<p>I studien har sju nutida ämnesböcker i religionskunskap riktade mot grundskolans senare år granskats. Det har skett utifrån hur de skildrar de förcolumbianska högkulturerna i Amerika som utvecklats självständigt utifrån två separata kulturområden: Mesoamerika med maya och azteker samt Centralanderna med inkas. Med frågeställningar riktade mot vilket textutrymme kulturerna får i läromedlen, om det förekommer negationer i skildringarna samt hur tydliga läromedelsförfattarna är i sina beskrivningar av de termer de använder, har studien bl.a. visat på att de båda kulturområdena ofta blir förbisedda fastän de är två av de sju ställen på jorden förutom de i Kina, Mesopotamien, Egypten, Indusdalen, samt Nigeria, där högkulturer utvecklats självständigt. Studien visar på att i den ringa omfattning som ges åt studiets kulturer i läromedlen så projiceras en sammanfattande bild av dem som exotiska och annorlunda. Detta faktum gör att studiet söker efter motiv i skolans styrdokument för att se om det finns stöd i dem för att ge studiets kulturer mer utrymme i läromedlen.</p>

<p>Jag har valt att skriva om förhållandet mellan Jung och den esoteriska tradition som benämns Fjärde vägen. Anledningen till detta val är att jag i båda dessa traditioner, den jungianska och Fjärde vägen, ser ett intressant kritiskt ifrågasättande av vår moderna tids uppfattningar om människan och det mänskliga psyket. Jung framhåller individuationsprocessen som en möjlighet att växa till en fullödig människa.</p><p>Inom den Fjärde vägen betonas vikten av att ta sin situation på allvar och att genom medvetet arbete och självobservans skapa sig en riktig själ.</p><p>Båda dessa skolor träder fram i en tid av stora och omskakande förändringar under början av 1900-talet. Båda skolorna ifrågasätter den själlösa massmänniska som den nya tiden har genererat och försöker utarbeta verktyg för att råda bot på tidens tillkortakommanden.</p><p>Min avsikt är att undersöka deras syn på människan och människans själsliga framåtskridande. Jag tror att detta kan vara ett fruktbart och meningsfullt studium där nya vinklar kan leda framåt.</p><p>Mina frågeställningar är:</p><p>Vilken syn på människan har de två riktningarna och vilka konsekvenser får detta?</p><p>Vilka likheter och skillnader finns det mellan Jungs syn på människans själsliga utveckling och den som Fjärde vägen skolan står för?</p><p> </p>

<p>Jag ämnar med den här uppsatsen att belysa det teologiska språket som den mänskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte är att fokusera på faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att påskina den revidering jag anser vara nödvändig i det metaforiska språket av Gudsbilden, som är genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till ämnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjälp av vad jag fått fram.</p>

<p>Svenska kyrkan har, jämfört med övriga kristna kyrkor, varit unik med sina regler för kyrkotillhörighet. Dessa regler, som i praktiken inneburit att de flesta svenska medborgare fötts in i medlemskap, har länge debatterats. Många har hävdat att Svenska kyrkan bör grunda sitt medlemskap på dopet.</p><p>1996 trädde nya regler i kraft, enligt vilka dop eller anmälan är en förutsättning för medlemskap. Detta beslut föregicks av en debatt som synliggjorde uppdelningen mellan en hög- och folkkyrklig syn. De högkyrkliga har i debatten betonat dopet som sakrament, och jämställt Svenska kyrkan med Kristi kropp och församling, i sina argument för att låta dopet bli medlemsgrundande. De folkkyrkliga har istället betonat kyrkans funktion, och vill inte jämföra Svenska kyrkan, dess villkor och uppgift med den nytestamentliga kyrkan. Dagens kyrka fungerar under förutsättning av öppenhet mot folket, vilket enligt den folkkyrkliga synen hindras om dopet är medlemsgrundande.</p><p>Slutsatsen av detta, är att en konstruktiv debatt ofta hindrats av att man förbisett dessa grundläggande värderingsskillnader.</p> / Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.

