SammanfattningMed bakgrund i en teoretisk modell som omfattar trygghetsdimensionerna: Arbetstrygghet,sysselsättningstrygghet, inkomsttrygghet och kombinationstrygghet undersöker uppsatsenupplevelsen av arbetslivstrygghet. Dessa fyra trygghetsdimensioner utgör även grunden föruppsatsens struktur både i avseende empiri, tidigare forskning samt teoretiska perspektiv.Sammanfattningsvis visar uppsatsens resultat att det rådde en positiv syn på anställningsskyddetgenom LAS. Bland de fackligt aktiva respondenterna fanns det även en uppfattningom att anställningsskyddet i synnerhet gynnar arbetslivets mer utsatta grupper, något somstår i kontrast till tidigare forskning. Även om anställningsskyddet var av betydelse för respondenternavar dock möjligheten till arbete i generell mening viktigare och detta fram förallt för respondenter med låg utbildningsnivå. Uppsatsen visar också att inkomsttrygghet isynnerhet var viktig för ensamstående med barn och i förläningen att flerförsörjarmodellenuppgavs ha stor betydelse. Slutligen visar uppsatsen också på att arbetsotrygghet även ärrelaterad till oron över att förlora sin sociala status eller att vid arbetslöshet inte finnas med iett socialt sammanhang. Detta indikerar att arbete för respondenterna även uppfyllde en viktigfunktion i avseende social samvaro och att den teoretiska modellen skulle kunnakompletteras med ytterligare en trygghetsdimension och är det social trygghet.Bakgrund:Internationalisering av ekonomin har medfört att arbetsstyrkan snabbare än tidigare måsteanpassas till rådande krav där en reglerad arbetsmarknad lyfts fram som ett hinder för arbetsmarknadsflexibilitet.Utvecklingen har bl.a. lett till en ökad känsla av arbetsotrygghetbland anställda. En eftersträvad aspekt av senare års arbetsmarknadsreformer uppges varaflexibilitet där fokus främst har legat på flexibilitet för arbetsgivare/organisationer ochföljaktigt en degradering av anställningsskyddet eller arbetstagares trygghet.Syfte:Syftet är att undersöka hur arbetslivstrygghet uppfattas av ett antal anställda och uppsagdasamt se vad deras uppfattning bygger på.2Metod:Med hänvisning till uppsatsens förståelsebaserade perspektiv genomfördes tio kvalitativaintervjuer där utgångspunkten för frågorna byggde på en redan framtagen teoretisk modellav olika dimensioner inom ramen för arbetslivstrygghet. Personerna som ingick i undersökningenrepresenterar kategorierna: uppsagda, personer som själva ansåg det fanns en risk föratt de skulle bli uppsagda och personer som ansåg det sannolikt att de skulle få behålla sinanställning.Resultat:Resultatet visar att likheter och skillnader i anställdas och uppsagdas uppfattning kringtrygghet i arbetslivet till större delen kan förklaras med hänvisning till faktorer som anställningssituation,fackliga uppdrag, utbildningsbakgrund samt civilstatus.

I dagens samhälle ser inte arbetsplatsernas sociala miljö likadan ut som förr, idag krävs det mer både utav anställda och arbetsgivare när det kommer till att se efter de sociala relationerna. Nyckeln till framgång inom många stora företag sägs vara kommunikation och samarbetsförmåga. Mycket ansvar läggs på den som leder gruppen med anställda och ett företags framgång hänger ofta ihop med hur en ledare styr sin personal. Dagens arbete skiljer sig från förr i tiden, idag krävs det att anställda och personalansvariga är mycket mer flexibla, har samarbetsförmåga och är motiverade att utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå relationen mellan ledare och grupp och belysa ledarens roll i sammanhanget. Personansvariga och anställda som blev intervjuade arbetade på tre olika orter på ett inomhus-lekland för barn. Analysen berör aspekterna: organisationsstruktur, ledarstilar, flexibilitet, sociala band, social responsivitet respektive asocial responslöshet. Resultatet analyseras utifrån Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér och Thomas Scheff. / In today’s society the atmosphere of the workplace looks nothing like what it has in the past.The expectations of both employees and employers has shifted drastically. Companies haveplaced a new emphasis on communication within their organizations in the belief thatcommunication is the key to successful cooperation. Within more and more organizations, agreater level of responsibility is being placed upon managers when it comes to creatingeffective leadership for those employees working under them. Much of the success of theseorganizations is now derived from how well their middle and lower level managers areleading their teams. There are other aspects of the modern business environment that alsoserve to differentiate it from the past. Today’s work requires a greater level of flexibility forboth managers and employees, as well as demanding from all members of organization anincreased ability to work in team-based, cooperative environments. The purpose of thisinvestigation is to understand the relationship between leaders and group members withinbusinesses and the result is analyzed on the basis of organizations from a social psychologybased perspective. This analysis is based upon interviews with personnel managers andemployees working at multiple different children's indoor-playgrounds in three differentcities. The analysis will examine the following aspects: structure of an organisation, leadertypes, flexibility, social bonds, social response respective asocial lack of responsitivity.Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér and Thomas Scheff.

