Det nya arbetslivet’ är ett koncept utvecklat för de kommande medarbetarna från Generation Y som efterfrågar ett arbetssätt med möjlighet till balans mellan arbete och fritid. Arbetssättet ska ge ökad flexibilitet genom digitala hjälpmedel och även bidra till reducerade kontorsytor inom företaget, vilket innebär minskade utgifter. Övergången till arbetssättet kan dock upplevas som en svårighet för dagens medarbetare som främst består av den äldre generationen; Baby boomers och Generation X. Forskning visar att generationer har olika synsätt och värderingar som präglats av deras samtid. Detta medför att de har olika behov, exempelvis finns det skillnader i hur generationerna ser på arbete, förändringar eller preferenser i att arbeta självständigt eller i grupp. Idag är konceptet implementerat hos Microsoft som till störst del består av den äldre generationen. Vi vill därför studera dessa åldersgrupper och se hur de upplever konceptet då det i grunden är utvecklat för Generation Y. Studien är en fallstudie hos företaget Microsoft Sverige som infört ’Det nya arbetslivet’. Vi kommer att studera vilka hinder och möjligheter generationerna Baby boomers och Generation X upplever i ’Det nya arbetslivet’ utifrån de valda faktorerna; tillhörighet, förtroende och handledning. Arbetet har en deduktiv ansats, vilket innebär att faktorerna ligger som underlag för den empiriska studien. Empirin har vi därefter samlat in genom kvalitativa intervjuer hos medarbetarna på Microsoft Sverige. Slutsatserna från studien visar bland annat att Generation X såg fler möjligheter med ‘Det nya arbetslivet’ i jämförelse med Baby boomers som upplevde det svårare. Störst hinder var den minskade tillhörigheten till de närmsta kollegorna på grund av öppna kontorsytor. Respondenterna såg även tillhörighet som en utmaning för de nyanställda eftersom risken var stor att de kunde känna sig vilsna i ’Det nya arbetslivet’. Respondenterna ansåg att det fanns möjligheter för faktorerna; handledning och förtroende och största anledningen till det, var användningen av Microsofts målstyrning. Målstyrningen bidrog till att förtroendet var lättare att skapa och underhålla mellan medarbetarna. Den regelbundna handledningen gjorde även att medarbetarnas målsättning alltid var tydlig. Vidare upptäckte vi att många respondenter uppskattade det flexibla arbetssättet men de hade svårigheter att finna balansen mellan arbete och fritid.

För att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle ställs idag höga krav på en miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling. Samhällets expansion i form av nybyggnation är en stor del i detta. Genom att planera och bygga mer långsiktigt hållbara byggnader så kan dessa krav uppfyllas. Att skapa flexibla byggnader, som kan anpassas efter samhällets framtida behov, leder till en effektivisering av lokalutnyttjandet och genererar mer långsiktigt hållbara byggnader. I Sverige är kommunerna landets största byggherrar och de har därför ett stort ansvar att förse samhället med fastigheter och då framförallt offentliga lokaler. En typ av offentliga lokaler där behovet av flexibla byggnader är stort är förskolor, i och med att det är svårt att förutse hur det framtida behovet av förskolor kommer att se ut då storleken på barnkullarna varierar. Detta examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik har utförts under tio veckor på Tengbom Arkitekter i Uppsala. Arbetet behandlar ämnet flexibilitet i byggnader och innefattar ett förslag på utformningen av en flexibel byggnad i form av en förskola som i framtiden kan konverteras till ett äldreboende. / Society today has an increasing demand for environmentally and economically sustainable developments in order to create a sustainable society. Society’s growth in new construction is a big part of this, and by planning and building more sustainable buildings these requirements can be fulfilled. The development of flexible buildings, which can adapt to future needs of society, lead to a more efficient utilization and longevity of premises and generate more sustainable buildings.In Sweden, the municipalities are the country’s largest property developers and therefore have a significant responsibility to provide society with real estate and public buildings. In recent time we have seen a shift towards flexible public buildings and in particular preschools. With the current socio-economic climate and ageing population buildings like preschools need to be flexible to ensure they can cater for future demands of society. This degree project, within the Bachelor programme in Construction Engineering, has been carried out during 10 weeks on Tengbom Architects in Uppsala. The thesis deals with the subject of flexibility in buildings and includes a proposal for the design of a flexible building as a pre-school that in the future can be converted into a retirement home.

