbyggnaden som tagits fram för projektet är av”lättbyggnadsteknik” medan förstärkningsstommen bygger på enmassivträkonstruktion i form av pelare och balkar. Anledningen till att använda sigav ett referensobjekt är för att ge arbetet en verklighetsförankring och enkonstruktion att förhålla sig till vid analys av pelarplaceringar. Dimensionering avpåbyggnad samt förstärkningsstommen är utförd med handberäkningar somgrundar sig i de gällande konstruktionsregler som finns i Sverige, Eurokod ochEKS. Byggnaden har även modellerats i Revit för att ge en illustration överpåbyggnaden med förstärkningstomme ser ut men även byggnaden i sin helhetefter påbyggnaden.Resultatet för förstärkningsstommen liknar i mycket ett “trä8” system. Pelare ochbalkar tar upp dom vertikala lasterna medan den befintliga stommens bjälklag,väggar och trapphus i betong bidrar till stomstabiliteten. Genom ritningsanalysenav den befintliga byggnaden har pelarnas placering i konstruktionen valts utefterolika parametrar. Balkarna som placeras på pelartopparna har sedan kontrolleratsför de aktuella spännvidderna med den gällande lasten från påbyggnadenshandberäkningar. Resultatet och slutsatsen som har kunnat dragits från arbetet äratt den kritiska delen för en sådan påbyggnad är balkarna placerade påpelartopparna och inte pelarna i sig själv. Dimensionerna på dessa balkar blirdirekt styrande för hur många våningar som är möjliga att bygga på de placeradepelarna. Även hur mycket påbyggnaden väger har en inverkan på antal pelare ochdärför också spännvidder för balkarna placerade på pelarna. / The different counties in Sweden have been reporting about the increasing housingshortage in the country for a long time. To counteract this shortage, 60 000- 70 000residences need to be produced yearly in Sweden till 2029. In the 60s-70s Swedenalso faced big challenges with housing shortage due the urbanization from thecountryside of Sweden to the cities. The result was to build on a large scale in aIndustry-like ways and the consequences of this was that green areas around thecities were exploited to make room for new residential areas. To not repeat thehistory again an alternative option could be to densify the already built urbanenvironment with for example building extensions.In an already existing urban environment, there are many different types ofbuilding, this also means that there are many different types of extensions. Thepurpose of the work is to: for a reference house located in the central area of Falun,find an alternative way for a building extension in wood where the already existingbuilding is not added by any load from the extension. Another purpose with thework is therefore to contribute with knowledge around the subject, buildingextensions in wood.The building that has been the starting point of this work is located in the centralarena of Falun and was built in the late 60s. The building extension that the projectcame up with is of “light construction” and the reinforcement frame in massivewood technique with columns and beams. The reason why to use a real referenceobject is to give the work a real construction to relate to when analyzing thepossible placing of the columns. The dimensioning of the building extension andthe reinforcement frame is done with manual calculations that are based on theapplicable rules in Sweden, Eurocode and EKS. The building has also beenmodeled in Revit to give an illustration on the building extension with thereinforcement frame but also the building in its entirety after the buildingextension.The result of the reinforcement frame is in many ways similar to a “trä8”-system.Columns and beams take the vertical load and the existing buildings system ofjoist, walls and stairwells in concrete contribute to the frame stability. Throughanalyzing the drawing of the existing building, the placement of the columns hasbeen done according to different parameters. The beams that are placed on top ofthe columns have then been controlled for the current spans with the current loadsfrom the manual calculations of the building extension. The result and theconclusions that can be done from this work is that the construction's critical partis the beams placed on the columns and not the columns itself. The dimensions ofthe beams are crucial for how many floors that are possible to build on thecolumns that are placed. Also, the weight of the building extension has an impactin the quantity of the columns and therefor longest spans for the beams

