Syftet med denna uppsats är att få en bild av hur djupt troende människor idag, med olika trosengagemang, uppfattar treenighetens bibelförankring. Frågorna som är relevanta för min intervjuundersökning är följande: Jesu gudomlighet är något centralt för de kristna, om Kristus inte var gudomlig kan han inte frälsa människan menade kyrkofader Athanasius, men finns det bibelstöd för Jesu gudomlighet i NT enligt informanterna? Treenighetsläran definierar Gud som Treenig i bemärkelsen tre personer (hypostaser) i ett väsen, (ousia) hur överensstämmer detta med Bibelns sätt att tala om Gud enligt informanterna? Går det att utläsa i Bibeln att den Helige Ande är en tredje person i gudomen, vid sidan om Fadern och Sonen enligt informanterna? Presbytern (prästen) Arius menade att Sonen är underordnad Fadern, hur motiverar man med bibelstöd hierarkin eller avsaknaden av densamma mellan Fadern och Sonen enligt informanterna?

Uppsatsen består framför allt av en jämförelse mellan de nygnostiska inslagen i filmerna Matrix, Matrix Reloaded, Matrix Revolutions samt Animatrix och den antika versionen av gnosticism. Jag har speciellt använt mig av Valentinus kosmogoni hämtad ur H. Jonas bok ”The Gnosic Religion”, för denna jämförelse. Hela arbetet sträcker sig dock över flera områden och ämnen som historia, genus, sociala och politiska förändringar, våra media och existentiella spörsmål i västvärlden idag mm. Eftersom gnosticismen delvis uppstod och formades i nära förhållande till kristendomen, samt levde vidare under ytan av det etablerade fram till nyligen, finns det flera paralleller mellan dåtid och nutid. Idag är ett tydligt tecken på detta New Age, det samlingsbegrepp som rymmer så mycket men som likt gnosticismen delar på många föreställningar. T.ex. människans vilja till förmåga bortanför och utöver materien/kroppen, hennes eget inre gudomliggörande och behovet av en transcendent messias mm. Profana likheter kan vara pessimism, nihilism, känslan av en konstgjord och overklig verklighet, verklighetsflykt mm. På ett annat plan handlar uppsatsen om människans mytologiserade/andliga psykologi, dels om Jungs arketypiska psykologi och dels om nyandlig mystik. Hur de kliver in och tar över tomrummet i den traditionellt vetenskapliga och rationella värld vi ”mytlösa” lever i. Den religiösa mystiken var en allmän realitet förr i tiden, men blev s.a.s. bortrationaliserad i upplysningens och senare protestantismens era. Människans belägenhet i den tekniskt avancerade världen har förändrat mycket, också hennes psyke. Bröderna Wachowskis filmverk visar också tydligt på den gnostiska versionen av uppdelningen mellan omedvetna, medvetna och upplysta. Att ”felet” med människan är hennes okunskap om den yttre verkligheten, och att räddningen ligger i ett introvert sökande efter sanningen. Uppsatsens helhet rör sig alltså både i det yttre och det inre, likt Matrixtrilogin och ny/gnosticismen, över tid och rum samt mellan olika tekniska mediala medel.

Syftet med denna uppsats var att undersöka svenska ungdomars värderingar, samt att utreda om det fanns någon skillnad mellan pojkar och flickors värderingar. Undersökningarna har tagit avstamp i Ronald Ingleharts teori om att den västerländska människan lämnar materialistiska värderingar för att anamma något som han kallar postmaterialism. Med detta menar han att människan söker inre lycka och personlig tillfredsställelse snarare än materiell välfärd och fysisk trygghet. Metoden som använts har varit en enkätundersökning, där 51 ungdomar på en gymnasieskola i Sverige svarat på frågor om sina värderingar. Därefter har även kvalitativa intervjuer gjorts med fyra utav ungdomarna. Resultaten har sedan jämförts med liknande studier inom ämnesområdet. Undersökningen visade att informanternas värderingar, precis som Inglehart förutspått, var mer postmaterialistiska än vad de var materialistiska. Den pekade också på att ungdomarna värderade individualistiska värden högre än kollektivistiska. Undersökningen av pojkar och flickor visade att flickorna oftare värderade postmaterialistiska värden, såsom att vara trygg i sig själv och må bra, än vad pojkarna gjorde. Den pekade också på att pojkarna, i större grad än flickorna, hade individualistiska värderingar. / The aim of this study was to investigate the values of Swedish youth and explore whether there were any differences in the values of boys and girls. The study draws on the work of Ronald Ingleharts, who claims that western people are increasingly abandoning materialistic values in favour of inner satisfaction and personal freedom, also referred to as post-materialistic values. To study this idea, students from a Swedish high school were asked to complete a questionnaire (N=51) and take part in an interview (N=4), addressing their current values and beliefs. The result of the study indicated that the students had more post-materialistic values than materialistic and that they had more individualistic values than collectivistic. It also showed that girls were more post-materialistic than boys, and that boys were more individualistic than girls.

