Denna uppsats behandlar effekterna av den ökande andelen visstidsanställda journalister på landets redaktioner. Fokus är journalisternas autonomi, det vill säga möjlighet att styra det egna arbetet och att agera självständigt. Mer specifikt behandlar uppsatsen vilken betydelse anställningsform har för hur journalister uppfattar sin autonomi.Studien är kvantitativ och består av enkätdata från Journalist 2005, vilken är den senaste av de journalistundersökningar i projektet Svenska Journalister som har genomförts vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet, JMG.Teoretiskt utgår uppsatsen från forskning kring journalisters autonomi samt John Atkinsons teori om ”The Flexible Firm” där anställda förväntas vara uppdelade mellan en kärngrupp och en perifer grupp. Fyra hypoteser om vad som påverka autonomin har konstruerats och operationaliserats genom sex variabler; kön, ålder, kommersiell/icke-kommersiell, TV/radio, huvudsaklig arbetsuppgift och anställningsform. Dessa har sedan analyserat gentemot fem frågor som berör journalistens autonomi.Slutsatsen är att anställningsform och arbetsuppgifter är mer avgörande för hur journalisters upplever sin autonomi än kön och ålder.

Ett antal förändringar har under åren 2006 – 2008 genomförts i lag (1982:80) om anställningsskydd. Det finns flera olika faktorer som har bidragit till dessa förändringar. Sverige har bland annat fått till uppgift att införliva tre EG-direktiv i svensk rätt. Detta har lett till att regeringen gjort en rad förändringar, bland annat rörande andelen tillåtna tidsbegränsade anställningar samt hur länge en arbetstagare får befinna sig i en tidsbegränsad anställning innan den övergår till en tillsvidareanställning. Regeringen har även infört en utökad informationsskyldighet för arbetsgivaren och tagit bort regeln om extra anställningstid för äldre arbetstagare. Beslut om att ändra kvalifikationstiden för företrädesrätt till återanställning togs, men hann aldrig träda ikraft, då den nuvarande regeringen återställde bestämmelsen. Vid utarbetandet av förslagen lades betoning på trygghet för arbetstagare och ökad flexibilitet för arbetsgivare. Det angavs flera problem med den tidigare lagstiftningen, bland annat att arbetsgivare använde sig av rullande tidsbegränsade anställningar och urLasning, för att undgå att behöva tillsvidareanställa. Den tidigare lagstiftningen var komplicerad och det fanns flera tillåtna tidsbegränsade anställningar, som alla hade olika kvalifikationsregler och tidsfrister kopplade till sig. Regeringen ville rensat floran av tillåtna tidsbegränsade anställningar samt göra lagen enhetlig.

This paper is about the new methods and metrics used in industry and business today striving for better revenues and larger market shares. It investigates the relations between the old fordistic and tayloristic way of manufacturing and compares it to the models used in industry today for being competitive, seeking to please customers and becoming more flexible. More specific the paper is about if Six Sigma and lean production are the key for succeeding these days. SKF:s factory in Gothenburg and other companies will make an example for how these methods are used in practice. The aim is to try to answer if these systems with inherited tools and methods are the right way to get the flexibility that is needed for being able to deliver the right goods to customers and market. For a company to be flexible decisions must be made fast and needed changes must be able to be done easy and without too large costs and investments. Both in Six Sigma and lean production the total staff in a company is involved with quality matters and continuous improvements. This brings an atmosphere and a certain way to work that makes it possible to reach high defined goals and move towards a common vision. Flexibility can be reached in both production and in developing new products when a company has an atmosphere that makes it possible for all personnel to talk the same language and strive for the same thing. Six Sigma and lean production have the possibility to achieve a higher level of flexibility, that is, when being applied in right places in the right way.