Stressade medarbetare kostar pengar, sänker produktivitet och bidrar till ohälsa. Genom perspektivtagande kan vi ändra förhållningssätt till vårt psykologiska innehåll. ”Självet-som-kontext” ingår i ”psykologisk flexibilitet” och innebär att ta perspektiv till sitt psykologiska innehåll. ”Prosocialt hjälpbeteende” är att ta ett nytt perspektiv till andra. Vår studie undersöker om interventioner i självet-som-kontext och prosocialt hjälpbeteende har effekt på psykologisk flexibilitet i arbetslivet, självupplevd stress samt självet-som-kontext. Även sambandet mellan beroendevariablerna undersöktes. Vi använde en mixad AB-design med intervention. Resultatet visade på minskad självupplevd stress (p=.005) utan effekt av interventionerna (p=.771). Vi fann skillnad mellan interventionerna på psykologisk flexibilitet i arbetslivet (p=.037), men förändringen var inte signifikant (p=.597) Effektstorleken för samtliga skillnader var låg (η2p = .1). Samtliga beroendevariabler korrelerar signifikant (p=<.001).

Abstract Idag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, många söker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandling för psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersom det kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ett alternativ till enskild terapi. Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid en Hälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling. Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom i studien är psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smågruppsprocesser, beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan. Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som de erbjudits. De hade dock önskat fler gruppträffar. Samtliga gav uttryck för att de via metoder och tekniker som mindfulness, kognitiv defusion och perspektivtagande bättre kunde hantera sin tillvaro. De upplevde förbättrad psykisk hälsa och beskrev förändrade beteenden som lett till insikter om och tilltro till den egna förmågan. Deltagarna uttryckte att de på egen hand ville använda sig av de nya färdigheterna och implementera dem i sina vardagliga liv. Ingen av deltagarna i studien upplevde sig vara i behov av någon ny eller fortsatt behandling efter KBT gruppens avslutning.

Studien genomförs på ett ledande bemanningsföretag i Sverige. Studiens syfte är att belysa hur en trepartsrelation (bemanningsföretag, konsult, kundföretag) i arbetet uppfattas av konsulterna, samt hur de uppfattar flexibiliteten i arbetslivet. De två frågeställningarna som behandlas i studien är: 1) Hur uppfattar konsulterna relationen till Konsultation AB och Kund AB? 2) Hur uppfattar konsulterna flexibiliteten i sitt arbetsliv? Konsulters flexibla arbetsmiljö problematiseras och synliggörs med arbetslivssociologiska teorier och begrepp. Resultatet och resultatanalysen presenteras utifrån teman inom de teoretiska begreppen flexibilitet, lojalitet och stigma. Resultatet visar att relationen mellan Konsultation AB och Kund AB är god men präglas av distans. Vidare visar resultatet på att variation, rörelse och utvecklingsmöjligheter ses som en positiv del för det flexibla arbetet, samtidigt som grupptillhörigheten blir lidande och att utanförskap skapas. Studiens empiriska underlag omfattas av tio kvalitativa intervjuer med processkonsulter och expertrådgivare, samtliga arbetar inom samma bemanningsföretag i Sverige. Studien är induktiv med deduktiva drag och omfattas av ett fenomenologiskt förhållningssätt.

