Made available in DSpace on 2016-03-15T19:32:36Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Evaldo Basilio de Oliveira Batista.pdf: 547977 bytes, checksum: 72407f60b3d3de41bff0832d00e18c60 (MD5) Previous issue date: 2013-03-13 / Lease is the subject of a joint Project from IASB (International Accounting Standards Board), responsible to develop and publish the International Financial Reporting Standards (IFRS), and FASB (Financial Accounting Standards Board), responsible of setting the accozmting standards recognized by the North American agency SEC (Securities and Exchange Commission). Recognizing that the standards for leasing accounting do not meet current needs, IASB and FASB published jointly, in August 2010, the Exposure Draft ED/2010/9 Leases, including important changes in the standards of the leasing contracts recognition, measurement and disclosure. This study had the objective to confirm the applicability of the recognition proposed by the exposure draft and to investigate the way the changes of ED/201019 would impact the financial statements and the financial indicators of the traded Brazilian companies with operating leasing operations. The study was made in a population of 665 companies that published their financial statements in 2010, which 119 disclosed the existence of operating lease transactions, from which 32 were selected to compose the sample. The results confirmed the applicability of the recognition of a right to use the leased asset and an obligation to perform the leasing payments as well as revealed that the initial recognition of ED/2010/9 had significant impacts in the financial statements and the financial indicators of the companies with operating lease operations, increasing the indebtedness perception and reducing the liquidity and profitability perceptions of the lessees. / O arrendamento mercantil é tema de um projeto conjunto do IASB (International Accounting Standards Board), responsável por desenvolver e publicar os pronunciamentos IFRS(International Financia/ Reporting Standards), com o FASB (Financia/ Accozmting Standards Board), entidade responsável por estabelecer os padrões de contabilidade reconhecidos pelo órgão Norte Americano SEC (Securities and Exchange Commission). Por reconhecerem que os padrões de contabilização dos contratos de arrendamento mercantil não atendem as necessidades atuais, o IASB e o FASB publicaram conjuntamente, em agosto de 2010, o Exposure Draft ED/2010/9 Leases, incorporando mudanças importantes nos padrões de reconhecimento, mensuração e divulgação dos contratos de arrendamento mercantil. Este trabalho teve por objetivo confirmar a pertinência dos registros contábeis propostos pela minuta do novo pronunciamento e investigar como as mudanças propostas no ED/2010/9 impactariam as demonstrações contábeis e os indicadores financeiros das companhias abertas brasileiras arrendatárias de operações de arrendamento mercantil operacional. O estudo abrangeu uma população de 665 empresas que publicaram suas demonstrações contábeis em 2010, das quais 119 divulgaram a existência de contratos de arrendamento mercantil operacional, sendo 32 arrendatárias selecionadas para compor a amostra. Os resultados confirmaram a pertinência do reconhecimento do direito de uso do ativo arrendado e de uma obrigação com as parcelas do arrendamento nas empresas arrendatárias do leasing operacional e revelaram que o reconhecimento inicial do ED/2010/9 afetou significativamente os demonstrativos contábeis e os indicadores financeiros das empresas com operações de arrendamento mercantil operacional, aumentando a percepção do endividamento e diminuindo a percepção de liquidez e de rentabilidade das arrendatárias.

