<p>Om man ser Rimboprojektet i ett samhällsperspektiv kan man säga att det har fler tankeväckande insikter att förmedla:</p><p>1) etikprojektet har inneburit en förändring mot en större etisk medvetenhet i gruppen som helhet, och mot en större uppmärksamhet på etikfrågorna i hela omsorgsförvaltningen</p><p>2) utbildningsprocessen har bidragit till ett gemensamt språk om begreppet etik relaterat till yrkesidentiteten</p><p>3) behovet av nya samarbetsformer och ett mera effektivt sätt att ta vara på de resurser som finns inom organisationen har påvisats inom omsorgsförvaltningen</p><p>Slutsats</p><p>Utbildningsinsatsen har skapat ett gynnsamt läge för att fortsätta att arbeta med etikfrågorna i förvaltningen för att tydligt formulera de värderingar som ska vara gemensamma för alla medarbetare. Man har lagt en gedigen grund för att bygga en framtid utifrån en gemensam målsättning där alla får delta på lika villkor.</p>

<p>Vårt moderna samhälle är naturvetenskapens glansepok. Det som kännetecknar naturvetenskapen är att den är fri från religiös eller annan slags tro. Inom naturvetenskapen måste alla påståenden förankras i den verklighet som kan observeras. Detta lämnar inget utrymme för hänvisning till vare sig världsliga eller andliga auktoriteter. Religionens verklighetsförklaringar är ytterst ogiltiga för den moderna människan. Samtidigt som hennes kontroll över livet och naturen är allt starkare, drabbas hon i allt högre utsträckning av psykisk ohälsa. Borde det inte vara tvärtom? Nu när människan kan kontrollera enormt mycket i sin tillvaro borde hon må bättre och inte sämre, logiskt tänkt. Eller behöver hon kanske religion trots allt?</p><p>Av stor vikt i det här sammanhanget är att göra en distinktion mellan sekularisering och sekularism eller världslighet. Willebrands säger: ”Världens strävan mot självbestämmanderätt får inte sammanblandas med den ideologi som förnekar människans behov av att ta hänsyn till det som inte är av denna världen, med det som inte, principiellt eller faktiskt, ligger inom den mänskliga intelligensens räckvidd eller kontroll”.</p><p>Religionen är ett fenomen som har funnits i alla tider och kulturer. Den förefaller således utgöra en grundläggande del av den mänskliga kulturen. Av den anledningen och mot bakgrunden av sekulariseringsperspektivet är mitt mål att undersöka om det finns ett behov av religion, även i vår tid. Syftet med det här arbetet är således att försöka relatera sekulariseringen och den ökade psykiska ohälsan till varandra och undersöka om det finns något samband mellan de två olika företeelserna som kännetecknar vår samtid.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att titta på yoga som terapi. Finns det en förening mellan kropp och själ? Alltså, att kartlägga sambandet och dess betydelse i yogan.</p><p>Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod då jag intervjuat fem personer, fyra kvinnor och en man. Utifrån det perspektiv jag valt så ligger intervjuerna till grund för studien. En kvalitativ metod har som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld, den arbetar med ord och inte siffror. En kvalitativ metod används med fördel i små undersökningar med djupa frågor. Ur ett fenomenologiskt perspektiv så skall man se och prioritera exakta beskrivningar från intervjupersonerna. Därför har jag valt att redovisa dem i jag-form. Så att det skall bli så exakt som det går, så varje person får fram sin personliga profil. Min uppsats syftar egentligen till att bekräfta frågeställningen om ett samband.</p><p> </p>

<p>Syftet med denna examensuppsats var att fördjupa oss i de bibliska symbolerna och försöka återfinna dem i barnlitteratur. Vi bestämde oss för att utgå ifrån barnboken Bröderna Lejonhjärta, av Astrid Lindgren. Det vi ville undersöka i texten var, förutom de bibliska symbolerna, om vi kunde finna tecken på en viss struktur och vissa skrivramar. Om så var fallet, härstammade de från Bibeln? Vi har arbetat med textanalys som metod för att få fram det vi sökte, men även tagit hjälp av tidigare forskning. Genom diskussioner och analyser kom vi bland annat fram till följande:</p><ul><li>Biblisk symbolism förekom</li><li>Skrivramarna var tydliga</li><li>Berättelsens struktur vilar på en trygg grund</li></ul><p>I diskussionen har vi tagit upp betydelsen av trygghetsgestalter i barnlitteratur och hur viktiga vi tror att dessa gestalter är. Vi har också diskuterat andra former av strukturskrivande och på vilket sätt detta kan framställas i en text.</p> / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 2001. Sandra Tapper har senare bytt efternamn till "Tapper Höglund" och Sandra Eriksson till "Tallberg".

