Syftet med denna studie är att undersöka hur barn och förskollärare arbetar med matematiklärande i förskolans utemiljö, samt vilka material de använder sig av. Vi är även nyfikna på hur förskollärarna planerar att utmana barnen vidare inom matematik i utemiljön. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ studie. Vi har observerat barn och förskollärare med fokus på matematik i utemiljön, på tre olika förskolor. Observationerna användes som stimulimaterial, när vi genomförde våra tre fokusgruppsdiskussioner. Detta för att rikta förskollärarnas diskussioner mot våra frågeställningar och syftet med vår studie. När vi skrivit fram vår studie har vi tagit hjälp av Vygotskijs begrepp artefakter samt den närmaste utvecklingszonen. Vi utgick även från tidigare forskning och relevant litteratur utifrån vårt syfte. Resultatet av vår studie visade att alla tre förskolorna mestadels använde sig av naturmaterial i arbetet med matematik i utemiljön. Materialet användes på olika sätt samt till olika aktiviteter inom matematik, både av barnen själva och tillsammans med förskollärarna.

Med utvecklingen av digital inspelningsteknik har klick blivit ett sätt att effektivisera editeringen i postproduktion och musikskapande. Syftet med arbetet är att undersöka hur inspelning med klick respektive utan klick dels påverkar det konstnärliga resultatet, dels hur musiker upplever skillnaden. För att undersöka detta spelades samma låt in med 3 olika metoder. Version 1 med klick, version 2 utan klick och version 3 med alla musiker i samma rum. Sedan gjordes intervjuer av 7 vardagslyssnare och 3 professionella musiker samt en fokusgruppsdiskussion med 5 personer från musik- och medieproduktions linjen på Kungl. Musikhögskolan. Resultaten sammanställdes och det som kunde utläsas var att skillnaderna mellan de olika versionerna påverkade känslan i låten. Vilken version deltagarna föredrog varierade mycket och därför fanns det ingen version som var bättre än någon annan. Slutsatsen blev att klick kan bidra med känslouttryck och beslutet om att använda klick eller inte använda klick blir ett kreativt val utifrån vilken känsla producenten vill skapa.

This focus group conversation on how some publiclibraries in the Gothenburg area have beendeveloped to meet the needs of future, over timefrom the 1960’s to the present planning of a newlibrary, shows that older common sense notions stillhave an considerable influence even in todaysplanning. The closer you get to the present andplanning for the future, more use of discursive toolslike theories and modeling are talked about ashelpful in clarifying communication and structuringhow and what to do. The study use a socioculturalstance on collective remembering by Wertsch and andialogical approach on focus groups by Markováand Linell.

No description available.

The focus of this essay is the civic engagement of Swedish upper secondary school students. In light of recent studies showing Swedish youth to be less politically engaged in comparison to other countries, and young adults as underrepresented in representative politics, a divide can be seen between the political world of the adult and the political world of youth. This essay aims to collect political experiences of young people, through the use of focus group discussions, in order to better understand the political interest of students as well as the schools work with civic engagement from a student point of view. By observing the political discussions of students through a theoretical lens of critical pedagogy as expressed by Peter McLaren and Paulo Freire, the purpose of the essay is to increase understanding of young peoples political praxis and of how they engage in politics at school. The main results of the essay indicate that students political focus is not primarily on issues of class and that the students express an individualized form of political activism. Furthermore the results indicate that students are able to participate in school decision making and that they are allowed to be political in a school setting but that political discussion is far from common in their school work.

Detta är en undersökning som behandlar ämneslärares tankar om att undervisa elever som inte har svenska som förstaspråk. För att genomföra studien har enkätundersökning och fokusgruppssamtal använts som metoder vilka sedan har kommit att analyseras med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet av studien visar att lärarna befinner sig i och står inför en utmaning i frågan om undervisning av andraspråkselever. Såväl planering som undervisning påverkas och lärarna lyfter fram en frustration över att de inte får de resurser de behöver för att klara detta uppdrag på bästa sätt. Studiens resultat sätts sedan i relation till forskning och teorier om ämnet där det bland annat diskuteras att skolan måste ta ett större ansvar för att få en fungerande organisation.

No description available.

No description available.

<p>Undersökningens syfte är att studera om elever fått vägledningen som hjälpt dem inför deras gymnasieval. Fokus ligger på att belysa om vägledningen hjälpt och hur den sett ut samt hur eleverna skulle vilja ha det. De teoretiska utgångspunkterna innefattar teorier om valprocessen, vägledningsmodeller och tidigare forskning inom vägledning. Vi har intervjuat sex elever i årskurs nio som har fått vägledningsinformation. Metoden vi använt oss av är fokusgrupp-intervju, därefter har en narrativ analys gjorts - även kallad berättarform. Resultatet visar att elever önskar lära känna sin studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar också att eleverna vill ha vägledning tidigare under högstadiet.</p>

I framtiden beräknas antalet äldre över 65 år att bli fler. Äldre i framtiden kommer att ha en annan syn på åldrandet samt ha en vana av utbildning, valfrihet och variation. Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar om framtidens arbetsterapi för äldre. Metoden var kvalitativ och ett målinriktat urval kombinerat med ett nätverksurval användes. Tre fokusgruppsdiskussioner användes som datainsamlingsmetod. Det totala deltagarantalet var tolv stycken yrkesverksamma arbetsterapeuter från kommunal äldreomsorg, primärvård och geriatrisk slutenvård. Dataanalysen skedde genom enskild samt gemensam analys där olika ämnen identifierades. Resultatet visar att framtidens arbetsterapeutiska interventioner kommer att följa samhällsutvecklingen där förebyggande arbete och hemrehabilitering blir allt vanligare och där det kommer att ställas högre krav på evidens. Flexibilitet kommer att vara viktigt då fler individuella skillnader skall tillgodoses. Därför måste utbudet öka, exempel på detta är fler aktiviteter inom I-ADL. Hänsyn måste tas till individens intressen och kunskap, vilket påverkar användning av teknik, då fler äldre kommer att inneha större kunskap om teknik. Samverkan kommer att vara fortsatt viktigt i framtiden och organisationen behöver förändras för att möta målgruppens krav. Exempel på detta är privatisering och förändring av huvudmannaskap. Slutsatsen är att framtidens arbetsterapi innebär ökade krav på arbets-terapin, där kraven ställs av både målgruppen och samhället.