Den här litteraturöversikten redogör för forskning kopplad till språkutveckling samt språkinlärning genom dialogisk högläsning. Syftet med litteraturstudien är att ge ett kunskapsbidrag om hur lärare kan arbeta med dialogisk högläsning som aktivitet för att främja flerspråkiga elevers kunskaper i det svenska språket. För att uppnå syftet kommer följande frågeställningar att besvaras: Hur kan dialogisk högläsning bidra till flerspråkiga elevers språkutveckling? och Hur kan dialogisk högläsning planeras och genomföras, i årskurs F-3, för att skapa förutsättningar för flerspråkiga elevers språkutveckling? Metoden för detta arbete är en litteraturstudie, som inkluderar tio vetenskapliga artiklar, där både internationell och nationell forskning inom området har analyserats. Det övergripande resultatet visar att lärares kunskaper och inställning till att inkludera eleverna samt flera språk i högläsningen, tillsammans med elevers motivation, är avgörande för hur dialogisk högläsning används i relation till flerspråkiga elever.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare skapar en inkluderande so-undervisning som innebär att alla elever ges möjlighet att samspela och delta i undervisning utifrån deras egna förutsättningar. Den sociokulturella teorin och det kritiska perspektivet användes som ett par glasögon i de avslutande delarna av studien. För insamling av empiri användes semistrukturerade intervjuer med åtta legitimerade lärare. Anteckningar och inspelningar analyserades och kategoriserades utifrån teman. Resultaten av intervjuerna visar, för att åstadkomma en inkluderande undervisning, inte bara inom so-ämnena, krävs det att hela skolorganisationen intar ett inkluderande förhållningssätt. För att uppnå detta måste lärarna inneha en positiv inställning till inkludering samt att det bör finnas ett gott samarbete med både vuxna och barn. Olika anpassningar är av vikt för det inkluderande samspelet. Resultaten som framkommer genom intervjuerna och som belyses i de olika kategorierna pekar i riktning mot att lärarna strävar efter en skola för alla där undervisningen ska vara inkluderande, gynnsam och likvärdig. Studiens resultat visar på viktiga aspekter som spelar in för att en skola och dess lärare ska kunna inta ett inkluderande förhållningssätt.

I denna kvalitativa studie undersöks både hur elever i årskurs 3 förhåller sig till ett lektionsinnehåll med estetiska lärprocesser och hur lärare i årskurs F–3 upplever arbetet med estetiska lärprocesser i sin undervisning i ämnet svenska. Studien har tre olika datainsamlingsmetoder med syfte att bidra med en ökad kunskap om estetiska lärprocesser ur ett praktiskt sammanhang med elever, samt en ökad förståelse för hur lärare kan uppleva integreringen av estetiska lärprocesser i ämnet svenska. För att undersöka hur elever förhåller sig till arbetet med estetiska lärprocesser i ämnet svenska genomfördes en observation och enkätundersökning med 12 elever i årskurs 3 under en lektion i svenska där det förekom arbete med estetiska lärprocesser. Genom observationen ges en bild av hur estetiska lärprocesser praktiskt kan fungera i ett klassrum. Den efterföljande enkätundersökningen kompletterar observationen genom att ge dessa elever möjlighet att dela sin individuella syn på hur de förhåller sig till arbetet med estetiska lärprocesser i ämnet svenska. I denna studie genomfördes även fem intervjuer med verksamma lärare i årskurs F–3 för att få deras syn på hur de upplever arbetet med estetiska lärprocesser i sin undervisning i ämnet svenska. Studien genomfördes i två olika kommuner under vårterminen år 2023. En slutsats som kan dras av resultatet är att den aktuella elevgruppen, som deltog under den observerade lektionen och den efterföljande enkäten, förhåller sig till största del positiva till innehållet i lektionen och estetiska inslag i allmänhet. Detta stöds även av de intervjuade lärarna, som framhåller att de upplever att de flesta elever har positiva attityder till estetiska lärprocesser. Vidare kan en slutsats dras från studiens resultat att lärarna upplever arbetet med estetiska lärprocesser som gynnsamma inslag i sin undervisning i ämnet svenska. Ytterligare en slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är upplevelsen att arbete med olika estetiska uttrycksformer kan bidra till att lärare lär känna sina elever bättre. Däremot upplever lärarna att det finns en del utmaningar med att integrera dessa inslag i sin undervisning i ämnet svenska. En utmaning som lyfts fram i denna studie är att hitta lämpligt material. Det upplevs svårare att hitta material som är anpassat för äldre elever.

