Många människor lever idag med någon form av rörelsenedsättning. Att planera en bostad bör till stor del handla om tillgänglighet och användbarhet där alla människor ska kunna leva på lika villkor oavsett behov. Det här arbetet undersöker om de lagar och regler som redan finns angående tillgänglighetsanpassning är tillräckliga och vad som krävs utöver detta med fokus på entré, badrum, kök samt brukarens sovrum.

En stor del av tidigare forskning visar att flexibla arbetsformer medför positiva konsekvenser för organisationer medan de missgynnar anställda. Vidare visar tidigare studier att konsultföretag generellt präglas av flexibelt arbete, samtidigt som de är beroende av de anställdas kompetens och prestation, vilket tyder på en motsättning inom tidigare forskning. Syftet med studien är därmed att undersöka hur anställdas hantering av flexibla arbetsformer kan påverka konsultföretag. En kvalitativ undersökning har genomförts baserad på sex semi-strukturerade intervjuer med chefer från olika konsultföretag. Data analyserades utifrån en framtagen analysmodell baserad fem variabler; individens hantering av flexibilitet genom förtroende, individens arbetstillfredsställelse, individens arbetsprestation, organisationens personalomsättning och organisationens prestation. Resultatet tyder på att de flexibla arbetsformerna bidrar till en ökad arbetstillfredsställelse och arbetsprestation hos konsulterna, vilket medför en minskad personalomsättning samt en ökad lönsamhet för konsultföretagen. Vi kom därmed fram till att konsulternas hantering av de flexibla arbetsformerna generellt hade en positiv inverkan på studiens konsultföretag.

Working life and the labor market have undergone a change to become more flexible. Working life instead today requires individuals to be mobile, flexible and accessible and the labor market is characterized by insecure temporary employment. This has been a change that has taken place since the 1970s when market-liberal thinking gained its spread globally. This has, according to research, created new gaps in society, several individuals have become insecure and live under conditions that you can describe as precarious. In this survey, we will take part of a group of people's lifestories. These people live under some form of precarious circumstances when it comes to the labor market and working life. To find out how these people feel emotional and what characterizes their everyday lives, and if they have any differences based on whether people have a little work from time to time or no work at all, then we use qualitative text analysis. The result we find in conclusion is that there are major emotional difficulties for those concerned. We also find that people are adversely affected when it comes to their health and social life. However, when it comes to the importance of how the employment rates affected your situation, we cannot find any actual evidence in any direction in this survey. / Arbetslivet och arbetsmarknaden har genomgått en förändring till att bli mer flexibel. Arbetslivet stället idag krav på individer att de ska vara rörliga, flexibla och tillgängliga och arbetsmarknaden präglas av osäkra tillfälliga anställningar. Detta har varit en förändring som pågått sedan 70-talet när marknadsliberala tankegångar fick sin spridning globalt. Detta har enligt forskning skapat nya klyftor i samhället, flera människor har blivit otrygga och lever under förhållanden som kan beskrivas som prekära. Vi kommer i den här undersökningen ta del av en grupp människors olika berättelser. Dessa människor lever under någon form av prekära omständigheter när det kommer till arbetsmarknaden och arbetslivet. Vårt syfte är att undersöka hur dessa människor påverkas emotionellt av detta. För att ta reda på hur dessa människor mår rent känslomässigt och vad som präglar deras vardag samt om det råder några skillnader sett utifrån om personerna har lite arbete då och då eller inget arbete alls, så använder vi oss av kvalitativ textanalys. Det resultat vi finner avslutningsvis är att det existerar stora känslomässiga svårigheter för de berörda. Vi finner även att människorna påverkas negativt när det kommer till deras hälsa och sociala liv. När det kommer till anställningsgradens betydelse för hur man påverkas i sin situation kan vi dock inte finna några egentliga bevis i någon riktning i denna undersökning.