<p><strong>Syftet</strong> med denna uppsats är att beskriva skrattets, humorns och komikens roll inom religionen i allmänhet och kristendomen i synnerhet.</p><p><strong>Min frågeställning är</strong>: Har skratt, humor och komik påverkat och förändrat förhållanden inom religionen, tron, kyrkan? Har skrattet påverkat det bestående, den regerande uppfattningen som förfäktades av dem som innehade makten inom samhälle och kyrka?</p><p><strong>Min tes är</strong> att skratt och humor tillsammans med många andra fysiska och kroppsliga uttryck har en viktig roll i att budskapet tolkas rätt och rättvist.</p><p><strong>För att uppnå detta syfte</strong> vill jag</p><ul><li>ge en bakgrund där jag beskriver några teorier om skrattets och humorns väsen och funktion med särskild fokus på förändring och påverkan.</li><li>beskriva ett antal exempel ur kyrkohistorien som beskriver hur humor, ironi och gyckel använts dels för att tydligare förmedla budskapet och dels för att visa på hur makt och överhet förvanskat detta budskap. Exemplen är valda utifrån att det kan tas för troligt att de har påverkat sin samtids utveckling.</li></ul><p><strong>Utifrån frågeställningen om förändring</strong> av rådande förhållanden i sin tid har jag valt</p><ul><li>att återge i referatform samt analysera fyra gycklarspel från medeltiden, sammanställda av Dario Fo, där gycklet i komik och allvar verkade förändrande i sin ursprungsmiljö men också skulle kunna påverka och förändra i vår tid.</li></ul>

<p>Den frågeställning som denna uppsats ska besvara är följande: Vad har bönen för innebörd bland medlemmar inom Missionskyrkan i Gävle, privat och i gudstjänsten, och vad menas egentligen med bön enligt dem?</p><p>Mitt mål med uppsatsen är att på ett beskrivande sätt försöka ta reda på om bönens innebörd bland aktiva, troende människor inom Missionskyrkan idag. Jag kommer att redogöra för vad bönen används till, hur den används och vad som egentligen menas med begreppet bön. Jag har försökt att göra det på ett enkelt sätt för att få det förståeligt även för den som inte har en djupare insikt i religionsvetenskap eller i teologi. Men också så att den som har det ska få ut något av uppsatsen.</p>

<p>The nature of evil is clearly defined in catholic dogma and tradition but, though very rarely addressed, what is actually preached and transmitted in pastoral context often differs significantly from this line of thought. Based on the experience that the topic is often evaded or treated poorly, as well as on information concerning a recent increase in reports of demonic possession in western society, this study explored the schism within the church concerning evil. It was noted that embarrassment - as in the face of 21^st century-enlightened-thought the Church still officially states the existence of the Devil and associated malevolent spirits - seems to have promoted an intellectual cover-up. While not desiring to inhibit freedom of thought or opinion, this work aimed at establishing clarity, coherence and truthfulness concerning teachings of the Church, and implications. It was argued that left in the dark as to the Church’s concept of spiritual reality, and ensuing controversy, the laity is not given fair opportunity to make existential choices, reach own conclusions or put forth important questions and issues for debate. The study was grounded in a systematic presentation of catholic dogma on evil, followed by a phenomenologically inspired method of analysis. Recent theological arguments put forth by <em>the New Theology</em> were related to extracts of an extensive interview with a catholic exorcist in Sweden (included in full). It was shown how the traditional Christian idea of Jesus Christ is inseparably bound up with, and based on, the concept of spiritual forces of light/good and darkness/evil, mutually repelling each other. It was concluded therefore that annihilation of the devil in one way or another, inevitably ends up by making the incarnation pointless, deconstructing not only traditional concepts of evil but the whole Christian idea in itself. The need for open discussion was stressed, including uncomfortable implications of belief in the existence of a spiritual evil.</p>

