The current housing shortage in Stockholm is a fact and a daily problem for the society, to ease this problem and modernize neighborhoods built in the early 1960s, densification has often been used as an solution to the problem. Densification consists of building new properties in older areas to create a closer community and more homes. The expectation is that these older areas through durability, functionality and beauty should become more sought after, but it is difficult to achieve in areas with already poor reputation. The aim with this study is to get a better understanding of how quality with, amongst others, service and security in a neighborhood is affected parallel by a densification. Based on a survey study, the students shall figure out how a densification affects a residential area with current problems regarding criminality and what it takes to recreate improvements in the residential area. Students will examine what makes quality increase in a residential area and based on the study come to a conclusion. The result of the study survey shows that the region has not improved in terms of quality, service and security. Most of the population believes that the changes is not obvious and requires greater resources to improve the area. They believe mainly that there must be an improvement in the current public transport to ease the traffic flow, to and from the area. It would require that a more diverse group of people were to move in the area for not to promote criminality that today originates in the area. Hopefully these are aspects that will be considered within the next step of the densification that is now at the planning stage. This means that in order to create an optimal residential area that will attract more people to settle in Östberga a substantial improvement regarding public transportation and various activities, which will entertain the residents and thus reduce crime and increase safety, is required. / Den rådande bostadsbristen i Stockholm är påtaglig och dagligen ett problem för samhället, för att underlätta detta problem och modernisera de bostadsområden som uppfördes under tidigt 1960-tal har man valt att använda sig av förtätning. Förtätningen utgörs av att man bygger nya fastigheter i äldre områden för att skapa ett tätare samhälle och fler bostäder. Förhoppningen är att dessa äldre områden genom hållbarhet, funktion och skönhet skall bli mer eftertraktade, men det krävs stora krafttag för att uppnå detta i områden med tidigare dåligt rykte. Syftet med arbetet är att få en ökad förståelse för hur kvalitet, med bland annat service och trygghet i ett område påverkas parallellt av en förtätning. Utifrån en enkätstudie skall studenterna komma underfund med hur ett redan drabbat bostadsområde påverkades av en förtätning och vad som krävs för att åter skapa förbättringar inom bostadsområdet. Studenterna skall undersöka vad som ökar kvaliteten i ett bostadsområde och utifrån studien komma fram till en slutsats. Resultatet av studiens enkätundersökning visar på att området inte har förbättrats när det gäller kvalitet, service och trygghet. De flesta anser att förändringen inte är påtaglig och att det krävs kraftigare resurser för att förbättra området. De anser främst att det måste ske en förbättring gällande kollektivtrafiken för att underlätta framkomligheten till och från området. Det krävs att det rör sig en mer varierande folkgrupp för att inte framhäva den kriminalitet som idag härstammar i området. Förhoppningsvis är detta aspekter som kommer tas i beaktning inför nästa steg i förtätningen som nu är under planeringsstadiet. Det innebär att för att skapa ett optimalt bostadsområde som skall locka fler individer till att bosätta sig i Östberga krävs en kraftig förbättring gällande kollektivtrafiken samt varierande aktiviteter som skall underhålla de boende och därmed minska kriminaliteten och öka tryggheten.

