Den här vetenskapliga uppsatsen analyserar den kvinnliga huvudkaraktären Laurie Strode i John Carpenters original och Rob Zombies remake av slasherfilmen Halloween. Uppsatsens syfte är att studera hur samma karaktär har porträtterats ur ett feministiskt perspektiv och hur vi kan förstå dem utifrån de epoker de skapades i. Med en semiotisk analysmetod besvaras hur porträtteringen skiljer de två filmerna åt. Detta genom att analysera karaktärens denotation och konnotation både visuellt och i dialog. Med hjälp av feministisk filmforskning belyser uppsatsen hur filmen Halloween och slashergenren har vidare utvecklats med tiden. Begreppen Hora-Madonna-komplexet och the Final Girl samt forskning kring kvinnor i skräckfilmer används för att förankra tolkningen. Resultatet visar att denna utveckling lett till en mer öppen och tillåtande porträttering av en kvinna utan att med detta lämna den grund som slasherfilmer byggs på. Den visar också på hur filmens remake har frångått vissa begrepp som man kan anse centrala för slashergenren utan att förlora möjligheten att titulera sig som en sådan.

<p>This essay is a product of the author’s interest in silent films from Soviet, especially, documentary films. Before the 1920’s documentary filmmaking had mostly been limited to newsreels and short scenes. Only occasional feature-length documentaries had been made. During the 1920s, documentary film achieved new status, not only because of its use as propaganda; it was also identified as artistic cinema. Discussions how to use this genre were taking place all over Europe, and in the US. In France, many different journals on cinema were started. In Soviet the discussions later became politicised. It was a good climate for groundbreaking cinema, and Esfir Shub was one of the film pioneers in Soviet. The ambition with the essay is to give Esfir Shub theoretical approach to non-fiction film a greater acknowledgement. The thesis is how Esfir Shub combines titles and pictures with cutting in The Fall of the Romanov Dynasty (1927) and to theorise the film with Shub’s own conceptual ideas. The method is close reading of the film and the articles written by Shub. The conclusions made by the author, is that Shub uses titles and pictures, in a dynamic cross-cutting between the oppressor and the oppressed. She is faithful to her own theories. She is only using authentically material and not played scenes; otherwise she would distort historical facts. The montage is built in two different ways. Firstly Shub use an ironic tone in the titles when she introduces the oppressors from the old regime, and comment these images widely. Secondly she uses pictures of typical symbols of capitalism and does not need to comment in such matter as earlier, because the film material she had captured speaks for itself.</p>

This essay is a product of the author’s interest in silent films from Soviet, especially, documentary films. Before the 1920’s documentary filmmaking had mostly been limited to newsreels and short scenes. Only occasional feature-length documentaries had been made. During the 1920s, documentary film achieved new status, not only because of its use as propaganda; it was also identified as artistic cinema. Discussions how to use this genre were taking place all over Europe, and in the US. In France, many different journals on cinema were started. In Soviet the discussions later became politicised. It was a good climate for groundbreaking cinema, and Esfir Shub was one of the film pioneers in Soviet. The ambition with the essay is to give Esfir Shub theoretical approach to non-fiction film a greater acknowledgement. The thesis is how Esfir Shub combines titles and pictures with cutting in The Fall of the Romanov Dynasty (1927) and to theorise the film with Shub’s own conceptual ideas. The method is close reading of the film and the articles written by Shub. The conclusions made by the author, is that Shub uses titles and pictures, in a dynamic cross-cutting between the oppressor and the oppressed. She is faithful to her own theories. She is only using authentically material and not played scenes; otherwise she would distort historical facts. The montage is built in two different ways. Firstly Shub use an ironic tone in the titles when she introduces the oppressors from the old regime, and comment these images widely. Secondly she uses pictures of typical symbols of capitalism and does not need to comment in such matter as earlier, because the film material she had captured speaks for itself.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur science fiction skulle kunna användas i undervisning på gymnasiet i svenskämnet samt det mer övergripande värdegrundsarbetet. Frågorna som ställs är: Vilka teman kring genus och könsnormer tas upp i verken och vad är budskapet som presenteras? Hur kan innehållet i verken kopplas till läroplanen och implementeras i litteraturundervisningen i gymnasieskolan? För att genomföra undersökningen har jag använt mig främst av diskursanalys och hermeneutik och analyserat materialet med hjälp av filmteoretisk och genusvetenskaplig litteratur. Resultatet som presenteras är att de tre filmer som analyseras har de faktorer som behövs för att kunna användas i klassrummet och att innehållet kan bidra till att utveckla värdegrundsarbetet med fokus på kön och genus.

Film och tv-serier är medier som kan bidra till att upprätthålla stereotyper, som i sin tur konstruerar myter om kvinnor och män. Tidigare serier om superhjältar har fått kritik för att ha bidragit med att framställa misogyna ideologier om kvinnor, men på senare år har den stora filmoch serieproducenten Marvel, som skapar superhjälteserier, arbetat aktivt för att skapa ett mer inkluderat superhjälte-universum som innefattar en mer utvecklad syn på kvinnor. Denna studie har som syfte att, ur ett feministiskt filmteoretiskt perspektiv, undersöka hur myter om kvinnlighet konstrueras i den nya superhjälteserien She-Hulk: Attorney at law som kom ut hösten år 2022. Resultatet av analysen, som arbetades fram med hjälp av multimodal kritisk diskursanalys, visar på att det konstrueras flera variationer av myter om kvinnor. I denna serie bekräftas traditionella stereotyper om kvinnlighet, medan den också försöker belysa viktiga utdrag från verkligheten.