<p>Religioners symbolsystem kan, utifrån ett sociologiskt och antropologiskt perspektiv, uppfattas som grund för hur människor skapar och upprätthåller kultur och social ordning. Inom gudinnetron riktas som oftast kritik mot de monoteistiska religionerna så som kristendom, judendom och islam. Man menar att dessa religioners etik, mytologi och symbolik tolkas och reproduceras utifrån en androcentrisk norm som främst gynnar exploatering av kvinnor, barn och jorden själv. Makt är ett nyckelbegrepp i dessa sammanhang. Mitt syfte är att förstå hur gudinnetrons symboliska system skapar förståelse av begreppet makt. Min huvudfråga är: Hur ser gudinnetrons förståelse av begreppet makt ut?</p><p>Jag har funnit att gudinnetroendes förståelse av makt kan härledas till upplevelsen och förståelsen av den immanenta Gudinnan. Gudinnan är livskraften och livscykeln som människor och natur är sammanlänkade i och därav lever i gemenskap inom. Detta leder till en maktförståelse där makt främst ses som människans förmåga att utifrån den immanenta livskraften handla i världen för helhetens bästa.</p><p>Att använda sin makt för att dominera över andra är därmed inte ett uttryck för makt som har sin grund i upplevelsen av den immanenta Gudinnan utan istället ett uttryck för "makt över".</p>

<p>Söder om Goas partystränder ligger den ganska fridfulla staden Gokarna. Gokarna har sedan början på 1980-talet varit en träffpunkt för både religiöst sökande västerlänningar och indier som insett att de kan tjäna pengar på de nyfikna turisterna. Turister som söker sig utanför sina trygga hem för att fylla andliga hål som den västerländska kulturen lämnat öppna. Jag fascinerades av den andlighet som uppstår bland turister som lever lata dagar på stränder där allt är serverat för en billig penning. Den andlighet som kommer av introspektion i en religiös omgivning.</p><p>Jag har själv sedan början av 2000-talet då jag genomförde min första resa till Indien varit en del av den växande ungdomskultur som kan kallas backpacker. Det är med mina egna erfarenheter av resande och religiös nyfikenhet jag nu har påbörjat min tredje resa i Indien som ska resultera i en uppsats om andligt sökande västerlänningar i Gokarna, Indien.</p><p>Syftet med denna uppsats är att försöka kartlägga några av de tankar och handlingar rörande religion och ritual som mina informanter, backpackers i Gokarna, Indien har.</p>

<p>Anabaptiströrelsen som etablerades i Europa på 1500-talet var upphovet till många kristna samfund, bland annat mennoniterna. Jakob Amman grundade år 1693 amishrörelsen som är en utbrytargrupp från mennonitkyrkan. Under 1500- och 1600-talen fick amishanhängarna utstå kraftiga förföljelser, på grund av sina åsikter. Det ledde till att en stor emigration till Amerika ägde rum bland rörelsens anhängare. I dag påträffas amish i 22 av USA:s 52 stater. Amishkyrkan är organiserad i distrikt, varje distrikt är suveränt i förhållande till de övriga och omfattar ungefär 30-35 familjer. Varje distrikt har en biskop, två predikanter och en diakon. Biskopen är den som bestämmer i församlingen.</p><p>Amish lever efter guds anvisningar i bibeln. Det gör att medlemmarna lever väldigt enkelt. Teknologiska moderniteter som elektricitet, telefoner och bilar är förbjudet. Anhängarnas färdmedel är häst och vagn, som de skickligt manövrerar i trafiken. Anhängarna ser sitt arbete på gården som något glädjande. De är duktiga hantverkare, jordbrukare och hovslagare. Många försörjer sig med en mindre rörelse på gården där de säljer olika hemlagade saker. Mobila snickarteam bland männen är också vanligt.</p><p>Grunden till rörelsens tro är det tyska ordet Gelassenheit, som betyder underkastelse. Gelassenheit visar vilka attityder, värderingar, strukturer, symboler samt riter som är framträdande hos en person som präglas av Gelassenheit. Amishfolket har inte någon speciell kyrka utan har sina sammankomster i hemmen, varannan vecka. Tron regleras när det gäller praxis av Ordnung och när det gäller trosinnehåll av bibeln, Ordnung är grundstommen i det kristna livet och formandet av själva fromhetslivet. Amishrörelsens sakrament kan benämnas som livstidslöften och det är dopet, vigseln, kommunionen och ordinationen.</p>