Specialförband och specialoperationer beskrivs ofta i förhållande till reguljära enheter och konventionella operationer. De beskrivs som något som ligger utanför reguljära förbands förmågor. Detta kan i sin tur ställa andra krav på specialförbandslogistiken än på logistiken för reguljära förband.   Den logistikteori som finns idag är i huvudsak baserad på fallstudier av konventionell krigföring. Det saknas alltså ett teoretiskt ramverk för specialförbandslogistik och idag baseras det på doktriner och handböcker som bygger på praktiskt vunna erfarenheter. Syftet med denna uppsats är att analysera fram viktiga principer för specialförbandslogistik och i och med det ge ett bidrag för att öka förståelsen för just fenomenet specialförbandslogistik vid genomförande av specialoperationer.   Genom att analysera specialförbands och specialoperationsempirin, både deduktivt med hjälp av befintlig logistikteori och induktivt genom extensiv läsning, har logistikteorin utvecklats. Några principer från logistikteorin har nyanserats och omarbetats, någon har strukits och några tillkommit. Principerna för specialförbandslogistik vid genomförande av specialoperationer är integrering, framsynthet, improvisation, flexibilitet, tillgänglighet, tempo, enkelhet, överlevnad, effektivitet, kreativitet, operationssäkerhet och interoperabilitet.

I tider av miljöproblem ställs begrepp om natur och vad det innebär på sin spets. Olika uppfattningar vad som är naturligt och vad som är ett miljöproblem har dominerat inte minst klimatdebatten. Utgångspunkten består i den socialkonstruktionistiska tanken om att skapandet av naturen sker i våra tolkningar av den, och inte minst i olika samhällsinstitutioners definierande av den efter egna intressen. Det noteras även att flera av de mest framgångsrika definitionerna av naturen har på senare utgjorts av berättelser i form av spelfilmer och dokumentärer. Mot bakgrund av detta undersöker uppsatsen hur även företag skapar konstruktioner av naturen, och mer specifikt i berättelser om sina produkter. Uppsatsens syfte är att undersöka hur naturen används av det svenska klädföretaget Houdini för att skapa en intressant berättelse om en produkt. Det empiriska materialet består också av just av två produktberättelser i formen av Youtubefilmer. Frågeställningar som behandlas är hur naturen konstrueras i filmerna, vilken relation dessa konstruktioner har till den marknadsförda produkten, samt hur naturkonstruktioner används som narrativ funktion. Med ett teoretiskt ramverk bestående av en rad tidigare identifierade naturkonstruktioner och begrepp som kritiskt undersöker relationen mellan natur och produkt genomförs en semiotisk och en narrativ analys av de två filmerna. Slutsatser inkluderar att naturen porträtteras som ömtålig och problematisk i filmernas anslagsscener, samt att miljöproblem utgör båda filmernas konflikter. Det hot som föreligger mot naturen bäddar också för ett intressant narrativt projekt som Houdini åtar sig i filmerna - att skapa nya kläder som på olika sätt, om än i olika grad, utges lösa problemen. Via kritiska begrepp som semiotisk flexibilitet, naming och re-framing noteras även att naturen används för att ge vissa Houdiniprodukter närmast naturgivna karaktärsdrag i vissa fall. Studien konstaterar slutligen att det tycks finnas relevans för de ställda frågorna i uppsatsens frågeställningar och denna undersökningsdesign skulle vara intressant att applicera på marknadsföring kring andra branscher med kopplingar till naturen, så som turism- och bilindustrin.

Studien har utförts på Eksjöhus AB för att öka förståelsen för hur produktion kan effektiviseras med hjälp av produktionsteknik. Företaget står inför en snabbt ökad efterfrågan och behöver effektivisera sin produktion för att kunna möta kommande utmaningar. Vid studier av nuvarande läge konstaterades att produktionens väntetider är mycket långa, samtidigt som mycket material transporteras långa sträckor och hanteras på ett sätt som enligt Lean Production benämns som slösaktigt. Genom fyra förbättringsförslag har ledtiden på en teoretisk nivå kunnat reduceras med cirka 20 procent.