Den latinamerikanska befrielseteologin har nått ut över världen. I alla fall till en del grupper. De radikala katolska befrielseteologerna och deras medkämpar har med hjälp av Bibeln kombinerad med samhällsvetenskaplig analys ökat medvetenheten om de sociala och ekonomiska orättvisorna men de har inte lyckats lösa problemen. Konservativa krafter har motarbetat befrielseteologerna i alla år. Samtidigt som befrielseteologerna hyllas över världen för sitt arbete till förmån för de fattiga och förtryckta har de blivit hårt kritiserade. Bland annat har de kritiserats för sitt samarbete med marxister och för att de blandar politik och religion. Befrielseteologerna har också kritiserats för att de inte har tänkt tillräckligt på kvinnofrågor och ursprungsbefolkningar. I denna uppsats söker författaren via litteraturstudier svaret på om befrielseteologin har någon förankring i den latinamerikanska kulturen. Latinamerika är stort. Därför har arbetet avgränsats till att handla om den brasilianska kulturen. Brasilien är ett motsägelsefullt land. Kontrasterna är stora mellan kulturerna, mellan fattiga och rika samt mellan utveckling och underutveckling. Miljöproblemen och de sociala problemen är komplicerade. Befrielseteologerna är många. Författaren har valt att titta närmare på peruanen Gustavo Gutiérrez som brukar anses som befrielseteologins grundare, brasilianaren Leonardo Boff som nyligen fick alternativa nobelpriset för fredsbevarande arbete och brasilianaren Helder Camara som levde ett långt liv i befrielseteologins tjänst.

Svenska kyrkan har, jämfört med övriga kristna kyrkor, varit unik med sina regler för kyrkotillhörighet. Dessa regler, som i praktiken inneburit att de flesta svenska medborgare fötts in i medlemskap, har länge debatterats. Många har hävdat att Svenska kyrkan bör grunda sitt medlemskap på dopet. 1996 trädde nya regler i kraft, enligt vilka dop eller anmälan är en förutsättning för medlemskap. Detta beslut föregicks av en debatt som synliggjorde uppdelningen mellan en hög- och folkkyrklig syn. De högkyrkliga har i debatten betonat dopet som sakrament, och jämställt Svenska kyrkan med Kristi kropp och församling, i sina argument för att låta dopet bli medlemsgrundande. De folkkyrkliga har istället betonat kyrkans funktion, och vill inte jämföra Svenska kyrkan, dess villkor och uppgift med den nytestamentliga kyrkan. Dagens kyrka fungerar under förutsättning av öppenhet mot folket, vilket enligt den folkkyrkliga synen hindras om dopet är medlemsgrundande. Slutsatsen av detta, är att en konstruktiv debatt ofta hindrats av att man förbisett dessa grundläggande värderingsskillnader. / Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.

Syftet med den här uppsatsen har varit att uppmärksamma uppvärderande omnämnanden av djur i kristen texttradition, företrädesvis i evangelierna, men också i apokryfisk litteratur och i Uppenbarelseboken. Fokus har legat på Jesustexterna, eftersom Jesus är kristendomens förgrundsgestalt och kärna. Därför har djuren kring Jesus blivit mitt huvudstudium, men en återblick görs också till Gamla Testamentet, för att visa att en positiv djursyn finns redan i Moseböckerna och i skapelseberättelsen. Kristen teologi och tradition har negligerat dessa uppvärderande djurbilder, för att istället fokusera på nedvärderande omnämnanden av djur. Den negativa djursynen har varit fullständigt dominerande, och därför är det nödvändigt, menar jag, att arbeta på det sätt som jag föreslår, för att skapa en motvikt och balans. Min arbetshypotes har varit att det existerar uppvärderande omtalanden och beskrivningar av djur, i viktiga sammanhang, och min undersökning har sedan handlat om att identifiera sådana texter, vilket jag också lyckats med. Detta redovisas i analyser av texter och traditioner om djurens närvarande vid Jesus födsel och dop, texter om Jesus harmoniska tillvaro tillsammans med vilda djur, om åsnans viktiga roll i samband med intåget i Jerusalem, och Jesus som Guds lamm. I Uppenbarelseboken triumferar Lammet och lovsjungs på samma sätt som Gud. Min teori om orsaken till att kristen teologi och tradition har valt att företräda en nedvärderande djursyn är att det är en fråga om makt. Det handlar om maktförhållandet mellan djur och människa, om människans ovilja att erkänna djurens värde, eftersom människans överordning är en följd av djurens underordning. Därför har djuren, liksom kvinnan, marginaliserats och osynliggjorts i bibeltexterna och i kristen historia, eller glorifierats och fått stå symbol för mänskliga eller gudomliga fenomen och ideal. Jag diskuterar problematiken med djursymboliken, där djur visserligen framhålls, men inte som djur, inte för vad de själva är, utan som en bild för mänskliga ideal. Att läsa djuromnämnanden i Bibeln som företrädesvis symboliska är en läsning som delvis bidrar till nedvärderingen och negligerandet av djuren. Djuren måste äntligen få ses som djur, inte bara som poetiska bilder för någonting annat. Eftersom samhället i övrigt har aktualiserat djurfrågor, frågor om djurens värde och rättigheter, är det angeläget att också kristendomen öppnar sig för dem. Därför anser jag att slutsatserna av min undersökning, resultaten, det vill säga alla de många konkreta exempel på uppvärderande djuromnämnanden som finns, inte minst i berättelserna om Jesus, kan lyftas fram och tas på allvar av kristenheten. Kristendomen behöver inte revideras för att komma i kapp det sekulära samhällets engagemang i djurrättsfrågor. I min uppsats har jag hävdat att man – om man gör sig fri från den diskriminerande läsning, som utgår ifrån Augustinus och Aquino, och försöker se texterna på nytt – kan finna en mycket djurvänlig kristendom, som visar att denna religion inte alls behöver ses som negativt inställd till djuren, att kristendomen tvärtom kan utgöra en god grund för en etisk, kärleksfull syn på, och behandling av, djur.

