Utagerande beteende riskerar att få allvarliga konsekvenser för individ och omgivning. Orsaker och behandling av utagerande beteende har studerats ingående, men forskning har fokuserat på studier av pojkar och det är oklart hur detta kan generaliseras till flickor. Intresset att studera utagerande beteende bland flickor har ökat då det tycks vara vanligt före­kommande och flickorna löper stor risk för negativ utveckling och riskerar föra problemen vidare till nästa generation. Syftet i föreliggande studie var att beskriva problematiken hos en grupp flickor med utagerande beteende, utforma behandling för den aktuella gruppen samt diskutera och utvärdera behandlingen. Data samlades in genom föräldra- och lärarskattningar, minnesanteckningar och intervju. I studien gjordes en beskrivande analys av data. Behandlingen i den aktuella studien riktades mot föräldrar, skola och flickorna själva och betonade individualisering av behandling, flickornas sociala färdigheter och föräldrarnas situation. Resultaten indikerar en omfattande problematik bland flickorna samt att flickor med utagerande beteende bemöts negativt av omgivningen. Upplägg och utvärdering av behandlingen diskuteras i uppsatsen.

No description available.

Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om huruvida pedagoger interagerar lika eller olika med sina elever utifrån ett könsperspektiv. För att uppnå denna fördjupade förståelse observeras tre pedagogers beteende i olika lärandesituationer, men med samma barngrupp.  Med andra ord är det de berörda pedagogernas beteende och bemötande gentemot eleverna som undersöks och inget fokus läggs på eleverna. De metoder som används under studiens gång är av etnografisk karaktär då dessa är de bäst lämpade metoderna för att ta reda på hur verkligheten, i detta fall skolan där undersökningarna görs, faktiskt ser ut. Detta sker genom observationer samt kompletterande intervjuer för att få en klarare bild av hur pedagogerna i fråga tänker angående jämställdhet. Den kvalitativa aspekten av jämställdhet, som är i fokus under detta arbete, innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter när det kommer till saker i vår vardag. Observationerna resulterar i tabeller som visar hur ofta en pedagog gör si eller så gentemot pojkar respektive flickor. Resultatet visar bland annat att pedagogerna själva inte tror att de gör någon skillnad mellan pojkar och flickor men att de gör detta på ett eller annat sätt. Pedagogerna ger till exempel pojkarna fler verbala tillsägelser i jämförelse med flickorna och resultatet visar även att det sker fler dialoger mellan pojkarna och lärarna. Flickorna i sin tur får  höra sitt namn sägas från pedagogen färre gånger än pojkarna och de får inte heller lika mycket uppmuntran om att ta egna initiativ.

Internationella undersökningar visar att pojkars läsresultat är sämre än flickors. Detta examensarbete behandlar, jämför och diskuterar pojkars och flickors läsvanor och läsintressen.   Det finns många föreställningar om hur män och kvinnor ska vara, samt förväntningar på hur pojkar och flickor ska antas vara. Det finns även biologiska, miljömässiga och skolbaserade förklaringar, sociala och kulturella faktorer, samt kön- och individbaserade kognitiva förutsättningar som förklarar varför pojkars och flickors läsning ser olika ut.   Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ karaktär. Intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs tre. Intervjupersonerna var tre pojkar och tre flickor med olika bakgrunder och etniciteter. Frågorna behandlade läsvanor, fritidsintressen och skolämnen.   Resultatet visar att pojkars och flickors läsvanor och läsintressen i stor utsträckning skiljer sig åt och att det beror på ett flertal olika faktorer. Samhällets syn på vad som anses vara manligt respektive kvinnligt påverkar elevernas läsvanor. Läsning ses ofta som en kvinnlig aktivitet, något som speglar sig i elevernas intervjusvar. Det finns även sociala och kulturella faktorer som bidrar till de skilda läsintressena. Ett exempel på det är hur pojkar och flickor förväntas vara i skolan och i samhället. Pojkar förväntas ofta vara rörliga och pratiga, medan flickor förväntas vara lugna och tysta. Biologiska faktorer som att pojkar skulle ägna sig åt mer rörliga aktiviteter än flickor bekräftas inte i studien. Sammanfattningsvis påverkar dagens läskultur inställningen till läsning hos pojkar och flickor, vilket leder till de skilda läsvanorna och läsintressena.