Bakgrund: En ny standard, IFRS 15 - Intäkter från avtal med kunder, implementerades nyligenför intäktsredovisning som medfört utökade upplysningskrav. Syftet med upplysningskraven äratt fastställa de principer som ett företag ska tillämpa för att redovisa användbar informationom intäkternas karaktär, belopp och tidpunkt samt osäkerhet som härrör från avtal med kunder.Tidigare studier visar på att det finns skillnader i redovisningen förekommer mellan länder somtillhör olika traditioner och därav är redovisningen inte harmoniserad. Traditionerna utgörs avden anglosaxiska och kontinentaleuropeiska och skiljer sig redovisningsmässigt utifrån landetsinstitutionella faktorer. Syfte: Syftet med undersökningen var att fastställa i vilken grad som Storbritannien och Sverigeuppfyller de utökade upplysningskrav som IFRS 15 - Intäkter från avtal med kunder harmedfört, för att förstå om det finns några skillnader i uppfyllnadsgrad mellan länderna. Metod: Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod i form av innehållsanalyserutifrån deskriptiv statistik och ett z-test. Undersökningens population bestod av börsnoteradeföretag i Sverige och Storbritannien. Urvalet utsågs genom fem stratifierade kritiker fråndatabasen Orbis. Slutsats: Undersökningen har resulterat i att både Sverige och Storbritannien har en bristandeuppfyllnadsgrad vad gäller IFRS 15’s upplysningskrav. Undersökningen har även visat att detfinns skillnader mellan länderna för tre av fem undersökningsvariabler, avseende tidpunkt,osäkerhet och segment. / Background: A new standard regarding revenue recognition, IFRS 15 - Revenue fromContracts with Customers, has recently been implemented with extended disclosurerequirements. The purpose with the disclosure requirements is to establish the principles acompany must apply to report useful information about the nature, amount and time of revenueas well as uncertainty arising from contracts with customers. Previous studies show thatdifferences in accounting occurs between countries that belong to different traditions andtherefore the accounting is not harmonized. The traditions consist of Anglo-Saxon andContinental European and differs in accounting based on the country’s institutional factors. Purpose: The purpose of this thesis was to determine the extent to which the UnitedKingdom and Sweden meet the extended disclosure requirements that IFRS 15 - Revenue fromContracts with Customers has entailed, to understand if there are any differences in the degreeof fulfillment between the countries. Method: The thesis was conducted with a quantitative method using content analysis based ondescriptive statistics and a z-test. The population of the thesis was listed companies in Swedenand the United Kingdom. The sample was selected by five stratified critics from the Orbis database. Conclusion: The thesis has resulted in both Sweden and the United Kingdom have a lack ofcompliance with IFRS 15’s disclosure requirements. The thesis has also shown that there aredifferences between the countries for three out of five variables, regarding time, uncertainty,and segments.

Trots fördelarna med minskad informationsasymmetri och ökad marknadseffektivitet har inte alla länder implementera den globala redovisningsstandarden IFRS. Syftet med studien var att analysera hur USA ur ett historiskt perspektiv reagerat mot harmoniseringen med den globala redovisningsstandarden IFRS. Det teoretiska ramverket grundar sig i institutional theory med fokus på de olika aktörernas beteende. Dessutom de olika strategiska reaktionerna som organisationer antar som ett resultat av institutionellt påtryck mot överensstämmelse. Studien baseras på arkivforskning genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien finner att USA är benägna att byta reaktion flera gånger från året 1970. Dessutom ökar USA gradvis hur aktiv deras reaktion mot harmoniseringen med IFRS är. Slutligen den senaste reaktionen USA visar är manipulate. / Despite the benefits of reduced information asymmetry and increased market efficiency, not all countries have adopted the global accounting standard IFRS. The purpose of this study was to investigate how US from a historical perspective reacted towards the harmonization with the global accounting standard IFRS. The theoretical framework is derived from the institutional theory with an emphasis on the behavior of actors. Furthermore, the different strategic responses that organizations enact as a result of institutional pressures toward conformity. This study is based on archival research through a qualitative content analysis. Findings shows that US is prone to change responses several times from the year 1970. In addition, US is gradually increasing how active its response to harmonization with IFRS is. Lastly, the most recent response US shows are manipulate.

Purpose: The purpose of this study is to describe and explain the international music company reports of its intangible assets to examine whether similar methods can be applied to the Swedish market. Method: The study was based on a qualitative and abductive research approach. Collected data is mainly from secondary sources in the form of auditor approved consolidated financial statements. Conclusion: The Swedish music companies activate their intangible assets only partially or not at all, despite the fact that assets in the form of music catalogs, rights, contracts and advances are those that generate revenue for the companies. The study has resulted in a description of how the companies are doing on an international level with the IASB and FASB's regulation. With this report, we have found flaws in the way the Swedish companies prepare their accounts according to the current regulations. In the analysis, these shortcomings are highlighted and to what extent these international standards can be applied in the Swedish companies to take a step towards a more accurate picture and a harmonized and comparable accounting. / Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara hur internationella musikbolag redovisar sina immateriella tillgångar för att på så sätt kunna undersöka huruvida liknande metoder kan tillämpas på den svenska marknaden. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Insamlad data kommer främst från sekundärkällor i form av tillstrykta koncernredovisningar. Slutsats: De svenska musikbolagen aktiverar sina immateriella tillgångar delvis eller inte alls, trots att dessa tillgångar i form av musikkataloger, rättigheter, kontrakt och förskott är de som genererar intäkter hos företagen. Studien har resulterat i en beskrivning av hur bolagen gör på internationell nivå enligt IASB och FASB’s regelverk. I och med denna redogörelse har vi funnit brister i sättet de svenska bolagen upprättar sin redovisning enligt årsredovisingslagen. I analysen påtalas dessa brister och i vilken mån dessa internationella standarder kan tillämpas hos de svenska bolagen för att på så sätt ta steget mot en mer rättvisande bild samt en harmoniserad och jämförbar redovisning.