Befolkningstillväxt är planeringsidealet i dagens samhälle. Med tillväxt tillkommer dock utmaningar som behöver bemötas. Syftet med arbetet är därför att studera hur Kalmar och Varbergs kommun planerar för en ökad befolkningstillväxt och vilken effekt denna befolkningstillväxt har på den kommunala samhällsservicen. Kommunerna har valts ut då de har haft en kraftig befolkningstillväxt under de senaste åren. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt dokumentanalys av kommunernas strategiska dokument har genomförts som sedan har analyserats utifrån olika teman. Strategisk planering och tidigare forskning inom ämnesområdet, såsom förtätning, har använts för att analysera kommunernas hantering av befolkningstillväxten ytterligare. Utifrån datainsamlingen går det att tyda att kommunerna har påverkats i olika grad av befolkningstillväxten. Kalmar kommun upplever att de kan hantera utmaningarna med befolkningstillväxten. Varbergs kommun finner att befolkningstillväxten skapar utmaningar att bemöta behov av kommunal service. Samplanering av bostäder och service är en utmaning för kommunerna men anses vara det bästa sättet att bemöta befolkningstillväxten. / Population growth is the ideal of planning in today's society. With growth, however, there are challenges that need to be addressed. The purpose of this study is to analyze how the municipalities of Kalmar and Varberg plan for increased population growth and what effect this has on the municipal community service. Both municipalities have had strong population growth in recent years. Qualitative semi-structured interviews and document analysis of the municipalities' strategic documents have been carried out, which have then been analyzed on the basis of various themes. Strategic planning and previous research in the subject area, such as densification, have been used to further analyze the municipalities' management of population growth. Based on the data collection, municipalities have been affected to varying degrees by population growth. Kalmar feels that they can handle the challenges of population growth. Varberg finds that population growth creates challenges in meeting the need for municipal services. Co-planning of housing and services is a challenge for the municipalities but is considered to be the best way to respond to population growth.

The world's and Sweden's population continues to increase and there is a need to build more residences. To ensure that the Swedish environmental goal of a good built environment (God bebyggd miljö) is achieved, and the earth's scarce resources are managed, densification is considered by Boverket to be a good planning method wherein buildings are concentrated in those places which contain the best conditions. However, this means that previously unexploited green areas may need to be developed, which entails negative local consequences for ecological and social sustainability. It is additionally not uncommon for strong citizen dissatisfaction to arise when a municipality develops a green area, and some feel that the municipality does not communicate and include the citizens in a satisfactory manner. The Tumba skog project in Botkyrka municipality is a typical example of this phenomenon. During the planning process, many criticisms were received regarding shortcomings in the investigations and poorly executed planning, as well as a desire for more influence and better information. When examining this case, however, no significant flaws could be found in any part of the project, which illustrates the problems surrounding the realization of controversial planning projects, and the associated dissatisfaction that seems to inevitably arise. / Världens och Sveriges befolkning fortsätter att öka och det finns ett behov att bygga fler bostäder. För att säkerställa att miljömålet god bebyggd miljö uppnås och jordens resurser hushålls med anser Boverket att förtätning är en bra planeringsmetod, där bebyggelse koncentreras på de platser som har de bästa förutsättningarna. Detta betyder emellertid att tidigare oexploaterade grönområden kan behöva tas i anspråk, vilket innebär lokalt negativa konsekvenser för den ekologiska och sociala hållbarheten. Det är dessutom inte ovanligt att kraftigt missnöje uppstår när en kommun bebygger ett grönområde, samt att medborgare upplever att kommunen inte kommunicerar och inkluderar dem på ett tillfredsställande sätt. Projektet Tumba skog i Botkyrka kommun är ett typiskt exempel på detta fenomen. Under planeringsprocessen inkom ett flertal synpunkter angående brister i utredningarna och dåligt genomförd planering samt en önskan om mer inflytande och bättre informering. Vid granskning av detta fall kunde emellertid inga betydande brister återfinnas i någon del av projektet, vilket illustrerar problematiken kring att genomföra kontroversiella planerings-projekt och det anknutna missnöje som till synes ofrånkomligen uppstår.