Problemformulering: Hur hanterar konsultchefer på bemanningsföretag arbetet med personalansvar på distans? Syfte: Syftet med studien är att skildra hur personalansvar på distans hanteras av konsultchefer på bemanningsföretag. Vi vill därmed bidra med kunskap kring hantering av fenomenet personalansvar på distans för verksamma inom bemanningsbranschen. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats. Det empiriska materialet består av personliga intervjuer med sju konsultchefer som representerar sex olika bemanningsföretag. Slutsats: Personalansvaret för konsultchefer är omfångsrikt och skapar utmaningar och problematik till följd av att det är på distans. Hantering av personalansvar på distans sker genom tre huvudsakliga copingstrategier; förtroende, struktur och flexibilitet. Slutligen har en modell  skapats som beskriver konsultchefernas arbetssituation som spindeln i ett skört nätverk. Nyckelord: Personalansvar, distans, personalansvar på distans, hantering, möjligheter, utmaningar, förtroende, struktur, flexibilitet, coping, copingstrategier

Arbetet är en stor del av de flesta människors liv och för att en arbetande människa ska må bra bör det finnas en god balans mellan arbetet och det övriga livet. Där det råder obalans upplever människor att deras livspussel blir allt svårare att lägga. Det här gäller även för mellanchefer som dessutom har en position där kraven inte bara kommer uppifrån utan även från medarbetarna underifrån. Vi har i den här studien valt att fokusera på hur mellanchefer, som vi till en början hade förutfattade meningar om att de var extra utsatta av stress och press på grund av arbetets karaktär. Vårt syfte har alltså varit att studera hur upplevelsen av work-life balance ser ut för mellanchefer. Vi har valt att fokusera på fyra stycken frågeställningar; “Vilka centrala upplevelser av work-life balance kan urskiljas bland mellanchefer?”, “På vilket sätt påverkar sfärerna arbete och övrigt liv varandra?”, “Finns det skillnader mellan olika branscher och i så fall hur ser de ut?” samt “Finns det skillnader mellan manliga och kvinnliga mellanchefer och i så fall hur ser de ut?”.     I denna studiens teoretiska referensram inriktar vi oss på relationen mellan arbete och övrigt liv, tillgänglighet och balans mellan arbetet och familjen, digitaliseringens påverkan, flexibilitet i arbetet samt faktorer i arbetet som påverkar relationen mellan arbete och övrigt liv. Vi har utgått från dessa områden för att skapa en intervjuguide som gav grunden till analysen. De nio mellanchefer som deltog i studien gav blandade synsätt på sina livssituationer. Samtliga respondenter valdes utifrån uppsatta kriterier där vi ville att de skulle ha chefer över sig och anställda under sig.   Studiens resultat visade att vilken bransch, vilket kön man tillhör samt vilken livssituation en mellanchef befinner sig i påverkade upplevelsen av work-life balance. Det visade sig att flexibilitet mellan arbetet och det övriga livet, genom exempelvis teknik såsom smartphones och bärbara datorer påverkar deras balans. Det här ledde till stress hos vissa av våra respondenter och det framkom att för att minska denna så var en uppdelning av arbetet och det övriga livet nödvändigt. Graden av krav och kontroll påverkar även det en mellanchefs upplevelse av sitt psykiska välmående. Det visade sig att fälten i Karaseks och Theorells krav- och kontrollmodell tycks stämma överens med intervjupersonernas upplevelse av sitt arbete då de, trots press och stress från både högre chefer och underordnade, faktiskt trivs med det de arbetar med. Det här är på grund av den grad av kontroll de anser sig ha. Det framkom även i studien att det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga mellanchefer när det kommer till acceptans av arbetstiden i familjen. De kvinnliga mellancheferna i vår studie hade fler diskussioner eller dyster om hur mycket de arbetade än vad de manliga cheferna hade.   Nyckelord: Work-life balance, mellanchefer, tillgänglighet, flexibilitet, digitalisering, familj