Syftet med denna studie är att bidra med en förståelse för hur rekryterare upplever och hanterar flexibilitet, tillgänglighet och work-life balance i en multinationell och expanderande organisation präglad av det gränslösa arbetslivet. Denna förståelse är betydelsefull då det gränslösa arbetslivet innebär ett stort eget ansvar för individen, vilket skapar en utmaning för individen själv att måna om sin work-life balance och upprätthållandet av ett långsiktigt välmående. För att uppfylla studiens syfte genomfördes femton kvalitativa intervjuer med rekryterare på Spotifys rekryteringsavdelning Talent Acquisition. Resultatet visar en positiv upplevelse av flexibilitet och tillgänglighet tillsammans med en rådande medvetenhet kring de utmaningar som följer av ständig uppkoppling, flexibilitet och tillgänglighet och hur de påverkar medarbetarnas work-life balance, då gränser tenderar att suddas ut och bli mer diffusa. Denna medvetenhet har resulterat i flertalet individuella strategier och hanteringssätt för att hantera det gränslösa arbetslivets utmaningar. / The purpose of this study is to provide an understanding of how recruiters perceive and manage flexibility, accessibility and work-life balance in an multinational and expanding organization characterized by boundaryless work. This understanding is important because the boundaryless work means a great responsibility for the individual, which creates a challenge for the individual to take care of their work-life balance and the maintenance of a long-term wellbeing. To fulfill the purpose of the study, fifteen qualitative interviews were conducted with recruiters on Spotify's recruitment department Talent Acquisition. The result shows a positive experience of flexibility and accessibility, but also shows an awareness of the challenges of constant connectivity, flexibility and accessibility and how they affect employees' work-life balance, and that boundaries tend to become blurred and more diffuse. This awareness has resulted in several individual strategies to handle the challenges of boundaryless work.

Vi har valt att göra en studie om hur egenföretagare och entreprenörer kombinerar sitt arbetsliv med privatliv. De teorier som vi har valt att använda är främst kopplade till work-life balance begreppet och den realistiska livsformsanalysen.   Vårt syfte är att utreda entreprenörer och egenföretagares synsätt på deras work-life balance med hjälp av livsformsanalysen. Syftet är även att ta reda på huruvida balansen alternativt obalansen mellan arbetslivet och privatlivet påverkar dem. I vår studie har vi tre frågeställningar: “Hur upplever egenföretagare och entreprenörer balansen mellan arbetsliv och privatliv med ett livsformsperspektiv i beaktning?”, “Hur påverkas egenföretagare och entreprenörer av de krav som ställs respektive den kontroll de har?” samt “Huruvida en hög arbetsbelastning är eller inte är en stressfaktor som leder till en obalans mellan arbetsliv och privatliv”

Den senaste tidens stora uppmärksamhet gällande ökningen av utmattningssyndrom genererar i diskussioner kring hur man får livspusslet att gå ihop. I takt med ökade folksjukdomar så ökar även individens ansvar för sin egen hälsa vilket medför att friskvårdsbranschen blomstrar. Friskvårdsbranschen är idag en av Sveriges starkast växande branscher där föreliggande studie menar att det behövs mer arbetslivsforskning inom branschen och framförallt av yrket personlig tränare. I takt med den ökning som skett av yrket och med grund i den ökade folksjukdomen, utmattningssyndrom, ligger således studiens fokus på work life balance. Syftet med denna studie är att skapa en fördjupad förståelse för hur personliga tränare upplever sitt arbete samt deras erfarenheter av relationen mellan arbete och övrigt liv. Från syftet har frågeställningar rörande tränarnas inställning till sitt arbete formulerats samt vilka typer av relationer personliga tränare har till sina klienter. Studien syftar även till att besvara hur balansen mellan arbetslivet och privatlivet ser ut. Föreliggande studie är en kvalitativ studie där sju personer som arbetar som personliga tränare har intervjuats med frågor berörande ämnet. Respondenternas erfarenheter och upplevelser är den empiriska data som studiens resultat baseras på. Empirin har analyserats och kopplats samman med den teoretiska referensramen i syfte att förklara studiens resultat. Den teoretiska referensramen syftar till att ge en redogörelse för väsentliga teorier och tidigare forskning kring det berörda forskningsområdet. Resultatet visar att de flesta inte upplever balans i tillvaron. Resultatet visar att det är krav från arbetet som påverkar tillfredsställelsen i övriga livet och inte tvärtom. Resultatet visar att flexibilitet och tillgänglighet påverkar balansen i största grad. Resultatet visar att ramar och gränser till arbetet skapar möjlighet till balans. Resultatet belyser att de personliga tränarna skapar nära relationer till sina klienter. Resultatet visar även att de personliga tränarna anser att de arbetar med sin hobby, där dominerande inställningen är ett passionerat förhållningsätt till arbetet. De personliga tränarna anser sig själva arbeta med att göra skillnad för människor samt hjälpa andra. Samtliga respondenter älskar friheten arbetet ger det vill säga att själv kunna styra över sin egen tid. Personliga tränare värderar friheten med att kunna välja arbetsplats samt arbetstider. De personliga tränarna värderar den självständighet och flexibilitet som arbetet genererar.