Denna studie undersöker hur urbana ekosystemtjänster integreras i den svenska samhällsbyggnadsprocessen med anledning av deras alltmer betydande värden för staden och dess invånare. Dagens utmaningar med framför allt globala klimatförändringar och folksjukdomar är centrala frågor som stadsplaneringen behöver hantera då bland annat översvämningar, extremtemperaturer och ohälsa är problem som visar sig i den urbana miljön. För att minska, men även hindra, en negativ utveckling av stadens utmaningar pekas urbana ekosystemtjänster ut som en av flera avgörande aspekter för att skapa förutsättningar för framtidens hållbara städer. Trots ekosystemtjänsternas unika funktioner som såväl bidrar till vår välfärd som till kvalitativa livsmiljöer visar forskning att dagens städer inte sällan präglas av en avsaknad av ekosystemtjänster. Syftet med studien är därför att undersöka hur mål och strategier för att integrera urbana ekosystemtjänster översätts genom samhällsbyggnadsprocessens olika skeden för att slutligen landa i praktisk handling. För att undersöka denna process har en tvåfallstudie utformats där Örebro och Jönköpings kommun utgör arbetets studieobjekt. Studien undersöker vidare, genom det teoretiska perspektivet Aktör-nätverksteori (ANT), hur relationerna mellan samhällsbyggnadsprocessens olika skeden påverkar integreringen av ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Undersökningen grundar sig därför i ett perspektiv på världen som utgår ifrån att såväl mänskliga som icke-mänskliga objekt, så kallade aktörer, har en avgörande roll för hur olika handlingar ter sig. Av den anledningen är det därför viktigt att förstå vilka aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen som har möjlighet att påverka ekosystemtjänsternas plats i planeringen men även att förstå förbindelserna dem emellan. Empirin utgörs således av strategiska styrdokument, likt kommunernas översiktsplaner och grönplaner, men även detaljplaner samt intervjuer med planerare från olika skeden i samhällsbyggnadsprocessen. Resultatet av studiens empiri påvisar betydelsefulla likheter mellan de två fallen som framför allt visar att övergripande styrdokument, likt översiktsplaner, tydligt uttrycker ekosystemtjänsternas betydelse för kommunernas framtida utveckling. Studien visar däremot att planeraren inte sällan har en bristfällig kunskap gällande dessa frågor, vilket visar sig genom att intentionerna att integrera ekosystemtjänster går förlorade i detaljplanen. Enligt studiens resultat visar sig även detaljplanen brista i sina möjligheter att genom plankartan säkerställa ekosystemtjänsterna i den fysiska miljön, vilket grundar sig i vilka planbestämmelser som har stöd i plan- och bygglagen (PBL). Inte sällan uttrycks heller andra intressen, likt förtätning och ekonomisk vinning, som mer prioriterade frågor, vilket många gånger leder till att ekosystemtjänster istället bortprioriteras. För att åstadkomma en planering där ekosystemtjänster integreras genom hela samhällsbyggnadsprocessen visar studiens slutsats att relationerna mellan de studerade aktörerna därför måste stärkas samt att detaljplanens möjligheter att säkerställa ekosystemtjänster behöver utvecklas.