Sedan pandemins utbredning (Covid-19) har distansarbetet orsakat stora förändringar inom den organisatoriska strukturen. Med de uppdaterade rekommendationerna har Folkhälsomyndigheten uppmuntrat företag och organisationer att förlänga hemarbetet för de anställda. Detta har resulterat i ökade konsekvenser av de psykosociala och fysiska hälsoeffekterna hos organisationens medlemmar.  I denna studie var syftet att förstå hur anställda inom Uppsala universitet uppfattar och upplever förändringarna i sin arbetssituation sedan distansarbete infördes som ny arbetsform i organisationen. Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer med de anställda och resultatet av studien lyfter fram både för och nackdelar som tillkommit i och med den nya arbetssituationen. I och med begränsningarna inom människors sociala behov visar studien en bristande motivation och kreativitet hos de intervjuade. Distansarbetet skapar i högre grad gränsdragningssvårigheter mellan privat och arbetsliv. Studien visar dock att distansarbetet har bidragit till ökad effektivitet, produktivitet samt större grad av egenkontroll. Man ser också att olika slag av samtal med arbetsgivaren hade ökat i intensitet under distansarbetet. Studien visar att kontrollmekanismer under distansarbetet handlade snarare om att upprätthålla arbetsmiljörelaterade frågeställningar såsom vägledning och handledning än, övervakning av arbetsprocesser och slutmål. / Since the spread of the pandemic (Covid-19), distance working has caused major changes in the organizational structure of work. With the updated recommendations, the Swedish Public Health Authority (FHM) has encouraged companies and organizations to extend working from home for those employees who can. This has resulted in increased consequences of the psychosocial and physical health effects of the organization's members. In this study, the purpose was to understand how administrative employees at Uppsala University perceive and experience the changes in their work situation since distance working was introduced as a new form of work in the organization. The essay is based on ten qualitative interviews with the employees and the results of the study highlight both advantages and disadvantages that have arisen as a result of the new work situation. Due to the limitations of the social situation, the study shows a lack of motivation and creativity among most of the interviewees. Distance work to a greater extent creates difficulty differentiating between private and working life. However, the study shows that the benefits of distance working has contributed to increased efficiency, productivity and a greater degree of self-control. The end result of the study shows that different types of conversations between the employer and employees have increased in intensity during the distance working situation. The study also shows that control mechanisms during distance working were more about maintaining work environment-related issues such as guiding and supervising rather than monitoring work processes and end goals.

Denna studie är en kandidatuppsats i Samhällsbyggnadsteknik vid Högskolan Dalarna. Handeln är i ständig utveckling vilket ställer krav på de platser där handel bedrivs. Dessa platser måste därför planeras för att möta den ibland oförutsedda utveckling som framtiden för med sig annars finns risken för urbana förfall inom dessa områden. Studien avser att med hjälp av samlad empiri kring arbete med planering, flexibilitet och resiliens resultera i hur plankartor över externhandelsområden kan arbetas fram och sedan utformas för att bli anpassningsbara mot trendbrott och oförutsedd utveckling i framtiden. I studien har även plankartor över handelsområden från tre olika kommuner granskats. Detta för att få en inblick i hur dagens områden är planerade, detta ligger sedan till grund för skapandet av en alternativ plankarta över Knalleland i Borås. I studien har även sex semistrukturerade intervjuer utförts, alla med någon koppling till någon av de tre valda handelsområdena. Studien har visat på att de granskade områdena inte planerats för att vara så flexibla och resilienta som man ur studiens perspektiv kanske kan önska. Studien resulterade även i ett experiment med en alternativ plankarta vars syfte var att möjliggöra för en flexiblare användning samt innehålla ett större inslag av komponenter för ökad resiliens. Det har genom studien framkommit att den unika platsens förutsättningar spelar stor roll när man ska planera för ett resilient område. Vilket får till följd att det kan vara svårt att hitta generella lösningar som fungerar och som kan appliceras överallt. / This study is a bachelor thesis in Civil Planning and Construction at Högskolan Dalarna. Commerce is in constant change, which put demands on the places where commerce occurs. These places must therefore be planned to meet the sometimes-unforeseen development that the future brings. If not, there is a risk of urban decay in these areas. This study aims to result in how maps for detailed development plans in external retail areas can be created to be adaptable to unforeseen future development. This with the help of collected data concerning work with planning, flexibility and resilience. The study also contains a comparison of maps for detailed development plans in external retail areas in three different Swedish municipalities. This was made to get an insight to how these areas are planned and is also used to create an alternative map for detailed development plan for the area Knalleland in Borås, Sweden. The study also contains six semi-structured interviews, all with a connection to one of the three chosen external retail areas examined. The study has shown that the areas examined has not been planned to be as flexible and resilient as one, from the perspective of the study might have wished for. The study also resulted in an experiment with an alternative map for detailed development plan, whose purpose was to enable a more flexible use, as well as to contain more components for increased resilience. It has been concluded, through this study, that the unique prerequisites of the site are of great importance when planning for a resilient area. This makes it hard to find general solutions that works and can be applied anywhere.