Due to the technical development, employers will face tough challenges in recruiting the right staff. It is important that employers succeed in employing employees who possess the skills that may be of relevance to the future transformation of working life. When it comes to technical knowledge, the younger generation is at the forefront, as these employees have grown up with the internet and other technical tools. In order to be an attractive employer for today's young people, employers must thus adopt new working methods regarding communication, technology, motivation and corporate culture. The purpose of this essay is therefore to examine what makes an employer attractive at the labor market for young people born 1989-1999. The method has been a qualitative method in which nine semi-structured interviews were conducted with people aged 20 to 30 years. In order to analyze the collected empirical data, coding has been carried out to then be linked to theory and previous research.  The result shows a number of different factors that are of relevance to being an attractive employer. The most important factor in attracting and retaining younger employees is the opportunity to develop their competence. By offering employees the opportunity to grow at work, they will not seek another employer. Furthermore, the result shows that good relations with colleagues, as well as fun and varied tasks, are of great importance for attracting and retaining younger employees. In jobs where the employer has the opportunity to offer flexibility, the result shows that the employer should allow the employees to choose when and where the work should be performed. It is something that matters for both the choice of employer but also for staying in the workplace. It is also important to invest time and resources on both the physical and psychosocial work environment, since the working environment is something that is highly valued both in the choice of workplace but also to stay with an employer. / På grund av den tekniska utvecklingen kommer arbetsgivare att ställas inför allt tuffare utmaningar med att lyckas rekrytera rätt personal. Det är av yttersta vikt att arbetsgivare lyckas anställa de medarbetare som besitter den kompetens som kan komma att vara av relevans för den framtida omställning som arbetslivet står inför. När det gäller tekniska kunskaper ligger den yngre generationen i framkant då dessa medarbetare vuxit upp med internet och andra tekniska verktyg. För att vara en attraktiv arbetsgivare för dagens unga måste arbetsgivare således anamma nya arbetssätt gällande kommunikation, teknik, motivation och företagskultur. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vad som gör en arbetsgivare attraktiv på arbetsmarknaden för unga människor födda 1989-1999.Den metod som tillämpats har varit kvalitativ metod där nio semistrukturerade intervjuer genomförts med personer i åldrarna 20 till 30 år. För att sedan analysera den insamlade empirin har kodning utförts för att sedan kopplas samman med teori och tidigare forskning. Resultatet visar på en rad olika faktorer som är av relevans för att vara en attraktiv arbetsgivare. Den absolut viktigaste faktorn till att både attrahera och behålla yngre medarbetare är möjlighet till kompetensutveckling. Genom att erbjuda medarbetarna möjlighet till att växa i arbetet kommer de följaktligen inte söka sig till en annan arbetsgivare. Vidare visar resultatet att goda relationer till arbetskamrater samt roliga och varierande arbetsuppgifter ärav stor vikt för att både attrahera och behålla yngre medarbetare. I de arbeten där arbetsgivaren har möjlighet att erbjuda flexibilitet visar resultatet att arbetsgivaren bör låta medarbetarna välja när och var arbetet ska utföras. Detta är något som har betydelseför både val av arbetsgivare men ocksåför att stanna kvar på arbetsplatsen. Det är även viktigtatt satsa tid och resurser på både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön eftersom arbetsmiljö är något som värderas högt både i val av arbetsplats men också för att stanna kvar hos en arbetsgivare.

Automation är ett begrepp som präglar industrin allt mer på senare tid. Det skapar stora utmaningar för små och medelstora företag (SMF) att utnyttja de teknologiska medel som finns för att kunna vara konkurrenskraftiga i dagens marknad. Många områden berörs som är förknippat med automation eftersom det är ett multivariabelt system. Rapporten kommer att fokusera på vad som kan göras inför investering av automation, vilket har lett till att analysera företagets behov och dess nuläge för att utreda ifall automation löser deras nuvarande och framtida behov. En annan utmaning som kan tänkas uppstå från automatisering är kompetensbehovet. Studien utreder effekten av detta med hjälp av benchmarking av andra företag och litteraturstudier. Analysen av empirin kommer även att skapa en uppfattning om hur vissa parametrar kan tänkas att påverkas av automation.