Städer har under sin framväxt planerats på olika sätt. Från rutnätsplaner under 1600-talet till 1900-talets planering som resulterade i sovstäder separerade från arbetsplatserna. När städerna vuxit har de områden som från början låg i utkanten istället hamnat närmare stadens centrum. Gamla industriområden ligger som kilar i stadsbilden och genom att ändra användningen av marken där kan nya bostadsområden växa fram. Dagens forskning visar på att en blandad struktur i bebyggelsen med bostäder, verksamheter och tät gatustruktur är vägen framåt. Är dessutom variationen stor vad gäller typen av bostäder finns det möjlighet att skapa ett område där människor kan trivas över tid och flytta mellan olika bostäder under olika skeden i livet.     Studien utreder hur ett område i Västervik, i studien kallat Lärkstaden, kan planeras för framtidens medborgare. Förslaget täcker en yta på 97 000 kvadratmeter som idag innefattar 12 fastigheter, ett koloniområde och grönområden. Här finns idag småskalig industri och handel. Även en del företag inom byggbranschen har sina lokaler i Lärkstaden och den angränsar till bostadsbebyggelse och grönområden. Genom att rita upp ett förslag på ny utformning undersöks vilka funktioner som kan samsas i Lärkstaden och hur bebyggelsestrukturen blir långsiktig. Förslaget förankras i tidigare forskning genom en litteraturstudie. För att få en större förståelse för platsen genomförs ett antal platsbesök och även intervjuer av personer som genom erfarenheter och kunskap bidrar med tankar och idéer. / Cities have been planned in different ways during their growth. From grid plans during the 17th century through 20th-century planning that resulted in quiet parts of the city that lacked life and vitality separated from workplaces. As the cities grew, the areas that were originally on the outskirts ended up closer to the city center. Old industrial areas are like wedges in the cityscape and by changing the use of the land there, new residential areas can emerge. The research today shows that an area with a mixed structure that contains housing, businesses, and a dense street structure is the way forward. In addition, there are great variations in the type of housing that can be constructed to create an area where people can thrive over time and move between different homes during different stages of life.   The study investigates how an area in Västervik, in the study called Lärkstaden, can be planned for the citizens of the future. The idea covers an area of 97 000 square meters which today includes 12 properties, a plantation area, and green space. Today there is small-scale industry and trade. Some companies in the construction industry also have their premises in Lärkstaden and it is adjacent to residential buildings and green areas. By drawing up an idea for a new design, an investigation has been carried out showing which functions can be shared in Lärkstaden and how it would become sustainable in the long-term as it will have the required mixed structure mentioned above. The idea is anchored by previous research through a literature study. To gain a greater understanding of the area, visits have been made and people have been interviewed through experience and knowledge offer thoughts and ideas. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

I den genomförda studien undersöktes om det finns förutsättningar för en allt mer avfolkad landsbygd att skapa en ny flyttkedja från staden för en bättre social hållbarhet på kommunal nivå. Ingelstad, en mindre tätort i Växjös omnejd, ska tillsammans med Växjö kommun skapa en attraktivare centrumkärna genom förtätning. Att utveckla landsbygden kräver mod och nytänkande. Kan ett progressivt alternativ utmana den rådande stadsbyggnadspraxisen, med en förtätning som tar tillvara landsbygdens värden och förutsättningar?Syftet med examensarbetet är att undersöka möjligheterna att skapa en attraktiv centrumkärna i ett mindre samhälle och resonera om hur stadsliv kan framkallas på mindre orter likt Ingelstad. Målet är att ta fram ett gestaltningsförslag av ett kvarter i Ingelstad centrum. Gestaltningsförslagets utformning och innehåll bygger dels på teoriersom omfattar vad som kännetecknar ett levande stadsliv och vad som anses vara attraktivt stadsbyggande, dels observationer. Informationen från intervjuerna har utgjort underlag för diskussioner om teorins validitet och reliabilitet samt gestaltningsförslagets utformning och attraktivitet.Studien visar ett samband mellan undersökt teori och intervjuinnehåll, där det presenterade gestaltningsförslaget bör upplevas som attraktivt. Verktygen och teorinuppvisar kännetecken för att uppnå ett attraktivt stadsliv, även om det behövs fler utvärderingar hur de kan appliceras i planeringsprocesser.