Cyber victimization is a new phenomenon that keeps increasing with every year, and although the interest in research has grown, little is still known about ways to minimize the outcomes of cyber victimization on mental health. This thesis aimed to investigate whether psychological flexibility could act as a moderator on the relationship between cyber victimization and trait anxiety in Swedish youth. Gender was used as a control variable. Participants were recruited on Facebook, and data was collected via an online questionnaire that contained gender, age, Adolescent Cyber-Victimization Scale, Avoidance and Fusion Questionnaire for Youth, and Penn State Worry Questionnaire for Children. The sample consisted of 102 Swedish youths (females, N = 74, males, N = 28) aged 16 to 25 years (M = 20.34, SD = 2.88). A multiple linear regression showed that psychological flexibility and cyber victimization significantly predicted anxiety. The results for psychological flexibility as a moderator on the relationship between cyber victimization and anxiety, and for gender as a predictor for anxiety, were non-significant. The results provide a deeper understanding of the role of psychological flexibility in mental health in youth, but further research is needed on psychological flexibility as a moderator. Future research should focus on more clinical groups with increased sample size and add a wider gender perspective. / Att bli utsatt för nätmobbning är ett nytt fenomen som fortsätter att öka för varje år, och trots att intresset för forskning har växt, så vet man fortfarande lite om sätt att minska utfallet av nätmobbning på mental hälsa. Den här studien syftade till att undersöka huruvida psykologisk flexibilitet kan agera som en moderator på relationen mellan nätmobbning och ångest hos svenska ungdomar. Kön användes som kontrollvariabel. Deltagarna rekryterades på Facebook och data samlades in via ett onlineformulär som innehöll kön, ålder, Adolescent Cyber-Victimization Scale, Avoidance and Fusion Questionnaire for Youth, och Penn State Worry Questionnaire for Children. Antalet deltagare var 102 svenska ungdomar (kvinnor, N = 74, män, N = 28) i åldern 16 till 25 år (M = 20,34, SD = 2,88). En multipel linjär regression visade att psykologisk flexibilitet och nätmobbning signifikant predicerade ångest. Resultaten för psykologisk flexibilitet som en moderator på relationen mellan nätmobbning och ångest, och för kön som prediktor av ångest, var icke-signifikanta. Resultaten bidrar med en ökad förståelse för vilken roll psykologisk flexibilitet har i mental hälsa hos unga, men fortsatt forskning behövs på psykologisk flexibilitet som en moderator. Framtida forskning borde fokusera på mer kliniska grupper med ökad urvalsstorlek och lägga till ett bredare genusperspektiv.