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om religionslärare på grundskolans senare år upplever en konflikt mellan läroplanens mål om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nära koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels på litteraturstudier, där jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mångkultur, dels intervjuer med tio religionslärare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lärarna inte upplever någon konflikt kring detta något motsägelsefulla, men att de är mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap.</p>

<p>I jämförelsen mellan förslagets samt kyrkohandbokens nattvardsböner har flera olika typer av Gudsbilder framkommit. Undersökningsresultaten har visat på maskulina, feminina samt könsneutrala Gudsbilder. De maskulina Gudbilderna innefattar dels bilder som bygger på en maskulin metafor som Herre eller Fader och dels bilder som har grammatiskt maskulin form t ex evige. Dessa Gudsbilder är otvetydigt maskulina. Det förekommer även tvetydigt maskulina Gudsbilder d v s bilder där maskuliniteten kan diskuteras. Exempel på sådana typer av Gudsbilder är Skapare och Befriare. Herre förekommer 18 gånger i kyrkohandbokens nattvardsböner men bara fem gånger i förslagets nattvardsböner. Sammanlagt innehåller kyrkohandbokens nattvardsböner 38 maskulina Gudsbilder medan förslagets nattvardsböner innehåller 15 stycken.</p><p>Handboksgruppen har minskat på användningen av Herre och ersatt detta med Kristus. Detta motiverar handboksgruppen med att inkarnationens poäng är att Jesus blev människa- inte att denne blev människa av manligt kön. Handboksgruppen har använt Kristus för att undvika att Jesus associeras med manligt kön. Kristus har också använts för att framhäva Jesu unika plats i treenigheten samt att Jesus Kristus är Gud. Att handboksgruppen valt Kristus i större utsträckning än Herre gör Gudsbilden mer personlig. Som diskuterats tidigare är bilden av Jesus tillgänglig och personlig.</p><p>Vad gäller de feminina Gudsbilderna måste dessa ofta tolkas in och övertolkas för att synliggöras. De feminina Gudsbilderna bildas ofta genom att tillföra Gud ”kvinnliga” egenskaper som omsorg och ödmjukhet. Antalet feminina Gudsbilder är få. En viktig skillnad mot kyrkohandbokens nattvardsböner är att förslagets nattvardsbön I nämner Jesu mor Maria samt att Jesus föddes av henne. Handboksförslaget har härmed lyft fram en kvinna samt en kvinnlig egenskap i nattvardsbönen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att studera skildringen av reformationen i olika läromedel för religionskunskap i gymnasieskolan. Detta för att se om och hur läromedlen förändrats, om de har blivit mer objektiva med tiden. De utvalda läromedlen är från 1960-talets slut och 2000-talet. Utifrån de olika skildringarna kommer jag att jämföra läromedlen med varandra.</p>

<p>De större hjälporganisationerna organiserade sina hjälpinsatser på liknande sätt under tsunamikatastrofen. Oftast kom en appell från någon systerorganisation. Därefter gjordes en sammanställning av hjälpbehovet, innan man skickade det som behövdes till området, vare sig det var material eller kunnig personal. Det var sedan systerorganisationen som styrde arbetet på plats eftersom de känner bäst till sitt lands samhällsstruktur. Risken för kulturkrockar minskade genom att de utländska biståndarbetarna kunde vända sig till sin systerorganisation för råd och stöd i frågor rörande den kultur de befann sig i.</p><p>Medias roll under och efter katastrofen har varit både informativ och granskande, men den kunde också vara spekulativ och osaklig. Man kan se en viss skillnad mellan morgontidningarna och kvällstidningarna. Kvällstidningarna verkade i högre grad vilja försöka sälja lösnummer på människors lidande och var mer individfokuserad än morgontidningarna. Morgontidningarna speglade tsunamin mer ur ett helhetsperspektiv. Jag fann också att morgontidningarna oftare hänvisade till källorna än kvällstidningarna.</p><p>Under tsunamikatastrofen väcktes existentiella frågor. Jag fann att många av dessa tankar handlade om livets förändlighet, hur snabbt allt kan ändras. Många tankar kretsade kring familjen. Detta kom fram både i enkätundersökningen och hos de som arbetade med katastrofen. Tankarna kring tsunamikatastrofen verkar dock idag handla mer om hur man kan få till stånd bättre och snabbare krisberedskap, än om de existentiella tankarna, som var mer dominerande direkt efter att katastrofen inträffat.</p><p>Det unika med tsunamikatastrofen var att den väckte ett starkt engagemang bland folk som på olika sätt ville hjälpa till. Nu verkar det dock som att tsunamin börjat blekna för de flesta. Man kan se på nya insamlingar olika hjälporganisationer gjort att engagemanget inte är så stort som under tsunamikatastrofen.</p>