Syftet med studien var att med hjälp av UngDOK:s inskrivningsformulär beskriva och analysera om det föreligger någon skillnad mellan flickor, som påbörjar behandling för missbruksproblem, beroende på om de blivit utsatta för sexuella övergrepp eller inte. Vår frågeställning var: Vilka skillnader råder mellan de flickor som varit utsatta för sexuella övergrepp gentemot de som ej utsatts, avseende missbruk, psykisk ohälsa samt sysselsättning, och som påbörjar behandling för missbruksproblem? Tvärsnittsstudien baserades på sekundärdata från UngDOK:s inskrivningsformulär. Resultatet visade att de flesta signifikanta skillnader mellan grupperna föreligger gällande dess psykiska ohälsa. Mindre skillnader förekommer beträffande ett flertal faktorer, bland annat förmågan att kontrollera våldsamt beteende, högsta fullföljda utbildningsnivå samt primärdrog. Slutsatsen som drogs utifrån studiens resultat var att sexuellt utsatta flickor har sämre psykisk hälsa och allvarligare missbruk, dock ej lägre sysselsättning än de ej utsatta.

Tidigare forskning visar hur svårt det är för unga människor med en smärre ekonomisk resurs att hitta ett arbete, där deras val av arbete påverkas av Jordaniens traditioner, människors religiösa övertygelse och normer. Syfte med undersökningen är att studera de unga flickorna på det kommunala barnhemmet i Jordanien och deras berättelser om sina liv och vad som är betydelsefullt för dem. Frågeställningarna som har används är:•Vad framkommer i flickornas berättelser om livs- och karriärmöjligheter?•Vad framstår som viktigt i berättelserna för deras framtida livsval?Studien har två utgångsteorier den första är Pierre Bourdieus teori som delas in i tre huvudbegrepp; fält, kapital och habitus. Den andra teorin är Mark L Savickas Career Construction som delas in i tre olika huvudbegrepp: Life theme, Career adaptability och Vocational personality. En kvalitativ metod har använts i studien där sex föräldralösa flickor boende på barnhem i Jordanien har blivit intervjuade. Under intervjun har jag använt mig av samtalsintervjun för att kunna ge så stort utrymme för flickorna att berätta deras historia. Som möjligt utifrån intervjuerna har fyra centrala begrepp varit tydliga, dessa begrepp är självständighet, tillhörighet, känslan av att vara oönskad och utbildning. Slutsatsen av studien visar att flickorna befinner sig en svår ekonomisk situation som hindrar dem från att kunna studera vidare inom universitet. Den närmsta utbildningen flickorna får är en utbildning via barnhemmet som mer är en förberedelse för arbetsliv. / Previous research shows how difficult it is for young people with a minor economic resource to find a job where their choice of work is influenced by Jordanian traditions, people's religious beliefs and norms. Aim of the study is to study the young girls in the municipal orphanage in Jordan and their stories about their lives and what is important to them. The questions that have been used are:• What emerges in the girls' stories about the life and career opportunities?• What appears to be important in the stories of their future life choices?The study has two output theories, the first is Pierre Bourdieu's theory is divided into three main concepts; field, capital and habitus. The second theory is Mark L Savickas Career Construction, which is divided into three main concepts: Life theme, Career adaptability and vocational personality. A qualitative approach was used in the study where six orphan girls living in an orphanage in Jordan have been interviewed. During the interview, I have used to call the interview in order to give as much room for the girls to tell their story. As possible on the basis of the interviews has four key concepts were clear, these terms are independence, belonging, the feeling of being unwanted and education. The conclusion of the study shows that girls find themselves in a difficult financial situation that prevents them from being able to continue studying in university. The nearest education girls receive is an education through the orphanage which is more a preparation for working life.

Vårt arbete handlar om flickors roll i klassrummet. Vi har läst tidigare forskning som beskriver pojkar som aktiva och flickor som passiva. Vi ställde oss frågan om det är relevant idag. / We have written about girls act in the classroom.

ADHD is one of the most common diagnoses in children and adolescents. For many years, researchers believed that ADHD only affected boys, which led to research being conducted only on boys and men. Recent research has shown, however, that girls are also diagnosed and that it can instead show up in several different ways. Girls showed more often introverted symptoms, while boys more often expressed extroverted symptoms. Previous research shows that girls more often have a comorbidity with depression and anxiety and try to hide their ADHD diagnosis to a greater extent than boys. The purpose of this essay was to increase knowledge about girls' ADHD symptoms and the psychosocial effects that follow. To answer the purpose, a literature study was used where a number of articles were reviewed and compiled. The results of the study indicated insufficient knowledge about girls with ADHD as well as symptoms, treatment and its psychosocial effects. Teachers and other professions had limited knowledge about ADHD and more often recognized stereotypical symptoms that are more prevalent in boys. One can therefore come to the conclusion that girls' symptoms are often overlooked and not always taken as seriously. From a feminist perspective, it can be seen as a phenomenon based on the power structures we live under, which has often become an integral part of our identity.

No description available.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>