Dagsljus är viktigt för människors välmående. Eftersom välmående hos människor kopplas till den sociala hållbarheten i ett samhälle påverkar dagsljusinsläpp i byggnader även den sociala hållbarheten. Idag är dagsljusinsläpp lågt prioriterat i både detaljplanearbetet och projekteringen av flerbostadshus. Projektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm ställer höga krav på hållbarhet i området. Syftet med detta arbete är att undersöka hur dagsljushanteringen under projekteringen av ett flerbostadshus påverkats av Norra Djurgårdsstadens hållbarhetskrav. Denna fallstudie jämförs med två andra byggnader i Stockholm som inte har direkta krav på hållbarhet. Jämförelsen grundas på intervjuer, simuleringar utförda i Daylight Visualizer och manuella beräkningar av dagsljusinsläpp. Resultaten kopplas i analysen samman med de dagsljuskrav som ställts på respektive projektering. Kraven som undersökts är de som ställs av BBR och Miljöbyggnad. Resultaten visar att dagsljusinsläppet är större i byggnaden med miljöcertifieringskrav samt att solvärmelasterna är lägre i byggnaderna utan. Arkitekter uppfattar dagsljuskraven som svåra att uppnå och att det största hindret för det är förtätning. Hanteringen av dagsljus skiljer sig åt från projekt till projekt men generellt kan det fastslås att den är tidskrävande och därför prioriteras lågt. Arkitekter efterfrågar mer lätthanterliga verktyg. Förutsättningarna för dagsljusinsläpp beror till stor del på detaljplaners utformning och större hänsyn till dagsljus bör tas vid framtagning av detaljplaner. / Natural daylight is important for our wellbeing and therefore the social sustainability of our community. Daylight today carries a low priority in the development of local plans and in the planning of residential housing. There are high demands on the sustainability in the urban planning project Norra Djurgårdsstaden in Stockholm. The purpose of this thesis is to analyze how architects manage daylight distribution in the planning of a residential house regarding the high demands on sustainability in Norra Djurgårdsstaden. The case study is compared to two other buildings that have no demands on sustainability regarding daylight. The analysis builds on a series of interviews, daylight simulations in Daylight Visualizer and manual calculations of daylight. The results are connected with the different demands set on each project. Those demands are BBR and Miljöbyggnad. The results show that the daylight distribution is larger in the building that has a demand for an environmental certification and that solar thermal loads are lower in those building that do not have these demands. Architects acknowledge that daylight requirements are hard to achieve. They find the biggest complication to be the urbanization of cities. Management of daylight varies from project to project but is generally seen as time consuming. There is a demand for easier tools to meet up with today’s requirements. Local plans affect the possibilities to achieve the daylight requirements. Daylight needs to be considered more in the development of these plans.

Världens städer växer i allt snabbare takt. Detta leder till en lång rad av utmaningar för samhället. Hur ska resurserna räcka till och hur formas staden på ett sätt som är bra för en allt större befolkning. Med andra ord - hur ska städerna utvecklas på ett hållbart sätt? Tanken om att bygga ovanpå taken är inte ny men har de senaste åren blivit allt mer intressant. I takt med en växande befolkning undersöks möjliga metoder för att kunna förtäta staden på bra sätt. Där blir stadens tak med stora oanvända ytor onekligen intressanta. Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt stadens takområden kan vara en del av stadens utveckling. Detta görs inom ramen för Förenta Nationernas 11:e globala mål, som handlar om hållbara städer och samhällen. Studien undersöker också vilka drivkrafter och motiv som finns bakom exploateringsprojekt av tak. Arbetet har framförallt genomförts som en flerfallsstudie, där sex olika takprojekt har undersökts närmare och där personer involverade i projekten har intervjuats. Resultaten från dessa har därefter kopplats till relevant teori utifrån hållbarhet och olika perspektiv kring stadsplanering. Rapporten visar att förtätning på tak inte garanterat ger positiva resultat utifrån de globala hållbarhetsindikatorerna under mål 11. Däremot finns potential att kombinera flera nyttor; sociala, ekologiska och ekonomiska, vilket totalt sett kan bidra till en mer hållbar stad. Detta hänger till stor del på att projekten genomförs med långsiktighet i grunden. Därför är förståelse och god dialog mellan beställare, utförare och staden som politisk instans viktigt. På så vis kan