Asfaltsvägar har funnits och används i flera hundra år men tekniken man använde sig av förranvänds inte idag, utan den är utvecklats och blivit mer miljövänlig. Både vid tillverkningenav asfalten men också hur man lägger den. Idag är det både fler och tyngre fordon som kör påvägarna vilket leder till frågor kring asfaltens hållbarhet, hur företagen tänker kring miljön vidtillverkningen av asfalt, samt om det finns nya bättre tekniker som helt kan ersätta de gamla.Undersökningen är ämnad att jämföra hållbarheten mellan olika asfaltsbeläggningar pålågtrafikerande vägar, samt ta reda på vilket material som skiljer olika asfaltsmassorna åt.Frågan kommer att besvaras genom litteratur via internet samt genom intervjuer med olikaföretag i Örebro kommun.Undersökningen visade att det finns olika egenskaper som kännetecknar olikaasfaltsbeläggningar och beroende på vilka krav och förutsättningar en väg har, kommer enviss typ av beläggning att appliceras på just den vägen.En mjukgjord asfaltbetong är bra på en väg där flexibiliteten är ett krav, men denna typ avasfalt har en dålig miljöpåverkan eftersom man använder sig av fluxmedel, som är ettoljedestillerande produkt. Dock tillverkas dessa asfaltsmassor i en lägre temperatur och därföranvänds inte lika mycket energi och resurser på upphettningen, vilket man gör på en tätasfaltbetong då temperaturen bör vara kring 150 grader Celsius.PEAB och NCC sa att de använder sig av bio olja eller neutralt koldioxidbränsle vidtillverkningen av varmtillverkade asfaltsmassor för att minska miljöpåverkan. Ett annat sättatt för företagen att tänka på miljön är att återanvända gammal asfalt.Bitumen är ett bindemedel som används när man blandar asfalten, upphettningen av bitumenär dock skadligt för miljön. Det finns ett miljövänligare alternativ som heter lignin och somman tror kan likställas med bitumen, men detta är inte är aktuellt i dagsläget. Delvis för att detinte är testat på bilvägar än men också för att man använt sig av bitumen en längre tid ochföretagen känner sig säkra med egenskaperna och hållbarheten. Tills man testat ligninet ochvet att det är hållbart har man istället gjort andra små förändringar för att tänka på miljön, somtill exempel att transportera asfalten i ekovänliga fordon. Trafikverket har tillsammans medNCC utvecklat verktyg som heter EKA, som ska kontrollera koldioxidutsläppen vidtillverkningen.Sammanfattningsvis så skiljer sig olika asfaltsbeläggningar från varandra, vilket är positivt dåde ställs olika krav på vägarna beroende på vart de ska användas, så det finns olika alternativatt välja mellan. Företagen har miljön i åtanke vid asfaltstillverkningen även fast det ännu inteär aktuellt att ersätta bitumen med något annat medel. De har vidtagits andra åtgärder för attminska miljöpåverkan så som att använda sig av bensinsnålare fordon samt använda deverktyg som ska kontrollera koldioxidutsläppen. / Asphalt roads have been around and used for hundreds of years, but the technology used atthat time is no longer relevant and used today, but it has been developed and become moreenvironmentally friendly. Both in the manufacture of the asphalt but also how to lay it. Today,there are both more and heavier vehicles driving on the roads, which leads to questions aboutthe sustainability of asphalt, how companies think about the environment in the production ofasphalt, and whether there are new, better technologies that can completely replace the oldones.The study is intended to compare the durability of different asphalt coatings on low-trafficroads and to find out how the material in these asphalt coatings differentiates from one andanother. The question will be answered through literature via the Internet and throughinterviews with various companies in the municipality of Örebro.The study showed that different qualities characterize different asphalt coatings anddepending on the requirements and conditions a road has, a certain type of coating will beapplied to that road. Softened asphalt concrete is good on a road where flexibility is arequirement, but this type of asphalt has a bad environmental impact because of the use offlux oil, which is an oil distilling product. However, these asphalt masses are produced at alower temperature and therefore less energy and resources are used during the heating, incomparison to a dense asphalt concrete where the temperature should be around 150 degreesCelsius when heating up. PEAB and NCC said they use bio-oil or neutral carbon dioxide fuelin the production of hot-made asphalt pulp to reduce environmental impact. Another way forcompanies to think about the environment is to reuse old asphalt.Bitumen is a binder used when mixing the asphalt, but the heating of bitumen is harmful tothe environment. There is a more environmentally friendly alternative called lignin, whichbeliefs can be compared with bitumen, but this is not currently used today. Partly because ithas not been tested on car roads yet but also because bitumen has been used for a long timeand companies feel secure with the quality and durability of bitumen. Until lignin has beentested on roads and knows that it is durable, there have been other small changes instead tothink about the environment, such as transporting the asphalt in eco-friendly vehicles.Together with NCC and the Swedish Transport Administration, they have developed a toolcalled EKA, which will control carbon dioxide emissions during manufacture.In summary, different asphalt coatings differ from one another, which is a positive thing whenthere are different requirements on the roads depending on where they are to be used, so thereare different alternatives to choose from. The companies have the environment in mind whenmaking asphalt, although it is not yet relevant to replace bitumen with any other means. Theyhave taken other measures to reduce the environmental impact, such as using environmentallyfriendly vehicles and using the tools to control carbon dioxide emissions.