<p>Skandalen som omvärvde Enron skakade affärsvärlden då det var den största skandal som dittills inträffat. De brott Enrons ledning stod anklagade för var många och av varierande art. De undersökningar som redan har genomförts har till stor del fokuserat på organisationen och ledarskapet. För att ge en annorlunda vinkel fokuserar denna uppsats istället på redovisningen och några av de misstag som begicks av Enrons ledning. Det är även därför som händelserna granskas ur ett revisorsperspektiv. Målgruppen är revisionsintresserade samt de som är intresserade av ekonomisk historia. De data som har använts i arbetet är sekundärdata som blev åtkomlig genom databaser och relevanta sökord. Enron använde sig av enheter som de skapat för speciella ändamål (SPE-enheter) för att kringgå gällande regler samt för att dölja förluster. Detta skedde bland annat i fallet med Talon, då de kringgick reglerna gällande redovisning av förluster genom att ta upp nya inkomster och på så sätt upprätthålla det egna aktievärdet. Tillgångarna i de SPE-enheter Enron skapade bestod till största del av aktier i Enron vilket gjorde enheterna beroende av att Enrons aktievärde upprätthölls. Enligt de regler som var aktuella innan konkursen skulle SPE-enheter konsolideras med grundarens balans- och resultaträkning då vissa kriterier inte uppfylldes. Detta var en regel som Enron konsekvent bröt mot genom att fortlöpande bilda nya enheter för att bibehålla det egna aktievärdet samt för att dölja att kraven kring konsolidering inte uppnåddes. Mark-to-market var en process som Enron utnyttjade frekvent när det gällde värdering av långtidskontrakt inom energihandeln. Processen går ut på att uppskatta kommande marknadsvärden för att kunna beräkna kommande inkomster. Enron var emellertid alltför optimistiska i sina uppskattningar vilket ledde till att vinsterna som redovisats var betydligt högre än de verkliga. För att dölja detta använde sig företaget av vinstförvaltning, vilket innebär att de flyttade inkomster för att upprätthålla en jämn vinstnivå genom åren. Något som blev till ett stort problem då avtalet med videojätten Blockbuster avbröts utan att några vinster verkligen inkommit. Enrons redovisningsbrott är till största delen fria tolkningar av reglerna eller det faktum att de lyckats kringgå dem helt. Enbart i fallen med SPE-enheterna kan brott påvisas.</p> / <p>The Enron scandal was the biggest scandal that had existed (at the time it occurred) and it chocked the entire business world. The crimes that Enron’s management were charged with were many and of different species. Previous investigations concentrate on leadership and organization. To give a different visual angle, this essay focuses on the accounting issues and some of the mistakes that the management in Enron made. Furthermore, the events in the case of Enron are seen from an auditor’s perspective. Our goal is to reach audit and other economic history interested parties. The data that were used is secondary data that became available through carefully selected search words. Enron used entities created for special purposes (SPE-entities) to avoid rules and to hide losses. This happened in the case with Talon, when Enron circumvent the rules regarding the ways in which losses presents in the financial statement, by showing incomes to maintain the value of the stocks. The assets in the SPE-entities were mainly stocks in Enron, which meant that the entities depended on Enron’s stock value to maintain an acceptable level. According to the rules before the bankruptcy, the entities balance- and result sheets did not need to be consolidated with the founders if certain criteria were met. This was a rule that Enron consistently broke by continuously create new entities and Enron could in that way retain their stock value and hide from the consolidating requirements. Mark-to-market is a process that was frequently used by Enron when they were to appreciate the values from long-term contracts within the energy business. According to the process the company estimate market values to present future incomes. However, Enron were to optimistic when they calculated, which meant that the profit estimated were higher than in reality. To cover the truth Enron used profit administration, which means that they shifted the profits to present a better profit level over the years. This became a big problem in the case with Blockbuster Video, a case that was interrupted before any profits were made. The crimes that were made by Enron’s management are to a large part their own interpretation of the accounting rules or the fact that they entirely manage to avoid the rules. Crimes can be pointed out only in the case with the SPE-entities.</p>