projekten utveckla nyttor som gynnar alla parter och därmed bidra positivt till staden som helhet. / Cities worldwide are growing at an ever-increasing rate. This leads to a wide range of challenges for society. How will the resources be sufficient? How will the city be shaped in a way that is good for a growing population? In other words - how should cities develop in a sustainable fashion? The idea of ​​building on rooftops is not new, but in recent years it has become increasingly interesting. In line with a growing population, possible methods for densifying the city in reasonable ways are being investigated. City rooftops, with their large unused areas, are undeniably interesting in this sense. The purpose of this report is to investigate how urban roof areas can be part of the urban development. This is done in the context of the United Nations' 11th sustainable development goal, which covers sustainable cities and communities. The study also examines the driving forces and motives behind rooftop development projects. The work has primarily been conducted as a multiple case study, where six different rooftop projects have been examined and where people involved in the projects have been interviewed. The results have then been linked to relevant theory based on sustainability and different perspectives on urban planning. The report indicates that densification of rooftops does not guarantee positive results based on the global sustainability indicators under the 11th goal. However, there is potential to combine social, ecological and economical benefits which together can contribute to a more sustainable city. This is largely due to the fact that the projects are implemented with a long-term plan in mind. Therefore, a good dialogue between clients, implementers and the city as a political body is important. In this way, the projects can develop utilities that benefit all parties and thus contribute positively to the city as a whole.

1770, Hoving malmgård is a part of Stockholm’s cultural heritage, and the surrounding garden is currently used as a public green space. The current owner of the property, the company Einar Mattsson, proposed in 2021 to build a care facility for the elderly on the southern part of the garden, which would weaken Hovings malmgård’s cultural capital, and reduce urban green spaces in the east of Södermalm.  The purpose of this study is to investigate what different actors want to do with Hovings malmgård and the surrounding garden. In order to put Hovings malmgård in a broader context, the actors’ views on densification, green spaces and cultural heritage is also investigated. The actors are Einar Mattsson, the municipality “Stockholms stad”, the support group “Arbetsgruppen för Hovings Malmgård” as well as the political parties Liberalerna, Socialdemokraterna and Sverigedemokraterna. In order to investigate this, literature studies, document studies and interviews have been carried through.  Einar Mattsson argued that the care facility for the elderly would finance the upkeep of Hovings malmgård and the northern part of the garden. This would have positive effects on green spaces and the cultural heritage in the area. The political parties Socialdemokraterna and Liberalerna had a similar view, although they recognised that cultural capital would be lost. The different units of Stockholms stad had different views on whether the care facility for the elderly should be built or not. “Stadsbyggnadskontoret” supported it, while “kulturförvaltningen” and “Skönhetsrådet” were against it. The support group “Arbetsgruppen för Hovings Malmgård” and the political party Sverigedemokraterna were also against the care facility for the elderly. Arbetsgruppen för Hovings Malmgård wanted to turn Hovings malmgård into a folk museum, while Sverigedemokraterna believed that the important thing was that Hovings malmgård was visually open to the public. The actors whose views on the development of Södermalm aligned with their opinion on the care facility for the elderly, were Arbetsgruppen för Hovings Malmgården, Socialdemokraterna and Sverigedemokraterna. The actor whose views did not align with each other was Liberalerna. An important factor to why some actors approved of the care facility was finances, since it would be very expensive for Stockholms stad to repurchase Hovings malmgård and take over the upkeep. Additionally, Einar Mattsson purchased the property, believing that they would obtain the necessary permits needed to raise new buildings on the property. This has made some actors think that it would be unfair if Einar Mattsson were not to be permitted to build a care facility for the elderly. / I dagens växande svenska städer, finns en motsättning mellan att dels förtäta inom stadsgränsen, dels att bevara urbana grönområden och kulturhistoriska miljöer. Denna konflikt har tagit sig starkt i uttryck i Hovings malmgård på östra Södermalm i Stockholm. Malmgården byggdes 1770 och har både höga kulturhistoriska värden samt en tillhörande trädgård tillgänglig för allmänheten. 