University of Örebro Department of social Sciences Sociology, Contnuation Course, 61-90hp. Essay 15hp. Spring 2008 Title: Who is resbonsible? A soceityscientific discussion about burnout. Author: Emilie Fuchs Abstract The purpose with this essay is to do a critical comparation between two different perspectives, burnout as an individual problem and burnout as a social problem. The first perspective states that the individual itself is responsible for her sickness while the second perspective states that the society and foremost the labour market should work in order to prevent people from beeing burned out. With that purpose in mind I want to enlighten and hopefully bring up the topic for discussion. The essay is based upon the following questions: • How can you sociologically understand the labour market of today? • How can you understand burnout in an individual context? • How can you understand burnout in a social context? By studying and reading four books, I have presented the two different perspectives of burnout. Two books represents burnout out of a social perspective whereas the individual perspective is advocated in the other two books. The results founded shows that the individual perspective means that the individual has to resolve his own problems even though the labour market is the main cause to why people becomes burned out. The social perspective, on the other hand, basically want the labour market to take responsibility and prevent burnouts. Through the results, my conclusion is that the individual perspective represents the individualised world we live in. The social perspective of burnout shows the importance of a good solidarity, mainly at work. This point of view could probably lead to a growing safety on the labour market, which presumably results in less burned out people. There are, after reading this essay, a few questions the reader may ask herself: Should not the society take responsibility and help those who are burned out? Does the structure of society contribute to the fact that people becomes burned out? Keywords: Burnout, Individual, Society, Work, Flexibility / Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att göra en kritisk jämförelse av två olika perspektiv, utbrändhet som ett individuellt problem och utbrändhet som ett samhälleligt problem. Det första perspektivet menar att individen själv ansvarar för om hon blir sjuk eller inte medan det andra perspektivet är av den åsikten att samhället och främst arbetsmarkanden ska arbeta för att människor inte ska bli utbrända. Med hjälp av detta syfte ska problemet utbrändhet belysas och förhoppningsvis få upp ämnet till diskussion. Denna uppsats baseras på följande frågeställningar: • Hur kan man sociologiskt förstå dagens arbetsmarknad? • Hur går det att förstå utbrändheten i en individuell kontext? • Hur kan man förstå utbrändheten i en samhällelig kontext? Genom att studera och läsa fyra böcker har jag presenterat de två olika perspektiven av utbrändhet. Två böcker representerar utbrändhet ur ett samhälleligt perspektiv medan det individuella perspektivet förespråkas i de andra två böckerna. De resultaten jag har fått fram visar att det individuella perspektivet menar att individen själv ska lösa och ta tag i sina problem trots att arbetsmarknaden är huvudorsaken till att vi människor blir utbrända. Det samhälleliga perspektivet är av den åsikten att arbetsmarkanden, och samhället till viss del, ska ta ansvar och hjälpa individen. Individen ska i viss mån också själv förebygga och komma ur sin utbrändhet. Genom resultatet har jag kunnat dra slutsatsen att det individuella perspektivet representerar den individualiserade värld som vi lever i. Det andra synsättet på utbrändhet visar vikten av att vi har en bra sammanhållning i främst arbetet, vilket leder till en trygghet som gör att vi inte kommer att ha lika stor mängd sjuka. Efter att ha läst denna uppsats kan exempelvis följande frågor ställas: Borde inte hela samhället ta ett ansvar och hjälpa de som är utbrända? Är det de samhällsstrukturer vi lever i som bidrar till att vi blir utbrända? Nyckelord: Utbrändhet, Individ, Samhälle, Arbete, Flexibilitet

I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vår studie är att studera unga med högskoleutbildning och deras syn på val av utbildning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas på en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen från Mälardalens Högskola under 2004 med minst 120 poäng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), Välfärdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, Missbruksvårdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fått svara på frågor angående etablering, brist på arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrån en hermeneutisk ram. I resultatet av undersökningen framkom att rörlighet och flexibilitet är idag något som man kan behöva för att få ett arbete inom det som man är utbildad till. Det har också visat sig att de som kan ”ta för sig” ökar chanserna till jobb inom sitt utbildningsområde. Även arbetslivserfarenheten har en betydelse för etableringen inom arbetsmarknaden för unga akademiker. Det har även visat sig att unga akademiker idag väljer den utbildning man är intresserad av och inte det arbetsmarknaden söker. / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