I följande uppsats undersöker vi chefers upplevelser kring ämnet Work-life balance, som handlar om balansen mellan arbetsliv och privatliv. Ämnet är aktuellt i dagens samhälle då allt fler väljer att satsa på både karriär och familjeliv. Det är vidare ett relevant ämne eftersom arbetsmarknaden har förändrats genom ett ökat tempo och nya flexibilitetsformer vilket kan medföra svårigheter för individen att skapa gränser mellan arbete och privatliv. Studiens syfte är att skapa förståelse för kommunala chefers upplevelse kring balansen mellan arbetsliv och privatliv samt undersöka hur de i praktiken avgränsar arbetet från privatlivet. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har vi utfört en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med åtta chefer i en kommunal organisation i Västra Götalands län. Materialet har sedan transkriberats och analyserats genom kodning. Undersökningens resultat presenteras enligt följande teman; Balans mellan arbete och privatliv, Flexibilitetens påverkan på balans mellan arbete och privatliv samt Balansens påverkan på välbefinnande. Sammanfattningsvis visar resultatet på cheferna upplever att balans framförallt innebär att kunna kombinera arbete och privatliv på ett tillfredställande sätt. Cheferna upplever överlag svårigheter med att finna en balans mellan arbetsliv och privatliv samt att avgränsa arbetet från privatlivet. Dessutom upplever flera av cheferna att en obalans påverkar deras välbefinnande negativt. Flertalet av cheferna ser däremot flexibla arbetsformer som en möjlighet att till viss del underlätta skapandet av balans. Avslutningsvis har vi diskuterat studiens resultat i relation till teorier om Work-life balance och tidigare forskning inom området. / <p>In the following essay, we examine managers’ experiences about Work-life balance, the balance between work and private life. The topic is relevant in today’s society where an increasing amount of people end up in a field of tension between devoting time to both career and family. Furthermore, it is a relevant topic in the guise of changes at the labor market by increased pace and new flexible work forms, which may cause difficulties for individuals to create a satisfactory balance. The study's purpose is to gain an understanding of municipal managers’ experience of the balance between work and private life, and immerse ourselves in the way they separates the work from the privacy. Based on the study´s purpose and research questions, we conducted qualitative semi-structured interviews with eight managers in a local municipal organization. The material has been transcribed and analyzed by coding. The results are presented by following themes; Balance between work and private life, Flexibilities impact on balance and the balance impact on well-being. In summary, the results of the study shows that municipal managers experience that balance primarily involves being able to combine work and family life in a satisfactory way. However, the managers of this study generally felt difficulties in finding this sort of balance, and to separate their work from their private life. Several managers experience that an imbalance affects their wellbeing negatively. Managers did however emphasis that flexibility in work forms could be an opportunity to partially facilitate the creation of balance. Finally, we have discussed the result in relation to theories of work-life balance and previous research in the area.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Vi har genomfört en kvalitativ studie på en lagerverksamhet som till stor del använder sig av bemanningsföretag för att möta marknadens behov av olika toppar och dalar. Företaget som vi har gjort vår studie på vågar gå mot strömmen och satsa på sin verksamhet, då de har genomfört en stor omorganisation, jämfört med många andra företag på dagens marknad.Vi har genomfört intervjuer på sex personer som är anställda av företaget och som jobbar som lageranställda, dessutom har vi genomfört två intervjuer med personer som jobbar högre upp i hierarkin och som är anställda via bemanningsföretag. Till en början hade vi ett deduktivt förhållningssätt baserad på Lean Production. Men då empirin gav oss intressanta infallsviklar lät vi denna styra vår studie vilket innebar att vi fick andra teoretiska utgångspunkter och dessutom en blandning av deduktiv och induktivt förhållningssätt. Bland annat valde vi Foucaults teori kring övervakning som huvudfokus i vår studie då det var kring detta ämne vi fick fram intressant empiri. Vårt syfte är att förstå hur företagets lagerpersonal uppfattar arbetssituationen för sig själva och för de som är anställda av bemanningsföretag utifrån det arbetssätt och den personalhantering som råder. Denna studie har gett oss inblick i hur lika arbete kan bli ställda inför olika villkor beroende på om man är anställd genom företaget eller bemanningsföretaget. Vi har dessutom sett svårigheten i att sätta teori i praktik. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Bakgrund: Modeindustrin är en av de branscher som växt mest under 2000 talet vilket medfört förändringar gällande trender och strukturer på marknaden. Från att massproduktion dominerat produktionsstrategin och dess värdekedja har en dynamisk marknad med dess sporadiska efterfrågan växt fram. Som en följd har värdekedjan och produktionsstrategin utvecklats till att bli allt mer agil och flexibel. Att vara mer flexibel är dock en fråga om prioritering då det kräver resurser, pengar och tid. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur Slow Fashion bolag arbetar med flexibilitet på en dynamisk marknad. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod och är en tvärsnittsstudie med två företag som empirisk grund. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer samt dokumentstudier. Slutsats: Studien konstaterar att flexibilitet inte är något som något av de undersökta företagen jobbar aktivt med vilket har skapat en låg lageromsättningshastighet. Flexibilitet är dock inte lika viktigt för dessa företag inom Slow Fashion då deras segment grundar sig på en betydligt stabilare efterfrågan på grund av dess långa produktlivscykler. / Flexibility on a dynamic market -  A qualitative cross-sectional study on how businesses work with flexibility on a dynamic market. This study aims to investigate how Slow Fashion companies use flexibility in their project of creating a collection to survive on a dynamic market with high volatile demand. This has been investigated by studying two Swedish fashion companies and the research questions that has been investigated is: -        How does the companies prioritize between quality, economic and time when developing a new collection? -        How does the prioritization affect the companies ability to achieve flexibility? -        How important is flexibility for a Slow Fashion company? The study is based on interviews with two persons who work at two different Slow Fashion companies. Since there is a lot of research about how Fast Fashion companies work with flexibility, the aim of the study has been to investigate how and if Slow Fashion companies does the same. The study shows that rather than focusing on time in the companies working processes, they prioritize to maintain a high-quality production while keeping the productions costs down. Based on the results obtained in this study, it can be concluded that the companies do not use flexibility with the ambition of launching their products to the market as quick as possible since the demand of Slow Fashion products have a longer durability than Fast Fashion company products. However, they still exist on a dynamic market that requires flexibility in other parts of the value chain. The main contribution from this study is a deeper understanding in how Slow Fashion companies work with flexibility.

