The purpose of this master thesis is to show how a chosen actor in form of the Swedish union organization IF Metall (the Swedish union for metal- and industrial workers) works with pro-reading activities. The project being scrutinized is the Read to me dad-project which aims at fathers who are not used to reading activities within the LO-group (the Swedish Trade Union Confederation). The methods used are interviews and literary studies. The theoretical background of my discussion is based on three education ideals. The neo-humanist ideal emphasizes the personal improvement through literature. This ideal has occasionally taken part in the struggle against what is considered to be poor literature. The second education ideal aimed at educating the citizens of a country in democracy and to safeguard the individual’s role as a member of society. The ideal of self-education stands for the free and voluntary. Here it is important that workers also educate themselves and literature is the foremost mean of education. I also look into the education ideal of conscientiousness which was often focused on sobriety and proper behaviour. It also emphasized the idea of educating oneself in order to strengthen and improve the working-class. In my analysis and final discussion I argue that these ideals can be found in a modern pro-reading project such as Read to me dad, but in a more modern way. I bring up the condition of reading ability and habits with emphasis on men within the LO-group. I discuss the statistics and how those alarming figures triggered new pro-reading projects. I also look into barriers standing in the way of reading and discuss what this project can lead to and what maybe will happen in a nearby future. / Uppsatsnivå: D

Sammanfattning I denna undersökning har fokus legat på att jämföra den fackliga verksamheten vid Karlskrona örlogsvarv med den fackliga verksamheten som funnits inom den civila varvsindustrin. Den tes som ställts upp i sammanhanget har präglats av att den fackliga verksamheten vid örlogsvarvet präglats dels av att staten varit arbetsgivare med delvis andra företagsmål än en privat arbetsgivare, dels att verksamheten varit nära inkorporerad med den militära verksamheten vilket kan ha påverkat den politiska inriktningen på arbetsplatsen. Utifrån detta resonemang har jag ställt upp tesen att den fackliga verksamheten inom Försvarets civilanställdas personalförbund avdelning 36 utmärkts av en mer arbetsgivarvänlig attityd än vad var brukligt vid de civila varven. I min uppsats har jag följande frågeställning: Hur skiljer sig fackföreningen, Försvarets civilanställda personalförbunds, verksamhet vid örlogsvarvet i Karlskrona åt jämfört med fackföreningar vid civila varv i allmänhet? För att kunna svara på denna frågeställning har jag använt mig av kvalitativ och kvantitativ metod där jag främst studerat årsberättelserna från avdelning 36 vid Karlskrona varvet. I vissa fall har jag dykt ner i vissa protokoll för att få sammanhanget förtydligat eller för att säkerställa korrektheten i uppgifterna jag fått fram. Den empiriska undersökningen har ställts i relation till den tidigare forskningen för att se om mina resultat avviker eller stämmer överens med tidigare resultat. Vad har jag då kommit fram till? Verksamheten i Karlskrona tycks vara mer arbetsgivarvänlig än motsvarande facklig verksamhet vid civila varv. Frågorna som drivits inom avdelning 36 har jämförts med dem som drivits inom Metalls avdelning 4 vid Kockums i Malmö. Staten verkar ha varit mer mån om sina anställda på vissa punkter än vad varit fallet vid Kockums. Däremot kan jag inte finna några belägg för att konfliktnivån varit högre vid civila varv än vid örlogsvarvet respektive tvärtom.