Vad är det i den urbana väven av platser och byggnader som på lokal nivå gör den välfungerande, hållbar och till en plats vi människor kan leva i och verka på tillsammans?Hur utformar vi bäst staden när behovet av dess infrastruktur, service, platser att bopå och så många andra aspekter ökar i takt med en ständigt ökande urbanisering?Ett verktyg som tas till hjälp allt oftare i denna utmaning är en förtätning av de redanbefintliga miljöerna med ytterligare nya byggnader, i vilka olika former av funktioner ochverksamheter ska erbjudas i en lämplig blandning för att förtäta och koppla ihop stadenoch dess invånare än mer.Vi undersöker i detta projekt hur ett antal internationella exempel på urban förtätninghar fallit ut och försöker dra generaliserande lärdomar av det, med målet att hitta ochverifiera principer som kan vara vägledande för att skapa väl fungerande och täta urbanabyggnader och miljöer framöver. Utifrån dessa principer samt platsanalys skapar viett designförslag för en obebyggd tomt i centrala Malmö. I vår analys och de tester avgestaltning och form vi genomför av de funna principerna, ska vi se att det är möjligt attlära av den förtätning som skett under de senaste åren och kanske också redan nu dravissa slutsatser av hur framtida urban förtätning bör ske. / What is it in the urban fabric of places and buildings that at the local level makes it wellfunctioning, sustainable and a place where people can live and work together? Howdo we best structure and shape the city when the need for its infrastructure, services,places to live and so much more increase at a rate on par with an ever increasing levelof urbanization? A tool used more and more frequently to handle this challenge is that ofurban infill of the already existing environments with additional new buildings, in whichvarious forms of functions and activities are to be offered in a suitable mix to densify andconnect the city and its inhabitants even more.In this project, we investigate how a number of international examples of urban infill haveworked out and try to deduce generalized principles from it, with the aim of verifyingthose principles to work as guidelines in the creation of well-functioning and dense urbanbuildings and environments in the future. Based on these principles together with siteanalysis we create a design proposal for an undeveloped plot in central Malmö. In ouranalysis and the research-by-design test we carry out of said principles, we shall see thatit is possible to learn from the urban infill projects which has taken place in recent yearsand that we already may draw some conclusions as to how future urban infill shouldpreferably be carried out.

No description available.

Fysisk planering kan genom grönstrukturens funktioner hantera och motverka ett flertal utmaningar som urbana städer står inför i samband med behov av förtätning. Tidigare forskning har visat att grönstruktur är särskilt betydelsefull för mänsklig hälsa i socioekonomiskt utsatta områden tack vare dess temperaturreglerande förmåga, då dessa samhällsgrupper generellt visat sig vara mer sårbara för klimatförändringarnas effekter jämfört med andra. Inom denna uppsats undersöks därför hur en kommun planerar för grönstruktur parallellt med behov av förtätning. Undersökningen genomförs i form av fallstudier av Stockholms stad och Norra Djurgårdsstaden samt Fokus Skärholmen, som valda stadsutvecklingsområden i en svensk, kommunal planeringskontext. Syftet är att jämföra om, och i så fall hur, planeringen skiljer sig åt mellan stadsutvecklingsomsråden för att bidra till kunskap om hur en kommun planerar för grönstruktur och förtätning i syfte att minska orättvisor. Uppsatsen ämnar generera ett forskningsbidrag som kartlägger hur en kommun planerar för förtätning, grönstruktur och socioekologisk rättvisa (här avseende rättvis tillgång till temperaturreglerande urban grönstruktur). Forskningen genomförs i syfte att bidra till kunskap om gröna och hälsosamma städer för samtliga invånare över tid.  Metoderna utgår från en kvalitativ forskningsdesign där innehållsanalys gjorts av strategiska dokument och parkplaner. Semistrukturerade intervjuer har genomförts av tjänstepersoner som arbetar med grönstrukturfrågor på Stockholms stad. Empirin ligger sedan till grund för resultat och analys som förs i relation till forskningsöversikt och teoretiskt ramverk, som tar utgångspunkt i tidigare forskning om förtätning, grönstruktur och socioekologisk rättvisa. Studien visar att Stockholms bostadsmål om 140 000 bostäder till år 2030 innebär en oförenlig ekvation för grönstrukturens bevarande över tid utifrån dagens planeringsförutsättningar. Resultatet indikerar att det inte är planeringen i sig som avgör utfallen vid de undersökta fallen av stadsutvecklingsområden med socioekonomiskt olika förutsättningar, utan det är de platsbundna förutsättningarna som i kombination med planeringsförutsättningarna reglerar grönstrukturens möjligheter.

No description available.