Syftet med uppsatsen är att, utifrån ett samverkansprojekt som tre statliga organisationer deltagit i, studera vilka faktorer som hämmar och vilka faktorer som främjar samverkan. Genom samtalsintervjuer med fem aktörer inom tre statliga organisationer har material framtagits och studerats kvalitativt. Resultaten visar att en rad hämmande och främjande faktorer har funnits i samverkansarbetet. De hämmande faktorerna är olika förhållningssätt, målinkongruens, organisationsstrukturer, personalomsättning, regler & lagar samt brist på politisk insikt. De främjande faktorerna utgörs av lagarbete, förståelse & förankring, relationer & tillmötesgående, flexibilitet, givande & tagande, motivation, politiskt intresse, djupförståelse & kunskap samt regelbundenhet. Slutsatserna blir att kunskap om de faktorer som påverkar samverkan kan vara till hjälp för vidare forskning och ge stöd till samverkansarbete i och med insikt i samverkansproblematik.

I denna kvalitativa studie har valet av beteckningen problematisk skolnärvaro baserats på ett salutogent förhållningssätt där ett hälsofrämjande arbete åsyftas. Syftet med studien är därav att kartlägga framgångsfaktorer för en ökad skolnärvaro. Utifrån före detta elevers erfarenheter av en problematisk skolnärvaro, specialpedagogers erfarenhet och en kompetens av framgångsfaktorer med målet att implementera dem framgent i verksamheten. Samt att därigenom hitta kopplingar som kan bidra till ett kvalitetssystem, som framgent kan kvalitetssäkra ett arbetssätt. Enligt en kunskap om hjärnans processer, omgivningens påverkan, bemötandets inverkan och goda relationsbyggen infinner sig möjlighet till att vinna framgång. Resultatet av studien diskuteras utifrån tidigare forskning av Bronfenbrenner- och Greene. Bronfenbrenners modell ger ett verktyg för att upptäcka faktorer som påverkar utvecklingen. Den utvecklingsekologiska modellen visar på hur elevens utveckling influeras av det integrerande sammanhanget i olika nivåer som är relaterade till individ-, samhälls- och organisationsnivå. Greenes CPS-modell innefattar verktyg som kan identifiera problematiken som är frustrationsbildande för eleven och som tillhandahåller riktlinjer för att tillsammans med eleven hitta möjligheter att bemöta problematiken. Detta inverkar på elevernas förutsättningar att kunna deltaga i samtal och påverka sina studiers utformning framgent.

Genom en kvalitativ metod och med en induktiv ansats undersöker denna studie uppfattningar av flexibelt arbetssätt hos fastighetsmäklare. Studien avser att uppnå förståelse för hur gränsdragningen mellan arbete och fritid hanteras inom det flexibla arbetssättet. Studiens empiriska material består av individuella intervjuer av fastighetsmäklare, detta för att få tillgång till personliga reflektioner kring flexibilitet och gränsdragning. Sammantaget resulterar studien i att ett flexibelt arbetssätt kan leda till stora fördelar för medarbetare och arbetsgivare i form av hög produktivitet och stimulans men också för balansen mellan fritid och arbete. Dock finner studien indikationer på att det flexibla arbetssättet även för med sig ökade krav i form av ständig tillgänglighet, vilket kan leda till ohälsa hos medarbetarna. Studien visar även att gränsstrategin för att upprätthålla balans mellan fritid och arbete beror på individuella preferenser.