2021 lade nuvarande fastighetsägare Einar Mattsson fram ett förslag om ett vård- och omsorgsboende som skulle byggas på södra delen av trädgården, vilket skulle minska malmgårdens kulturhistoriska värde samt andelen grönyta på östra Södermalm.  Syftet med detta arbete är att undersöka hur olika aktörer anser att Hovings malmgård med tillhörande trädgård bör utvecklas. För att sätta malmgården i ett större sammanhang, undersöks även aktörernas syn på förtätning, grönområden och kulturhistoriska miljöer på Södermalm. Aktörerna är nuvarande fastighetsägare Einar Mattsson, Stockholms stad, den ideella organisationen Arbetsgruppen för Hovings Malmgård samt Liberalerna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. För att undersöka detta har en litteraturstudie, en dokumentstudie och intervjuer genomförts.  Einar Mattsson framförde att vårdboendet skulle finansiera upprustningen av malmgården och den norra delen av trädgården. På så vis skulle det bidra med positiva effekter för grönområden och kulturhistoriska värden. Samma syn hade Socialdemokraterna och Liberalerna, även om de medgav att kulturhistoriska värden skulle gå förlorade. Stockholms stads olika enheter var inte överens kring byggandet av vårdboendet. Stadsbyggnadskontoret var positivt inställda, medan kulturförvaltningen och Skönhetsrådet var negativa. Arbetsgruppen för Hovings Malmgård och Sverigedemokraterna var de aktörer som helt motsatte sig vårdboendet. Arbetsgruppen ville att malmgården och dess trädgård skulle bli en hembygdsgård, medan Sverigedemokraterna ansåg att det viktiga var att byggnaden var visuellt tillgänglig för allmänheten. Arbetsgruppen för Hovings Malmgård, Socialdemokraterna och Sverigedemokraternas åsikter om Södermalms stadsutveckling stämde väl överens med deras åsikter om Hovings malmgård. Liberalerna var den aktör vars generella åsikter stämde sämst överens med hur de ville att malmgården skulle utvecklas. En viktig faktor till varför vissa aktörer vill tillåta vårdboendet var ekonomi, då det skulle vara dyrt för staden att köpa tillbaka malmgården och själva finansiera upprustningen. Därtill verkade Einar Mattsson ha förvärvat fastigheten i tron att de skulle få bygga nytt på den, vilket har gjort att vissa aktörer anser att Einar Mattsson därför har rätt att bygga vårdboendet.

Denna uppsats undersöker om förfarande vid förtätning på fastigheter som besväras av tomträtt har potentialen att avhjälpa den rådande bostads- och markbristen. Jordabalken innehåller i sitt 13:e kapitel, bestämmelser om tomträtt. En nyttjanderätt till en allmänt ägd fastighet i obestämd tid mot en avgäld i pengar. Tomträtten är unik bland nyttjanderätter då den delar många liknelser med äganderätt. Rättighetshavarens starka position sätter hinder för exploateringsförfaranden då det i dagsläget föreligger krav om att rättighetens parter måste komma överens om förändringar i avtalet. Även om tvångsmässiga förfaranden är möjligt skapar även där rättighetsinnehavarens starka position svårigheter för förändring i befintliga tomträtter. Denna studie finner att tomträtten har potential att avhjälpa bostads- och markbristen, men att denna potential kan förbättras genom förändringar i rådande bestämmelser. / This paper examines whether the practice of densification on properties encumbered by land right has the potential to remedy the current housing and land shortage. The Land Code contains in its 13th chapter provisions on land rights. A usufruct right to a publicly owned property for an indefinite period in return for a monetary compensation. The land right is unique among usufruct rights as it shares many similarities with ownership rights. The rights holder's strong position hinders exploitation procedures as there is currently a requirement that the parties of the right must agree on changes to the agreement. Although coercive procedures are possible, even there the strong position of the right holder creates difficulties for changes in existing land rights. This study finds that land rights have the potential to remedy the housing and land shortage, but that this potential can be improved through changes in existing regulations.