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>I denna undersökning har fokus legat på att jämföra den fackliga verksamheten vid Karlskrona örlogsvarv med den fackliga verksamheten som funnits inom den civila varvsindustrin. Den tes som ställts upp i sammanhanget har präglats av att den fackliga verksamheten vid örlogsvarvet präglats dels av att staten varit arbetsgivare med delvis andra företagsmål än en privat arbetsgivare, dels att verksamheten varit nära inkorporerad med den militära verksamheten vilket kan ha påverkat den politiska inriktningen på arbetsplatsen. Utifrån detta resonemang har jag ställt upp tesen att den fackliga verksamheten inom Försvarets civilanställdas personalförbund avdelning 36 utmärkts av en mer arbetsgivarvänlig attityd än vad var brukligt vid de civila varven.</p><p>I min uppsats har jag följande frågeställning:</p><p>Hur skiljer sig fackföreningen, Försvarets civilanställda personalförbunds, verksamhet vid örlogsvarvet i Karlskrona åt jämfört med fackföreningar vid civila varv i allmänhet?</p><p>För att kunna svara på denna frågeställning har jag använt mig av kvalitativ och kvantitativ metod där jag främst studerat årsberättelserna från avdelning 36 vid Karlskrona varvet. I vissa fall har jag dykt ner i vissa protokoll för att få sammanhanget förtydligat eller för att säkerställa korrektheten i uppgifterna jag fått fram. Den empiriska undersökningen har ställts i relation till den tidigare forskningen för att se om mina resultat avviker eller stämmer överens med tidigare resultat.</p><p>Vad har jag då kommit fram till? Verksamheten i Karlskrona tycks vara mer arbetsgivarvänlig än motsvarande facklig verksamhet vid civila varv. Frågorna som drivits inom avdelning 36 har jämförts med dem som drivits inom Metalls avdelning 4 vid Kockums i Malmö. Staten verkar ha varit mer mån om sina anställda på vissa punkter än vad varit fallet vid Kockums. Däremot kan jag inte finna några belägg för att konfliktnivån varit högre vid civila varv än vid örlogsvarvet respektive tvärtom.</p>

No description available.

Den 14 augusti 1922 utbröt strejk vid de enskilda järnvägarna i Sverige. Det är en av de största strejkerna som genomförts i landet med ca 4 878 strejkande. Bergslagernas Järnvägar, som hade sträckan Göteborg C – Kil – Falun C, var en av de järnvägar som drogs in i strejken. Bergslagernas Järnvägar hade sin huvudverkstad förlagd i Åmål och den kom att bli en av de största strejkplatserna. Fackföreningarna vid järnvägen bildade strejkutskott för att organisera och genomföra strejken. I Åmåls Föreningsarkiv finns handlingar från strejkutskottet i Åmål och de handlingarna är källmaterialet i den här uppsatsen. Under mellankrigstiden var konflikterna mellan arbetsgivare och arbetstagare ibland våldsamma och de strejkande använde sig av olika aktioner i form av konfliktrepertoarer för att försvara strejken och hindra strejkbrytare från att ta arbete vid de strejkdrabbade arbetsplatserna. Uppsatsen är ett bidrag till forskningsfältet arbetarhistoria med syfte att undersöka hur de strejkande använde sig av konfliktrepertoarer, hur dessa såg ut och i vilket syfte de användes. Resultatet av studien visar att de vanligast använda strejkrepertoarerna var hemföljning, uppvaktning och uthängning av strejkbrytare samt att det förekom aktiviteter för att stärka solidariteten bland de strejkande och skapa distans till strejkbrytarna. Konfliktrepertoarerna innehöll olika ritualer och blev meningsskapande för de strejkande genom att repertoarerna värnade om strejken som vapen, stärkte identiteten som arbetare, skapade sammanhållning och gav de strejkande möjlighet att skapa berättelsen om strejken.

Syftet med studien är att undersöka hur arbetet för fackförbunden i södra Sverige blivitpåverkat av Coronapandemin. Studiens syfte besvaras genom en kvantitativenkätundersökning på förtroendevalda med hel- eller deltiduppdrag samt anställda inomfackföreningsrörelsen, där åtta förbund ingår ifrån centralorganisationerna LO, TCO ochSaco. Studien undersöker upplevelsen av den interna samt externa kommunikationen,arbetsorganiseringen samt arbetsmiljön under pandemin. Utgångspunkten är attfackförbunden organiserar sig utifrån en mekanisk arbetsdelning. Avsikten är att undersökavilken riktning arbetsorganisering gått under pandemin. Vidare undersöks hurkommunikationen förändrats där digitalisering står i fokus. Studien utgår från en deduktivansats där vi testar vår tidigare forskning och teori mot det empiriska materialet för att skapaförståelseför förändringen. Undersökningen visar hur informanterna upplever en ökadarbetsbelastning samt sämre arbetsmiljö under pandemin, där de flesta informanter arbetarmestadels hemifrån. Kommunikationen i förbunden har påverkats negativt, där de digitalakommunikationsverktygen blivit mer centrala. Informanterna är positiva till fortsatt arbete pådistans, där kombinationen hemifrån och kontoret är det flest informanter vill inför framtidensorganisering. De är även positiva inför helt- eller delvis flexibla arbetstider i framtidensorganisering. / The purpose of this essay is to investigate how trade unions and their work in the south ofSweden been affected by the Coronapandemic. The focus of this study is the employees workand the organisational work, mainly the organizational structure. This will be examined with aquantitative method using internet-based surveys. Our starting point is individuals withemployment or assignation in these organisations where the structural consequences of thepandemic on an organizational level is of interest. We want to highlighten the external andinternal communication, the work organisation and the experience of the employees fromtheir work situation and work environment. We also want to target wheather the participantswork-effort been affected against the organisations goals and purposes. Our material is basedon former research that we in a deductive way analyse our empirical findings against. Theexamination shows that a the trade unions have a less mechanical structure due to thecoronapandemic. It also shows a higher workload, poorer ergonimics and a negative impacton their internal and external communication.