Syftet med denna studie har varit att belysa tidigare studenters yrkesrolls betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Vi har använt oss av tio intervjuer med tidigare studenter, som har läst på Beteendevetenskapliga programmet och på Programmet för Välfärdsarbete med inriktning mot rehabilitering. Vi ville fånga deras väg ut på arbetsmarknaden. Intervjuerna har vi tolkat med hjälp av teorier om flexibilitet, sociala roller och känslan av sammanhang. Vi fann att en otydlig yrkesroll försvårar etableringen på arbetsmarknaden, då arbetsgivarna har svårt att veta vad utbildningarna innebär. Samtidigt blir det svårt för individen att veta var på arbetsmarknaden hon passar in. Våra intervjupersoner anser att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden om de inte har en tydlig yrkestitel. Väl inne på arbetsmarknaden är det enklare att utvecklas i sin yrkesroll. / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

Projektet har gått ut på att göra ett flexibelt bord som ska kunna gå att förändra mellan högt och lågt och mellan olika storlekar på bordsskivan. Detta som en funktionell aspekt av föränderlighet men jag ville även införliva en emotionell föränderlighet. Jag vill att användaren, på ett handgripligt sätt, ska kunna uttrycka sig själv i bordet. Min intention är att man, genom att göra sitt eget unika bord, skapar ett starkare band mellan artefakt och dess användare. Detta som ett led i en hållbar utveckling så att produkterna vi äger kan brukas längre och motverka den ohållbara så kallade slit-och-slängkulturen. / The aim of the project has been to make a flexible table with the ability to change between high and low, and various table tops. This is a functional aspect of variability, but also an emotional element is contained. I want it to be simple for users to express themself  in their table. My intention is that when users can make their own unique table there will be a stronger bond between the artifact and its user. This as a means of sustainability so that the products we own can be used for a longer time, and in this way oppose the unsustainable consumerism culture.The aim of the project has been to make a flexible table with the ability to change between high and low, and various table tops. This is a functional aspect of variability, but also an emotional element is contained. I want it to be simple for users to express themself  in their table. My intention is that when users can make their own unique table there will be a stronger bond between the artifact and its user. This as a means of sustainability so that the products we own can be used for a longer time, and in this way oppose the unsustainable consumerism culture.

Syftet med följande arbete är att undersöka i vilken utsträckning hänsyn tas till de särskilda förutsättningar i den fysiska miljön som elever med diagnosen ADHD gynnas av gällande sin koncentrationsförmåga, vid nybyggnation av en skola. På vilket sätt märks dessa hänsyn i plankonstruktionen? Vilka möjligheter finns att anpassa miljön för enskilda individer?   Arbetet ger en överblick över tidigare forskning kring skolhusets utveckling samt över vilka miljöfaktorer som gynnar respektive missgynnar elever med ADHD. Genom att göra en fallstudie, där vi observerade miljön och intervjuade utvalda personer ur olika yrkeskategorier på en nybyggd skola, ville vi se hur man tänker när man ska utforma en lärandemiljö som ska fungera i en skola för alla, även för elever med koncentrationssvårigheter.   Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att inga speciella hänsyn tas till denna grupp av elever, utan fokus ligger på att skapa en flexibel skola som ska gå att anpassa efter enskilda elevers behov. I byggnationen av den skola vi har studerat var ambitionen att skapa ett naturligt samarbete spårvis från årskurs F till årskurs 9, alltså en organisationsförändring, vilken har överskuggat en inkluderingstanke som fanns med från början. Det finns heller inga riktlinjer för hur man gör utbildningen tillgänglig för elever med kognitiva orienteringshinder, såsom uttalade koncentrationsnedsättningar, vilket det finns för de flesta andra funktionsnedsättningar. Kunskap inom detta område saknas.