No description available.

This dissertation is a comparative study of the concept of the figural in relation to moving images with three case studies on filmmaker and writer Jean Epstein (1897-1953), video artist Bill Viola (1951-) and the cd-rom art magazine Artintact 1-5 (1994-1999). The conceptually focused case studies also enable a comparison between the different media technologies of film, video and new digital media. The figural is a concept originally used by Jean-François Lyotard and has resurfaced in the works of Jacques Aumont, Philippe Dubois, Nicole Brenez and D. N. Rodowick. Building on ideas expressed by these writers I show how the figural is a concept describing a border zone between abstraction and representation, where focus is on the image as event and process, and various effects due to image manipulation. I argue that a figural approach enables a more nuanced understanding of visual materiality as well as of new relationships between image and text. I also show how the figural can be understood as part of a ”new aestheticism”, where the relationship between viewer and image is emphasised. On a conceptual level the figural is put in relation to the concept of a ”haptic visuality” and the so-called ”post-medium condition”. In the reading of Jean Epstein the figural is used to foreground aspects of ”thinking with images”, and of a ”temporal perspective” as a new visual matter. In the case of Bill Viola the figural is to be found for example in his frequent use of slow motion as an embodied visuality. In the case of Artintact the figural is used to show how digital media is not as immaterial as often claimed, on the contrary the digital brings a new importance for visual materiality. Taken together these aspects introduce the figural as an important element for our understanding of visual culture.

Stämningen en film förmedlar är en av de viktigaste aspekterna inom filmskapande och filmmediet. Det är denna stämning som har möjligheten att påverka åskådarens känslor både under filmens gång och efter att eftertexterna har rullat förbi. Detta kandidatarbete syftar till att påvisa stämningens betydelse inom filmmediet samt se hur filmskapare kan utföra filmproduktioner för att förstärka stämningen deras film förmedlar. För att uppnå detta utförde vi två filmproduktioner som resulterade i en kortfilm och en presentationsfilm. Båda produktionerna utfördes med deltagande filmskapande som sin grundpelare, som var med och påverkade alla val och beslut vi tog genom processerna. Deltagande filmskapande ledde oss även till att få fler och mer unika idéer in i våra projekt och filmer för att förstärka stämningarna som förmedlas av våra filmer. Vi valde att utgå från filmteorier angående en films tempo av Ross Hockrow och platsens betydelse av Mats Ödeen, för att sedan utföra filminspelningarna med hjälp av inspelningsmetoder som The Master Scene Method och The Split Sequence efter Blain Browns och Luis Fernando Morales Morantes beskrivningar. Vi höll till sist en förhandsvisning av våra filmer för att undersöka och sedan diskutera huruvida vi lyckats med att genom deltagande filmskapande, filmteorier och inspelningsmetoder förmedla stämningar med våra filmer. / The mood that a film conveys is one of the most important aspects in filmmaking and the film medium. It is this mood that has the opportunity to elicit emotions in the viewer, both during the movie but also after the credits has rolled. This Bachelor Thesis aim to show the importance of mood in the film medium as well as how a filmmaker can produce a film project in a way that amplifies the mood that the film conveys. To achieve this, we produced two film projects that resulted in one short movie and one infomercial. Both productions were produced with participatory filmmaking as a foundation, a method that influenced every choice and decision we made during the design process. Participatory filmmaking also led us to get several and more unique ideas for our projects and films in order to amplify the moods that our films conveys. We chose to proceed from film theories regarding the tempo of a film by Ross Hockrow and the importance of the location by Mats Ödeen, to then produce our film projects with shooting methods such as The Master Scene Sequence and The Split Sequence as described by Blain Brown and Luis Fernando Morales Morante. In the end of the design process we arranged a pre-screening of our films to check and discuss whether we succeeded to convey moods with our films with the help of participatory filmmaking, film theories and shooting methods.

I denna uppsats genomförs en filmanalys och represenationsstudie av de fyra filmatiseringarna av A Star Is Born. Historien i filmserien fångar den helomfattande glamouren och romantiken av showbusiness, spänningen i när någon verkligen tror på dig, lyckan att hyllas som stjärna, fallgroparna när berömmet tar slut och den komplexa manliga och kvinnliga dynamiken i processen. Syftet med uppsatsen är att utforska hur könsroller och koder kopplade till kön och genus upprätthålls eller bryts, samt hur de manifesteras och reproduceras hos huvudkaraktärerna i filmserien A Star Is Born. Dessa roller och koder analyseras och synliggörs med hjälp av representationsteori, genusteori feministisk filmteori och en konstnärlig gestaltning. Resultatet visar hur filmatiseringarnas olika tidsepoker, år 1937, 1954, 1976 och 2018, formar kontexten för respektive films handling och hur narrativet förlitar sig på könsroller för att förmedla mening och intention. Resultatet visar även på problematiken med den kvinnliga könsrollen som passivt objekt, destruktiva följder av porträtteringen av en manlig könsroll som inte tillåter misslyckanden och romantiseringen av den romantiska tragedin.