The protests and strikes in Västervik 1917 have been considered to be the start of the hunger movement in Sweden. The events have been called the Swedish revolution. The Swedes who participated were inspired by the February revolution in Russia, and there were similarities, but the reformist side won and the outcome was the equal vote for most men and women. This essay analyzes the way four newspapers report from the events in relation to the political orientation of the newspapers, the involvement of women in the strikes and protests, and how the events in Västervik can be used for educational purposes. The two right wing newspapers wrote negatively about the worker´s movement and, the two left wing newspapers published articles that acknowledged the struggle of the workers and the abuse against the workers by the factory owners. Three of the newspapers (Smålands Allehanda, Smålands Folkblad and Västerviks Veckoblad) initially have relatively neutral articles and the comments about the opposing political side are relatively subtle. The revolutionary syndicalist newspaper Syndikalisten has a more aggressive tone because it functions as the official paper of SAC, the Swedish workers central organization. The inquiry shows that women were not that much involved in the strikes and protests in Västervik. They were active in the certain sectors, such as foodstuff, where they, in certain cases, could make a big difference. The events in Västervik 1917 can be used in school when the students work with the history of their local communities in a social learning environment.

<p>This rapport examines six Swedish workplace unions, in manufacturing internationalised companies, degree of internationalised trade union work. The report is based on interviews with local shop stewards. All local workplace unions were in some form internationalised. They were placed in three different groups of strategies: Passive, Tactical and Strategic. The Passive union only tried to get information; the Tactical unions were reactive against initiative from company management and used the channels provided of Industrial Relation laws. The Strategic unions where acting from an analysis that demanded collaboration with foreign trade unions and were active in trying to build contacts.In discussing why a local workplace trade union become internationalised three explaining factors was constructed: A relation to the company which gave the union more information and resources than the minimum level of required legislation. Second; a strategic analysis involving a threat against the employees. And third; a belief that the trade union could make a difference.</p>

<p>Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde närmare en miljon människor landet och undan krisen. Både i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands län i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig på arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt då andelen arbetande somalier i Minnesota är betydligt högre än i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlägga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt på den här gruppen genom en jämförelse med hur det förhåller sig i Minnesota.</p><p>De båda populationerna i respektive region liknar varandra på många sätt även om de till antalet är betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning är generellt sett låg och många somalier är vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en något högre utbildningsnivå än de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsättningsgrad. Det är dock troligt att skillnaderna i andelen arbetande till stor del förklaras med arbetsmarknadens funktionssätt i respektive region.</p><p>I Minnesota karaktäriseras arbetsmarknaden, jämfört med Östergötland, av högre flexibilitet med låga statliga ersättningar och mindre omfattande anställningsskydd. I Östergötland är arbetsmarknaden stelare och karaktäriseras av högre inträdeströsklar.</p><p>Somalier har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden i Östergötland och exkluderas i den bemärkelsen att kollektivavtalen inte tillåter låga löner vilket motsätter sig skapandet av arbete för lågproduktiva. Arbetsgivare är osäkra på vad somalier förmår att prestera vilket i kombination med höga friställningskostnaderna gör att risken för att anställa somalier bedöms som stor. I Minnesota föranleder arbetsmarknadens funktionssätt starka ekonomiska drivkrafter och ett större utbud av arbeten lämpade för lågproduktiva vilket troligen förklarar mycket av skillnaden i andelen arbetande mellan regionerna.</p><p>Att en stor andel av somalier i Östergötland befinner sig utanför arbetsmarknaden och samhället i stort föranleder troligen en långsammare integration än den dynamiska utvecklingspotential som observerats bland somalier i Minnesota.</p>