Densification is highly prominent in the contemporary planning ideal, which is about efficient land use. This leads to more people sharing the same space, which means that more needs need to be included on the same area. There are various examples of how preschools' outdoor environments are planned in connection with densification, where they are, for example, placed on roofs or courtyards. A question that arises in connection with this, is what space is given to children and their needs when priorities must be made. Therefore, it is interesting to investigate, from a children's perspective, how the city of Malmö plans the outdoor environments of preschools and which solutions are used when the city is being densified trough a case study. There is a broad research base on what is good for children and their well-being and development. Where green and natural outdoor environments have a particular positive impact, which makes it important that preschools' outdoor environments can accommodate this. Especially since preschools are a place where children spend a lot of time. There are both national and municipal governing documents that municipalities need to adhere to in the planning process, which makes it interesting to examine how these are implemented and which working methods are used. Therefore, both document studies and qualitative interviews have been carried out. The result shows how the city of Malmö works from policy to implementation. Where the starting point is overall ambitions, then working methods and ends with the different solutions used, which is also exemplified by four preschools in Malmö. The result also shows that the city of Malmö has a great awareness of what is good for children and their needs are also given space in the planning. There are various governing documents and working methods that are supposed to promote good outdoor environments at preschools. The five solutions used in Malmö when planning preschools in connection with densification are larger units, outdoor environment on roofs, outdoor environment divided on roof and ground, outdoor environment in courtyards, and so-called adventure departments. In summary, Malmö municipality’s working method speaks for the fact that the children's perspective is anchored within the organization and that there is a positive development of how outdoor environments at preschools can be designed more qualitatively. / Förtätning är högst framträdande i det samtida planeringsidealet, vilket handlar om effektivt marknyttjande. Detta leder till att fler människor ska dela på samma utrymme, vilket innebär att fler behov behöver inkluderas på samma yta. Det finns olika exempel på hur förskolors utemiljöer planeras i samband med förtätning, där de exempelvis placeras på tak eller innergårdar. En fråga som uppstår i samband med detta är vilket utrymme som barn och deras behov ges när prioriteringar måste göras. Det blir därför intressant att genom en fallstudie undersöka, utifrån ett barnperspektiv, hur Malmö stad planerar förskolors utemiljöer och vilka lösningar som används i samband med förtätning. Det finns ett brett forskningsunderlag om vad som är bra för barn och deras välmående samt utveckling. Där gröna och naturliga utemiljöer har särskild positiv inverkan, vilket gör det viktigt att förskolors utemiljöer kan tillgodose detta. Detta eftersom förskolan är en plats där barn spenderar mycket tid. Det finns både nationella och kommunala styrdokument som kommuner behöver förhålla sig till i planeringsprocessen, vilket gör det intressant att undersöka hur dessa implementeras och vilka arbetssätt som används. Därför har både dokumentstudier och kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet visar hur Malmö stad arbetar från policy till implementering. Där startpunkten är övergripande ambitioner, för att sedan vidare visa arbetssätt och avslutas med de olika lösningar som används, vilka även exemplifieras av fyra förskolor i Malmö. Resultatet visar också att Malmö stad har stor medvetenhet om vad som är bra för barn och deras behov ges även utrymme i planeringen. Det finns olika styrdokument och arbetssätt som ska främja goda utemiljöer på förskolor. De fem lösningar som används i Malmö vid planering av förskolor i samband med förtätning är större enheter, utemiljö på tak, utemiljö uppdelad på tak och mark, utemiljö på innergård, samt så kallade äventyrsavdelningar. Sammanfattningsvis talar Malmö stads arbetssätt för att barnperspektivet är förankrat inom organisationen och att det syns en positiv utveckling av hur utemiljöer på förskolor kan utformas mer kvalitativt.