Syftet med denna studie är att beskriva hur rektorer och fritidslärare uppfattar den nya utbildningen och yrket grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer för att få så berättande svar som möjligt av våra intervjupersoner, dessa består av tre fritidslärare som innehar den nya utbildningen och tre rektorer, samtliga kommer från fem olika skolor utspridda i mellersta Norrland. Resultatet visar att fritidsläraryrket är komplext, vilket vi också tar stöd av i tidigare forskning, komplexiteten yttrar sig genom att man i första hand är fritidslärare i fritidshemmet, men under skoltiden så kan man vara resurs till enskild elev, resurs till en klass, hjälplärare, bedriva planerade rast-aktiviteter samt undervisa i ett ämne exempelvis idrott eller bild. Flexibilitet är en egenskap som ofta återkommer i våra intervjuer, detta kommer bland annat till uttryck genom att det är fritidsläraren som ofta får täcka upp vid annan personals frånvaro, samt har en stor spridning på sina arbetsuppgifter. Vårt resultat visar också att fritidslärare och rektorer i det stora hela har ett gemensamt synsätt på vad som kännetecknar yrket, men att den nya fritidslärarens potential inte utnyttjas till fullo. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Syfte – Undersöka hur ett sluttestområde för dieselmotorer kan effektiviseras genom att öka flexibiliteten, där inkommande produktmix är varierande och okänd. Metod – En fallstudie utfördes på Volvo GTO Powertrain Production, ansatsen för studien är induktiv. Studien inleddes med en förstudie för att möjliggöra en kartläggning av problemområdet och utforma syftet. Data samlades sedan in på fallföretaget genom observationer, concept map, intervjuer, och dokumentstudier. Utifrån förstudie, syfte och datainsamling utformades ett teoretiskt ramverk för studien genom litteraturstudier. Det teoretiska ramverket jämfördes sedan med insamlade data för att analyseras och forma studiens resultat. Resultat – I sluttestområdet hos fallföretaget lyfts tre begränsade områden för flexibilitet i sluttestområdet. De belyser olika områden/delar för att skapa en större bredd i arbetet. De begränsande faktorerna anses vara slöseri, flexibilitet av produktmix samt företagskultur med motstånd till förändring. Till de flexibilitetsbegränsande faktorerna studerades teorier för att skapa en grund till förbättringsförslag och åtgärder. Där studiens efter studerade teorier föreslår ställtidsreduktion, multifunktionell arbetsstyrka och förändringsarbete av människan och företagskultur som förbättringsåtgärder mot begränsningarna. Implikationer – Studien finner tre olika områden som belyser begränsning för flexibilitet i en sluttestmiljö. Tidigare forskning och teorier har använts för framtagande av de tre presenterade förbättringsåtgärderna. Relationen mellan de områden som funnits begränsande och studiens föreslagna teorier är inga nya områden. Dock är det nytt för den kontexten och fallföretaget det tas fram för. Generellt sett för fallföretaget och liknande företag anses det som områden som alltid bör arbetas ytterligare med. Begränsningar – Studiens främsta begränsning är tidsomfattningen, detta resulterade i att datainsamlingen till studien blev begränsad. Komplikationer och stopp i produktionsflödet uppstod under datainsamlingen, vilket kan ha påverkat de resultat som studien presenterar. Under observationer av testområdet kan den mänskliga faktorn ha spelat in i observationerna, både utifrån observatörernas perspektiv samt operatörerna som observerades.

Denna studie syftar till att beskriva och förstå hur personalchefer upplever ett gränslöst arbete och hur det påverkar deras välmående, samt hur de hanterar gränsdragningen mellan arbete och privatliv. Detta har undersökts med hjälp av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.Resultatet visar att personalchefernas arbete kännetecknas av gränslöshet, till följd av att tillgänglighet och flexibilitet i arbetet suddat ut gränserna mellan arbete och privatliv. Gränslösheten är tidvis utmanande eftersom den resulterat i att personalcheferna utför arbetsrelaterade uppgifter även efter arbetstid. Samtidigt betraktas den som en viktig förutsättning för både välmående och upplevelsen av balans mellan sfärerna. Att ha möjlighet att arbeta när som helst och var som helst har bidragit tillen känsla av kontroll som uppskattas av många, samtidigt som det också skapat en känsla att det finns mer att göra och nya mål att uppnå. Personalcheferna har olika strategier för att hantera arbetets otydliga gränser, där vissa visat sig vara mer effektiva än andra. Trots att konsekvenserna av att inte kunna stänga av arbetet är negativa, tycks fördelarna som kommer av att styra sin egen tid väga tyngre och ingen av personalcheferna önskar gå tillbaka till en tid utan möjlighet till flexibilitet och uppkoppling.