<p>Denna uppsats behandlar effekterna av den ökande andelen visstidsanställda journalister på landets redaktioner. Fokus är journalisternas autonomi, det vill säga möjlighet att styra det egna arbetet och att agera självständigt. Mer specifikt behandlar uppsatsen vilken betydelse anställningsform har för hur journalister uppfattar sin autonomi.Studien är kvantitativ och består av enkätdata från Journalist 2005, vilken är den senaste av de journalistundersökningar i projektet Svenska Journalister som har genomförts vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet, JMG.Teoretiskt utgår uppsatsen från forskning kring journalisters autonomi samt John Atkinsons teori om ”The Flexible Firm” där anställda förväntas vara uppdelade mellan en kärngrupp och en perifer grupp. Fyra hypoteser om vad som påverka autonomin har konstruerats och operationaliserats genom sex variabler; kön, ålder, kommersiell/icke-kommersiell, TV/radio, huvudsaklig arbetsuppgift och anställningsform. Dessa har sedan analyserat gentemot fem frågor som berör journalistens autonomi.Slutsatsen är att anställningsform och arbetsuppgifter är mer avgörande för hur journalisters upplever sin autonomi än kön och ålder.</p>

<p>I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vår studie är att studera unga med högskoleutbildning och deras syn på val av utbildning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas på en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen från Mälardalens Högskola under 2004 med minst 120 poäng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), Välfärdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, Missbruksvårdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fått svara på frågor angående etablering, brist på arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrån en hermeneutisk ram. I resultatet av undersökningen framkom att rörlighet och flexibilitet är idag något som man kan behöva för att få ett arbete inom det som man är utbildad till. Det har också visat sig att de som kan ”ta för sig” ökar chanserna till jobb inom sitt utbildningsområde. Även arbetslivserfarenheten har en betydelse för etableringen inom arbetsmarknaden för unga akademiker. Det har även visat sig att unga akademiker idag väljer den utbildning man är intresserad av och inte det arbetsmarknaden söker.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