Rapporten redovisar utredning, skisser och det slutliga förslaget för en ombyggnation av en skollokal till ett science center. Bakgrund Framtidsmuseet i Dalarna har under en längre tid varit i behov av en större lokal för att kunna expandera. En lämplig lokal i närheten av köpcentret Kupolen finns, då den har använts för undervisning och inte har genomgått någon större förändring sedan den byggdes i slutet av 70-talet, behövs en omfattande exteriör och interiör ombyggnation för att passa Framtidsmuseets behov. Genomförande Lokal- och byggprogram har framtagits genom att sammanställa beställarens krav och ambitioner med egen införskaffad information om lämplig innemiljö, med tanke på barns inlärning och gällande praxis för att göra byggnader tillgängliga och användbara för alla. Dessa har sedan omvandlats via olika skisser och utkast till ett färdigt förslag på ombyggnation av byggnaden till Framtidsmuseets nya lokaler. Resultat Förslaget innefattar Framtidsmuseets alla olika verksamheter, men även en sammanslagning med Kulturcentrum Asken inryms i förslaget. Förslaget är anpassat efter barns behov av att ha ett ljust och stillsamt inneklimat för att lättare kunna lära sig de kunskaper som Framtidsmuseet och Kulturcentrum Asken förmedlar. Museet har även utformats med tillräckliga passagebredder och minimala nivåskillnader etcetera för att kunna användas till fullo av alla besökare. Det slutgiltiga förslaget resulterar i relativt stora förändringar på den befintliga byggnaden för att ge en spektakulär och uppseendeväckande byggnad som ska locka fler besökare och göra Framtidsmuseet till ett självklart besöksmål för Dalarnas samtliga skolungdomar. Diskussion Slutligen har förslaget jämförts med en yrkesverksam arkitekts förslag, för att kunna studera olika infallsvinklar och lösningar på samma problem. / This report shows the inquiry, sketches and the final result of our suggestion for a reconstruction of an existing school building to a science center. Background The science center, Framtidsmuseet i Dalarna, has during a long period of time been in the need of a bigger local, in order to expand. A suitable local not far from the mall Kupolen is available. The local is in present day used as a school for higher education, and has not seen any major changes since it was built in the late seventies. Therefore the house needs a great exterior and interior reconstruction to suite the museums needs. Implementation By compiling the future proprietors demands and ambitions, with the information we gathered about suitable interior environment to stimulate children’s learning and how to make buildings accessible and usable to everyone regardless of there physical limitations, has a building- and a local program been completed. These programs have then been transformed via sketches into a complete proposal for the new local. Results The proposal includes all of the museums activities, but also a union with Kulturcentrum Asken and room for The University of Dalarna. The proposal is adjusted to fit children’s needs for a light and tranquil indoor climate, which makes it easier for them to learn the knowledges that the different activates offer. The museum has also been designed with proper passages and minimal level differences etcetera to suit all visitors. In order to make a sensational and spectacular building, the final proposal includes relatively big changes of the existing building, which will draw more visitors and at the same time make the museum an obvious target for all pupils in Dalarna. Discussions Finally to be able to study different angles of approach and solutions, the proposal has been compared with an architects proposal.

Kommissionen presenterade år 2008 ett förslag om en ny europeisk associationsform ett s.k. SPE-bolag (Societas Privata Europaea), ett privat europabolag särskilt anpassat för små och medelstora företag. Syftet med förordningen är bl.a. att göra det enklare och mer flexibelt för små och medelstora företag att utöva sin verksamhet och etablera sig på den inre marknaden och därav stärka deras konkurrenskraft. I takt med utvecklingen av bolagsrätten på den överstatliga nivån är bolagsrätten i Sverige också föremål för utveckling och förändring. En utredning, SOU 2009:34, tillsattes för att överväga ändringar i bl.a. aktiebolagslagen vilka skulle medföra förenklingar för de privata aktiebolagen och däribland göra det enkelt att etablera och driva privata aktiebolag i Sverige. Syftet med förevarande uppsats är att utreda huruvida SPE-förordningen förväntas få genomslagskraft på privata aktiebolag i Sverige. Vidare är syftet bl.a. att utreda om SPE-förordningens eventuella konkurrenskraft påverkas av regelförenklingarna i den svenska bolagsrätten? Fyra verktyg för utvärdering ligger till grund för uppsatsens syfte vilka är flexibilitet, enkelhet, effektivitet (bl.a. i ekonomisk betydelse) och modernitet. Verktygens innebörd klarläggs och analyseras i början av framställningen. För att ett regelverk ska vara konkurrenskraftigt och således få framgång krävs att nämnda fyra verktyg är uppfyllda. Förslaget om en SPE-förordning är, med grund i verktygen för utvärdering, ett betydligt bättre regelverk för privata aktiebolag än vad det svenska regelverket är, trots att den har vissa brister. SPE-bolaget kommer således vara mer konkurrenskraftigt än ABL, även efter att utredningens regelförenklingsförslag träder i kraft. Detta eftersom regelförenklingsförslaget anses vara ett ”klent” försök till att stärka de privata aktiebolagens konkurrenskraft.