Två av världens största normsättare för redovisningsstandarder, IASB och FASB, har samarbetat för att justera sina inbördes regelverk och skapa ett gemensamt internationellt regelverk. Detta gemensamma internationella regelverk skulle harmonisera internationell redovisning och bidra till ökad transparens. Ett av normsättarnas mer omfattande och komplexa samarbeten berör harmoniseringsprojektet för leasing som initierades 2006 och avbröts 2013. Syftet med denna studie var att analysera några av de krafter som formade detta harmoniseringsprojekt och öka förståelsen för varför det avbröts.

Redovisning av intäkter är ett av de största och viktigaste områden normgivare, redovisningsskyldiga och revisorer arbetar med. Den nuvarande europeiska och amerikanska regleringen för intäkter har brister i form av inkonsekventa och ofullständiga regler. Behovet av en ny intäktsstandard har växt fram, inte minst på grund av att företagens transaktioner blivit allt mer komplexa. Under 2002 påbörjade därför FASB och IASB ett samarbete med målet att nå en gemensam intäktsstandard. Projektet har nu nått så långt att de arbetar utifrån två olika modeller för att redovisa intäkter. Modellerna baseras på balansräkningsparadigmet där skillnader mellan tillgångar och skulder ger upphov till intäkter och kostnader. Enligt modellerna ska ett åtagande redovisas till verkligt värde alternativt till kundvärde.Valet av metod för intäkter ger olika värden på vissa poster såsom tillgångar, skulder, intäkter och kostnader i balans- och resultaträkningarna. Då redovisningens syfte är att förmedla beslutsanvändbar information till företagets intressenter krävs det att informationen har vissa egenskaper. Egenskaperna hos de finansiella rapporterna brukar bedömas utifrån ett antal kriterier där tillförlitlighet och relevans anses vara de centrala aspekterna.Uppsatsen avser att besvara huruvida intäktsprojektet som har sin utgångspunkt i ett balansorienterat synsätt, kommer att leda till ett bättre underlag för att fatta beslut utifrån aktieägarnas perspektiv. Uppsatsarbetet har bedrivits genom en kvalitativ metod där vi har genomfört djupintervjuer med respondenter vilka har olika erfarenheter av intäktsredovisning. Undersökningens slutsatser är att intäktsprojektets kommande standard torde leda till bättre beslutsunderlag för användarna och att den kommande intäktsstandarden i högre grad torde baseras på ramverken och ekonomisk teori.Under uppsatsarbetets gång upptäckte vi en rad intressanta frågeställningar och områden vilka vi anser skulle vara intressanta för vidare studier och forskning. Ett förslag till fortsatt forskning är att genomföra en studie där forskaren utifrån en specifik transaktion visar konsekvenserna av olika intäktsmodeller. / Uppsatsnivå: D

財務會計準則公報是會計人員從事會計工作、編制財務報表的重要依據，而財務會計問題解釋函是企業在編制財務報表發生問題時，向財務會計準則委員會研議小組所提出的問題，所以本研究希望藉曲對財務會計問題解釋函彙編的研究，瞭解現行公報存有哪些問題、適用性如何？而實務界所提出之會計問題有何種特質，而研議小組解釋結果存在何種趨勢。 本研究將依解釋函性質加以歸類，依四大構面十二項因素作為分類的依據。這四大構面分別是：交易特性、經濟個體、法令及公報的影響及解釋結果。而這四大構面又包含了幾項重要的因素，本研究希望藉由這些因素的探討瞭解會計問題的特性及解釋結論中透露的訊息。茲將四大構面及其所涵蓋的因素彙總如下： 1. 交易特性：交易循環、問題型態、會計科目及跨國交易。 2. 經濟個體：行業別、公司型態。 3. 法令及公報影響：法令影響、會計原則。 4. 解釋結果：現狀、會計方法、再解釋及擴大解釋。 本研究將解釋函根據上述十二項因素再予以細分，除了瞭解每個因素的趨勢特性外，還將上述因素與申請解釋原因作交互分析，希望瞭解引發會計問題背後的原因為何，所以本研究分別以交互次數分配表、變異數分析及PROBIT分析探討申請解釋原因與各因素的關係。 / THE Financial Accounting Standard Board's (FASB) emerging issues task force (EITF) was formed in 1984 and, since, has deliberated and resolved a number of perplexing issues encountered by practitioners. EITF was formed to respond to a need for timely guidance in resolving emerging accounting issues and to limit the number of issues requiring formal pronouncements by the FASB. In Taiwan, there is a committee like EITF to resolve accounting issues encountered by practitioners. This research want to understand the characters of those accounting issues and to study whether our Statements of Financial Accounting Standards is suitable for businesses of Taiwan.