Att under sin uppväxt förlora en nära anhörig är en svår upplevelse. De barn som drabbas behöver ofta mycket stöd och hjälp ifrån vuxna i sin närhet för att klara av sorgen. Det här arbetet handlar om var vi som lärare kan få stöd i hur vi kan hjälpa dessa barn. Vi tror att många vuxna kan känna sig otrygga i en sådan här situation och kan behöva hjälp och stöd från någon med mer erfarenhet och kunskap i ämnet. Syftet med arbetet var att genom intervjuer med representanter från olika instanser ta reda på var vi kan hitta denna vägledning och hur den i praktiken kan gå till. I litteraturgenomgången tas skolans roll i barns sorg, barns förståelse av döden i olika åldrar och några av de vanligaste reaktionerna upp. Detta för att ha möjlighet att möta dem på så rätt sätt som möjligt. Kunskapen behövs också för att känna trygghet i en svår situation. I resultatet visar intervjusvaren på vilket sätt Svenska kyrkan, den lokala krisgruppen, specialpedagogen och områdeschefen kan vägleda och stödja lärare i barns sorg. Arbetet vänder sig främst till lärare och blivande lärare som möter barn i sorg. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2002.

La thèse porte sur la réflexion de Ratzinger sur la "raison". La critique de la raison moderne, ainsi que l'éléboration d'un modèle alternatif de raison, permet de cerner les enjeux de la théologie de Ratzinger et de saisir le fil conducteur de ses nombreuses batailles. / Doctorat en Philosophie / info:eu-repo/semantics/nonPublished

The research undertakes a critical study of informal fallacies in some socio-political and religious discourses in Ghana. It clearly and aptly demonstrates that the aforementioned discourses are mostly, if not, always laced with fallacies which obscure and distort clear and critical thinking. The study shows that language, which is the fundamental means by which to engage in socio-political discourse, can be viewed as a complicated tool which is open to misuse and abuse. It shows that language used in socio-political discourses is more often than not utilized poorly, and as such assertions and appeals can be confused with factual/logical inaccuracies. Statements can be formulated in ways that make their content dangerously vague, ambiguous or generally misleading. The research shows that although fallacies can be committed intentionally or unintentionally, in discourses in general, they are mostly, if not always, committed intentionally in socio-political discourse so as to achieve political gains and agenda. Another area of discourse that is tackled in this work where fallacies frequently occur is the religious sector. The study notes that matters of religion are mostly matters that are delicate to handle as these matters are mostly, again if not always, based on faith. It is shown herein that many a time, religious personalities use fallacious as means to drive their religious agenda across. The research then looks at what these aforementioned fallacies imply in relation to socio-political and religious discourses. It proceeds to discuss the positive implications of fallacies before it progresses to the negative implications of same. It then asks how a fallacy will be beneficial to a person and or how it will disadvantage the same person. If fallacies often occur in socio-political and religious discourses, then one must have the ability to detect these fallacies and try to avoid them. The work discusses how to detect fallacies and how to avoid them. It makes bold claims that if one has knowledge about fallacies then one will be able to avoid them. / Philosophy, Practical and Systematic Theology / Ph. D. (Philosophy)

This autoethnography tells the story of my faith journey with a special focus on my years as a Catholic seminarian and the change towards embarking on a career as a clinical psychologist. Pertinent childhood experiences are also shared to contextualise my story. The narrative, “Wrestling Heart”, is the centre and the produced data of this autoethnography. As an “evocative” narrative, it independently seeks to fulfil many of the goals of an autoethnography, such as being therapeutic for both writer and readers, and imbuing culture with critical thinking. The sharing of the narrative is augmented with a thematic analysis of it and Carl Rogers’ Person-Centred Approach is mainly used to comprehend the gleaned themes. The movement towards a comprehension of my experience is consistent with the philosophical foundation of this study: phenomenology. It is envisaged that the utility of this study lies primarily in its interrogation of the relationship between religion and mental health, its in-depth depiction of an individual grappling with their faith in relation to mental health, and the way in which the writing of this autoethnography therapeutically fostered greater congruence for me the writer, as I prepare to work as a clinical psychologist. / Psychology / M.A. (Clinical Psychology)