Sammanfattning: De flesta företag sätter idag större värde på lärande och hög utbildning. Dagens konkurrenskraftiga marknad kräver ett livslångt lärande där individen själv bär ansvar för sin anställning genom att hela tiden utvecklas och lära sig mera för att vara anställningsbar. Kraven som ställs på individen inom EU är att denna ska vara anpassningsbar, flexibel, leva upp till arbetsgivarnas ökande krav samt uppdatera sin kompetens och sina färdigheter. Tidigare forskning visar att individer idag vill vara attraktiva och anställningsbara för nuvarande och framtida arbetsgivare. Ansvaret för karriärutveckling har gått från organisationen till att numera ligga på individen själv. Resultatet av vår undersökning stämmer väl överens med denna diskurs då studenterna oavsett ålder, civilstånd och hemmaboende barn har ambitionen att disciplinera sig i stor utsträckning till anställningsbarhetsdiskursen.Bakgrund: Gradvis har ansvaret för individens anställning flyttas från stat till individ. Förändringen har gått från rätten till anställning till skyldigheten att vara anställningsbar. Dagens konkurrenskraftiga marknad kräver ett livslångt lärande där individen själv bär ansvaret för sin anställning, detta genom att hela tiden utvecklas och lära sig mer för att vara anställningsbar. Många företag sätter stort värde på lärande och hög utbildning. Numera är det upp till individen själv att oavsett ålder vara flexibel och anpassningsbar och på så vis ansvara för sin egen anställningsbarhet och skapa sina egna förutsättningar.Syfte: Vårt syfte är att mäta i vilken utsträckning studenterna, som går på högskolan i Borås på ett nystartat personalvetarprogram, har ambitionen att hålla sig anställningsbara under och efter utbildningen. Vidare vill vi undersöka vilken betydelse ålder, civilstånd och hemmaboende barn har för studenternas flexibilitet,anpassningsbarhet samt erfarenheter och hur de på så vis disciplinerar sig själva utefter anställningsbarhetsdiskursen.Metod: Kvantitativ enkätundersökningResultat: Vårt resultat visar att studenterna oavsett ålder, civilstånd och hemmaboende barn har ambitionen att disciplinera sig i stor utsträckning till anställningsbarhetsdiskursen. Över lag strävar studenterna efter både utbildningserfarenhet och praktisk erfarenhet för att stärka sin position på arbetsmarknaden, detta oberoende av ålder, civilstånd och hemmaboende barn. Majoriteten av studenterna anser sig också vara flexibla och anpassningsbara i enlighet med diskursen.

Detta är en kvalitativ studie, med hermeneutiskt perspektiv, där syftet är att studera hur individer i en kundorienterad verksamhet påverkas i arbetslivet och privatlivet av att vara flexibel och tillgänglig. Med hjälp av halvstrukturerade intervjuer har vi samlat in vår empiri, intervjuerna har genomförts med säljare eller servicetekniker i en kundorienterad organisation. I studien använder vi Castells nätverksteori och Foucaults maktperspektiv. Castells menar att nätverkssamhället består av tillgången till moderna kommunikationshjälpmedel som underlättar vardagen. Avancerad högteknologisk utrustning låter individen vara uppkopplad dygnet runt. Foucault redogör i sitt maktperspektiv den disciplinära och pastorala makten. Maktrelationer förekommer överallt och påverkar tjänstemännens arbetssituation. Vi tolkar efter genomförda intervjuer att arbetet enligt våra intervjupersoner är uppgiftsbaserat och individualiserat. Vi tolkar också att det inte går att vara flexibel i privatlivet om arbetslivet är flexibelt. Då arbetet är kundorienterat är det svårt för tjänstemännen att vara helt lediga. Vi tolkar att tjänstemännen kan vara tillgängliga tack vare de moderna kommunikationshjälpmedlen, på det vis som Castells beskriver i sin teori. Tjänstemännen upplever att de själva kan styra sin arbetsdag, och därmed vara självstyrda, enligt Foucaults maktperspektiv. Samtidigt upplever att de måste förhålla sig till sina kunders behov, vilket leder till att kundstyrningen blir en del av självstyrningen. / <p>This is a qualitative study with a hermeneutic approach, the aim is to study how individuals in a customer-oriented organization is affected by the work-life to be flexible and accessible. Using semi-structured interviews, we collected our empirical data, interviews have been conducted with salesperson or service-technician in a customer-oriented organization. In this study, we use Castells' network theory and Foucault's perspective of power. Castells argues that the network society consists of access to modern communication tools that make life easier. Advanced high-tech equipment allows the individual to be up-linked around the clock. Foucault describes in his power perspective on disciplinary and pastoral power. Power relations are everywhere and affect officials' work situation. We interpret the interviews conducted the work under our interviewees are task-based and individualized. We also interpret that it is not possible to be flexible in the privacy if the labor life is flexible. When the work is customer-driven, it is difficult for officials to be completely vacant. We interpret that the officials may be available thanks to the modern communication tools, to the way that Castells describes in his theory. Officials feel that they can control their working day, and to be autonomous, as Foucault's perspective of power. At the same time they feel that they must respond to the needs of its clients, which leads the customer management a part of the self-governance.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>