Litteraturstudien belyser hur särskilt framgångsrika lässtrategier kan främja elevers läsförståelseutveckling i ämnet svenska i årskurs F-3, samt vad läraren har för roll i undervisningen om detta. Genom en analys av vetenskapliga artiklar har effektiva lässtrategier påvisats och lärarens roll i undervisning om lässtrategier framkommit. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om hur utvalda vetenskapliga artiklar ser på förhållandet mellan lässtrategier och elevers läsförståelseutveckling i svenska i årskurs F-3. Syftet besvaras genom frågeställningarna: Vilka lässtrategier lyfts fram som särskilt framgångsrika för att främja elevers läsförståelseutveckling och vad utmärker dessa? Hur ser sambandet ut mellan lässtrategier och läsförståelseutvecklingen hos läsare som utvecklat läsförståelse i högre respektive lägre grad? Resultatet av studien visar på lässtrategiers positiva inverkan på elevers läsförståelseutveckling. Läraren ska ha en aktiv roll i undervisningen för att stödja eleverna i när och hur de ska implementera och tillämpa lässtrategier för att främja sin läsförståelse. Litteraturstudien visar behovet av att arbeta kontinuerligt med lässtrategier från en tidig ålder för att effektivt stödja elevers läsförståelseutveckling och motverka den nedåtgående trenden som Progress in International Reading Litercy Study (PIRLS) undersökningar visar på.   De vetenskapliga artiklarna som analyserats i litteraturstudien samlades in via sökningar i databaser. De insamlade vetenskapliga artiklarna var såväl nationella som internationella.

Studien undersöker om och i så fall hur textsamtal om olika texttyper kan bidra till att fördjupa elevernas läsförmåga. Studien granskar och tar del av grundlärares uppfattningar och tillvägagångssätt för användning av textsamtal. Den tidigare forskning som presenteras betonar vikten av att implementera textsamtal för att förbättra elevers läsförståelse. Det teoretiska ramverk som används i studien är den sociokulturella är den sociokulturella teorin som är grundad av Lev Vygotskij (1978) och Pedagogical Content Knowledge (PCK) där Lee Shulman (1986;1987) är grundaren. Metodavsnittet beskriver den kvalitativa ansats som studien utgått ifrån med semistrukturerade intervjuer och de urval som gjorts.  Studien använder sig av en fenomenografisk analysmetod vilket innebär att forskningen som gjorts baseras på olika människors upplevelser och uppfattningar. Resultatet av studien visar att grundskollärare, trots vissa variationer i sina metoder, i huvudsak hanterar textsamtal på liknande sätt över olika ämnen och typer av texter. Detta indikerar att lärarna betraktar textsamtal som en metod för att främja elevernas kunskapsutveckling. Utmaningar med textsamtal framkommer i studien men även att textsamtal är avgörande för att främja elevers intresse för texter och djupare förståelse, vilket i slutändan stödjer elevernas lärande och motivation.

Syftet med studien är att utforska F-3-lärares uppfattningar om de strategier som används i undervisningen av svenska som andraspråk och svenska för att stödja elever med svenska som andraspråk. Dessutom undersöks vilka anpassningar, stödmaterial och resurser grundlärare använder för att uppnå detta stöd. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare arbetar mycket med att inkludera användning av pedagogiska modeller, språkanpassning och genomgång med hjälp av synonymer och förenklat språk, samt integration av elevernas kulturella bakgrund. Lärarna anpassar också undervisningen genom att välja nivåanpassade material och läromedel samt använder bildstöd och bildkort. F-3 lärare använder sig också av olika tekniska resurser och digitala verktyg för att stödja elever med svenska som andraspråk. Slutsatsen är att för att effektivt stödja andraspråkselever krävs en integrering av rätt val av material, beprövade språkutvecklande modeller baserade på lärares tidigare erfarenheter.