<p>Alla texter, utom Religionskunskap av Rodhe och Nylund, är uppbyggda efter principen att inledningsvis ställa några etiska frågor till läsaren, för att sedan presentera ett antal etiska teorier och avsluta med ett antal etiska frågor. Gemensamt för texterna är att teorierna förklaras, och sedan exemplifieras för att visa teorins för- och nackdelar. Däremot skiljer sig texterna från varandra i fråga om i vilken utsträckning de kopplar teorierna till religioner. Det finns exempel på texter som genomgående gör teologiska kopplingar till teorierna och texter som framställer teorierna som helt befriade från kopplingar till religioner.</p><p>Samtliga texter har, även om en i ytterst sparsam omfattning, ett utbud av etiska frågor. Karaktären på frågorna skiljer sig från att vara ytterst konkreta, till exempel ”är det rätt att komma för sent till lektionen”, till ytterst abstrakta frågor som ”meningen med livet”. Framställningen av de etiska frågorna skiljer sig avsevärt mellan de olika texterna och därför går det inte att dra en generell slutsats av hur etiska frågor framställs i pedagogiska texter. Vissa texter består enbart av konkreta frågor och andra av enbart abstrakta, medan några andra texter har en nivåstegring på frågorna från problem av lokalkonkret karaktär till frågor av globalabstrakt karaktär.</p><p>De enda konkreta krav som går att ställa på texternas innehåll utifrån styrdokumentens direktiv är att de utgår från elevernas intressen och behov, har ett utbud av etiska frågor och etiska teorier, samt material som utvecklar elevernas livssyn. Samtliga texter har ett utbud av etiska frågor och etiska teorier och kan därför sägas vara förenliga med styrdokumenten. Enligt flera undersökningar är elever på gymnasiet intresserade av etiska frågor i ordningen lokalkonkreta, globalkonkreta, lokalabstrakta och globalabstrakta och stämmer detta uppfyller inte alla texter styrdokumentens krav om att utgå från elevernas intressen och behov. Å andra sidan finns inget krav på att eleverna ska utveckla ett abstrakt tänkande och därför måste också de texter som inte erbjuder en nivåstegring på problemen sägas vara förenliga med styrdokumenten. Texterna är olika uppbyggda och ger därför olika förutsättningar för olika elever, men kan rätt använda bidra till att eleverna lämnar kursen med något etiskt verktyg. Alla elever är olika och därmed är det också en nödvändighet att det finns texter som är olika uppbyggda. Men i fråga om vilken text som troligen kan användas på flest elever anser jag att Alm vinner.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar människors syn på dödsstraff. Jag har velat ta reda på om fler människor är för dödsstraff idag jämfört med hur många det brukar vara, vilket hävdats i media, eller om den höga opinionen beror på det sätt som frågorna ställts. Jag har också velat ta reda på vad som ligger bakom folks ställningstagande för eller mot dödsstraffet. Jag har använt mig av en enkät och ett antal intervjuer för att senare kvalitativt analysera både enkäten och intervjuerna. Dessutom har jag tagit mig friheten att jämföra mina kvalitativa enkätsvar med två andra - kvantitativa - undersökningar; jag har inte varit intresserad av att se mina resultat i form av procent i förhållande till de andra, det som varit av intresse för mig har varit att se om sättet att svara skiljer sig om frågan ställs annorlunda. Enkät- och intervjufrågorna har gällt inställningen till dödsstraff och närliggande frågor; svaren har jag analyserat och grupperat för att få en översiktlig bild över svaren. Intervjuerna har, förutom att ge en bild av respektive intervjupersons personliga uppfattningar i frågan, fått fungera som illustration till enkätsvaren av hur man kan tänka runt dödsstraffet; jag har sedan studerat svaren för att försöka finna en etisk utgångspunkt, eller flera, bakom sättet att ta ställning till dödsstraffsfrågan.</p><p>Det jag kommit fram till är att svaren skiljer sig beroende på hur man frågar och att svaren som lämnas ofta är motsägelsefulla och ännu oftare inkonsekventa. Slutsatserna är att svaren, när det gäller att ta ställning för eller mot dödsstraff, blir annorlunda beroende på hur en fråga ställs; svaren varierar alltså med frågorna. När man svarar använder man sig, i första hand av känslor och i andra hand av intellektuellt resonerande kring frågeställningen. Det verkar som många saknar ett genomtänkt etiskt resonerande och istället svarar känslomässigt, direkt när frågan ställs; eller att de tillfrågade använder sig av olika etiska modeller när de besvarar olika frågor. En följd av detta är att man inte kan lita på resultat från opinions- och attitydundersökningar - åtminstone inte när det gäller människors inställning till dödsstraff.</p>