<p>Utvecklingen går mot att företags andel immateriella tillgångar av de totala tillgångarna ökar och därmed dess betydelse. Immateriella tillgångar saknar fysisk substans och uppfattas som svårbedömda vid värdering. Frågan hur dessa svårbedömda tillgångar ska värderas och om de överhuvudtaget ska aktiveras i balansräkningen har diskuterats livligt de senaste åren. Vissa anser att immateriella tillgångar bör redovisas i balansräkningen för att ge en rättvisande bild av företaget och att modeller bör utvecklas vidare för att möjliggöra en aktivering av tillgångarna. Andra anser att en aktivering kan vara ofördelaktigt för företaget, exempelvis har det i ett experiment framkommit att redovisning av immateriella tillgångar ses som en svaghet.</p><p>Skivbolag bygger sin verksamhet till stor del på immateriella tillgångar. Det faktum att skivbolag har monopol på sitt inspelade material och att utrymme för egna bedömningar finns vad det gäller värdering av tillgångar gör dessa intressanta att undersöka.</p><p>Studiens syfte är att beskriva redovisningspolicys för skivbolagens unika immateriella tillgångar musikkataloger och skivkontrakt samt om det finns skillnader mellan dem. Undersökningsobjekten är EMI, Bertelsmann, Universal, Edel, Warner, Univision och Sony. Studien har en kvalitativ ansats och utgår till störst del från sekundär data då bolagens årsredovisningar undersöks.</p><p>Författarna har kommit fram till att skivbolagen generellt är försiktiga vid aktivering och värdering av musikkataloger och skivkontrakt. Den tillgång som aktiveras av alla bolag samt anses vara den viktigaste är musikkataloger. Aktiverings- och värderingspolicys skiljer sig i övrigt mer eller mindre mellan bolagen. Bland annat är det endast tre bolag som aktiverar hela skivkontrakt, tre bolag som aktiverar förskott till artister och ett som aktiverar utgifter för mastertapes (inspelningskostnader).</p>

Utvecklingen går mot att företags andel immateriella tillgångar av de totala tillgångarna ökar och därmed dess betydelse. Immateriella tillgångar saknar fysisk substans och uppfattas som svårbedömda vid värdering. Frågan hur dessa svårbedömda tillgångar ska värderas och om de överhuvudtaget ska aktiveras i balansräkningen har diskuterats livligt de senaste åren. Vissa anser att immateriella tillgångar bör redovisas i balansräkningen för att ge en rättvisande bild av företaget och att modeller bör utvecklas vidare för att möjliggöra en aktivering av tillgångarna. Andra anser att en aktivering kan vara ofördelaktigt för företaget, exempelvis har det i ett experiment framkommit att redovisning av immateriella tillgångar ses som en svaghet. Skivbolag bygger sin verksamhet till stor del på immateriella tillgångar. Det faktum att skivbolag har monopol på sitt inspelade material och att utrymme för egna bedömningar finns vad det gäller värdering av tillgångar gör dessa intressanta att undersöka. Studiens syfte är att beskriva redovisningspolicys för skivbolagens unika immateriella tillgångar musikkataloger och skivkontrakt samt om det finns skillnader mellan dem. Undersökningsobjekten är EMI, Bertelsmann, Universal, Edel, Warner, Univision och Sony. Studien har en kvalitativ ansats och utgår till störst del från sekundär data då bolagens årsredovisningar undersöks. Författarna har kommit fram till att skivbolagen generellt är försiktiga vid aktivering och värdering av musikkataloger och skivkontrakt. Den tillgång som aktiveras av alla bolag samt anses vara den viktigaste är musikkataloger. Aktiverings- och värderingspolicys skiljer sig i övrigt mer eller mindre mellan bolagen. Bland annat är det endast tre bolag som aktiverar hela skivkontrakt, tre bolag som aktiverar förskott till artister och ett som aktiverar utgifter för mastertapes (inspelningskostnader).