De språkliga kraven i skolan är många och i och med att eleverna har olika språkliga förutsättningar och skilda bakgrunder blir detta ett viktigt jobb för dagens lärare. Det finns en stor utmaning i att tillgodose och utveckla alla elevers förmåga. Syftet med denna studie har därför varit att öka kunskapen om lärares erfarenheter av att planera och genomföra språkstödjande undervisning för att stödja elevernas språkutveckling. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex verksamma lärare i F-3 på tre olika skolor. Den insamlade data har analyserats genom en tematisk innehållsanalys. Resultaten visar att lärarna genomför en välplanerad språkstödjande undervisning som är strukturerad och målinriktad. Lärarna beskriver fördelar och möjligheter med att bedriva en språkinriktad undervisning och det mest betydelsefulla är beskrivningen av hur det gynnar alla elever och inte bara de eleverna med svårigheter. Det framgår att lärarna har en vision om att skolan ska vara inkluderande och tillgänglig för alla. Den största utmaningen benämns vara att den språkstödjande undervisningen är tidskrävande i planerandet såväl som genomförandet. En annan utmaning är elevernas svårigheter som ses som en utmaning av lärarna. Framtida forskning behövs om de utmaningar som arbetet kring språkstödjande undervisning vittnar om.

Denna studie syftar till att undersöka vilka läromedel lärare använder i historieundervisningen för årskurs f-3 samt hur de motiverar sina val av läromedel. För att svara på detta genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sen bearbetades utifrån en tematisk analys. Resultatet visade att alla lärare, i hög utsträckning, varierar mellan läroböcker, film, digitala resurser, bilder, arbetsblad och skönlitteratur. Att det saknas tillräckligt omfattande läromedel är, enligt lärarna, en av de främsta anledningarna till deras kombinerade läromedelsval. Studien visar att det å ena sidan är fördelaktigt då undervisningen blir mer dynamisk och engagerande av varierande läromedel och arbetssätt. Å andra sidan är det tidskrävande och problematiskt utifrån lärarnas arbetsbelastning.

Motivation beskrivs som en framgångsfaktor för lärande. Enligt tidigare forskning verkar elevers motivation till problemlösning påverkas av olika faktorer. En vanlig uppfattning av lärare verkar vara att motivation är starkt kopplat till elevers engagemang i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer verksamma F-3-lärare ser påverkar elevers motivation till problemlösning samt hur de upplever att de arbetar för att främja motivation. Genom att intervjua 5 verksamma F-3-lärare och genomföra en tematisk analys visar studiens resultat likt tidigare forskning att elevers motivation till problemlösning påverkas av olika faktorer såsom uppgifternas utformning, elevernas inställning eller läsförmåga. Arbetssätt som istället främjar motivationen enligt resultatet är en meningsfull undervisning med varierade undervisningsformer som stöttar självförmågan. Slutsatsen efter detta är att lärares medvetenhet kring vad som påverkar motivationen negativt och positivt verkar vara en framgångsfaktor för att skapa motivation till problemlösning.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lärare i svenskämnet i grundskolans F–3 ser på multimodalt arbete, det vill säga kombinationen av meningsskapande uttrycksformer. Till följd av samhällets utveckling och den digitala teknikens expansion har tillgängligheten av meningsskapande resurser ökat för dagens barn. I och med detta har multimodalt lärande, vilket innefattar kunskap om att läsa, skriva och tolka olika former av texter, fått en alltmer central roll i undervisningen. Föreliggande studie baserades på 52 respondenters svar som undersöktes via en webbenkät innehållande både kvantitativa och kvalitativa frågeställningar. Vidare har insamlade data analyserats och diskuterats genom socialsemiotisk teori. Studiens resultat visade på en rad olika sätt som modaliteter kan användas på och kombineras i undervisningen för att verka meningsskapande. Lärarna i studien angav att talat och skrivet språk samt bild var de mest använda modaliteterna i undervisningen, medan sång, drama och färg var minst förekommande. Slutsatsen av studien är att de tillfrågade lärarna var positivt inställda till och såg en rad fördelar med multimodalt arbete. / The purpose of the present study was to investigate how teachers of Swedish in primary school F–3 view multimodal work, i.e. the combining of meaning-making forms of expression. As a result of the development of society and the expansion of digital technology, the availability of meaning-making resources has increased for today's children. As a result, multimodal learning, which includes knowledge of reading, writing and interpreting various forms of texts, has acquired an increasingly central role in teaching. The present study is based on 52 respondents' answers that were examined through an online survey containing both quantitative and qualitative questions. Furthermore, the collected data has been analyzed through a lens of social semiotic theory. The results of the study show several different ways that modalities can be used and combined in teaching to create meaning. The teachers in the study state that spoken and written language as well as images are the most frequently used modalities in teaching, while song, drama and color are the least common ones. The conclusion of the study is that the teachers included in the study were positive towards and saw several benefits of multimodal work.