<p>Syftet med denna studie har varit att belysa tidigare studenters yrkesrolls betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Vi har använt oss av tio intervjuer med tidigare studenter, som har läst på Beteendevetenskapliga programmet och på Programmet för Välfärdsarbete med inriktning mot rehabilitering. Vi ville fånga deras väg ut på arbetsmarknaden. Intervjuerna har vi tolkat med hjälp av teorier om flexibilitet, sociala roller och känslan av sammanhang. Vi fann att en otydlig yrkesroll försvårar etableringen på arbetsmarknaden, då arbetsgivarna har svårt att veta vad utbildningarna innebär. Samtidigt blir det svårt för individen att veta var på arbetsmarknaden hon passar in. Våra intervjupersoner anser att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden om de inte har en tydlig yrkestitel. Väl inne på arbetsmarknaden är det enklare att utvecklas i sin yrkesroll.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

<p>Denna studie ämnar studera ansvarsområden, samverkan och upplevda gråzoner hos de organisationer i Sundsvalls Kommun som arbetar gentemot individer utan aktiv anställning. Berörda organisationer för denna studie är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Faros, FAVI, Ungdoms- och Vuxencentrum som alla är verksamma inom samma <em>organisatoriska fält</em>, då de alla arbetar gentemot individer utanför aktiv anställning, alltså samma målgrupp.</p><p>Studien undersöker om flexibilitet, som krav för en hög samverkan organisationerna emellan, ligger till grund för otydliga ansvarsområden. Även samverkan och överlämningar av ärenden mellan organisationerna kommer att undersökas. Slutligen hur respondenterna själva upplever eventuella <em>gråzoner</em> inom det <em>organisatoriska fältet</em>.</p><p>Resultat visar att det framförallt är människor med multipla behov som riskerar att förbises inom det <em>organisatoriska fältet</em>. Respondenterna menar däremot inte att individerna hamnar utanför ansvarsområden, utan snarare att de fastnar inom dem. Det är slutligen graden av samverkan som ligger till grund för vilken hjälp individen får.</p><p>Resultat tyder på att Socialtjänsten, liksom de organisationer som har Socialtjänsten som uppdragsgivare, är de organisationer som bäst samverkar kring individers multipla behov och har störst incitament för att göra så. Detta torde göra dessa organisationer till de mest troliga ensamma överlevarna inom det <em>organisatoriska fältet</em>.</p>

<p>Detta examensarbete är utfört vid Institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola, för Scania Motortillverkning i Södertälje. Syftet med arbetet är att kartlägga ledtider i motortillverkningens produktion och att ta fram förbättringsförlag och arbetsmetoder för ledtidsreducering. Av Scania Motortillverknings totalt 13 flöden valdes fyra att studeras. De fyra flödena har olika karakteristik och representerar i viss mån samtliga produktionsflöden. </p><p>Slutsatserna i detta arbete bygger på en omfattande kartläggning, vilken innefattar ledtider och operationstider men även hur förflyttning av material sker och hur buffertar byggs upp. Kartläggningen har sedan analyserats genom att ledtider för varje artikel jämförts med hur mycket värdeadderade tid som utförts. På detta sätt synliggörs kö- och väntetider i flödet och dess nödvändighet och funktion kan ifrågasättas. </p><p>De mest begränsande faktorerna för ledtiden på de studerade flöderna är att produktion sker i stora batcher och att två av flödena har en ojämn produktionstakt. </p><p>Strävan har varit att ta fram förbättringsförslag som inte innebär stora investeringar och därför kan genomföras relativt omgående. Det har varit möjligt till viss del, framförallt för det mest komplexa produktionsflödet där slutsatsen bland annat är att det går att producera mer flexibelt. I andra fall har analysen visat att vissa investeringar måste göras för att en märkbar ledtidsreducering ska ske. Dessa förändringar betyder mestadels att kapaciteten måste höjas för någon del av flödet. </p><p>För att arbeta kontinuerligt med ledtider rekommenderas följande arbetsmetoder för Scania Motortillverkning: </p><p>- Utmana Kanbansystemet där det finns möjlighet genom att reducera antalet Kanban. </p><p>- Nästa steg i Scanias arbete med Scanias Produktions System bör vara reducering av ställtider. </p><p>- Använd det interna datasystemet PUS för att följa upp ställtider. </p><p>- Använd den identitetsmärkningen varje artikel har till att följa upp ledtider för de mer komplexa flödena.</p>