No description available.

Studien bygger på en gruppdiskussion mellan tre lärare och en samtalsledare om betyg och artiklar om betyg och bedömning. Syftet var att tolka och förstå olika idéer och åsikter om betyg. Det empiriska materialet analyserades och tolkades komparativt. Studien var hermeneutisk och tolkningen skedde i tre steg: för det första beskrivande, för det andra komparativt och för det tredje med fokus på olika spänningsfält som framkommit under arbetets gång. Dessutom refererades kontinuerligt till forskning inom området. Betygens olika funktioner diskuterades bland annat och i arbetet framgick att betygssättning och bedömning var komplexa frågor som bland annat innebar etiska ställningstaganden. Ett problem som behandlades var att betyg inte alltid sattes på samma premisser – alltså inte alltid var likvärdiga och rättvisa och en av förklaringarna till det var att direktiv och mål för betygsättning var subjektiva och odetaljerade. Studien visade att lärarna i vissa fall gav svar som var motsägelsefulla och inte helt rationella och de konflikterna kom att ligga till grund för de spänningsfält som utgjorde det tredje och sista steget i tolkningsprocessen. Förklaringar till motsägelserna var bland annat de otydliga direktiven, svårigheterna med att samla en helhetlig bedömning i ett enda betyg och att bortse från känslomässiga aspekter i samband med betygssättningen.

The last 1½ decade young people with intellectual disabilities have been a part of my life. My now 13 year old son and several pupils I have taught as a teacher in the compulsory school. Their future and what will affect their lives has always been interesting to me. How do I affect them, why do I do the things I do and think the way I think?  This study springs out of that curiosity. The purpose is to get hold of the dreams and ideas about the future that young people with intellectual disabilities have. How are the dreams and ideas affected by the idea of the disability in the society as a large and by the youngsters themselves? In analysing the ideas and dreams the young men and women present the different models of disabilities and theories about role taking and identity has been used.  The result shows that the dreams and ideas both are similar and different to these of young people without intellectual disabilities. The goals are often the same though the means to get there differ. The participants in this study describe their disability as an advantage that will give them privileges making it easier to enter an adult lift.

<p>Hur kan testprotokoll användas för att mäta datorspels underhållningsvärde på ett metodiskt sätt? Studien bygger på metodisk testning av datorspel med hjälp av användandet av testprotokoll, och inleds med att presentera vad testning är samt hur den används inom både generell mjukvaruutveckling och datorspelsutveckling. I studien framställs två testprotokoll baserade på testmetoderna "fokusgrupper" samt "speltestmetoden". Dessa testprotokoll används i test ledda av en extern högskolestudent inom datorspelsutveckling. Studien ger praktiskt användbara exempel på testningsprotokoll och resulterar i en diskussion som visar på vikten av strukturerad testning.</p><p>I diskussionen pekas på vikten av att utföra mätningar konsekutivt för att få fram testernas fördelar. Vidare argumenteras att utveckling av systematiskt testning är till datorspelsfältets fördel och bör fortsätta ske. Studien avslutas med att förtydliga att testerna i denna studie skalats ner, men åter bör skalas upp för att dra ytterligare fördelar av testerna.</p>

<p>Studien bygger på en gruppdiskussion mellan tre lärare och en samtalsledare om betyg och artiklar om betyg och bedömning. Syftet var att tolka och förstå olika idéer och åsikter om betyg. Det empiriska materialet analyserades och tolkades komparativt. Studien var hermeneutisk och tolkningen skedde i tre steg: för det första beskrivande, för det andra komparativt och för det tredje med fokus på olika spänningsfält som framkommit under arbetets gång. Dessutom refererades kontinuerligt till forskning inom området. Betygens olika funktioner diskuterades bland annat och i arbetet framgick att betygssättning och bedömning var komplexa frågor som bland annat innebar etiska ställningstaganden. Ett problem som behandlades var att betyg inte alltid sattes på samma premisser – alltså inte alltid var likvärdiga och rättvisa och en av förklaringarna till det var att direktiv och mål för betygsättning var subjektiva och odetaljerade. Studien visade att lärarna i vissa fall gav svar som var motsägelsefulla och inte helt rationella och de konflikterna kom att ligga till grund för de spänningsfält som utgjorde det tredje och sista steget i tolkningsprocessen. Förklaringar till motsägelserna var bland annat de otydliga direktiven, svårigheterna med att samla en helhetlig bedömning i ett enda betyg och att bortse från känslomässiga aspekter i samband med betygssättningen.</p>

<p>I framtiden beräknas antalet äldre över 65 år att bli fler. Äldre i framtiden kommer att ha en annan syn på åldrandet samt ha en vana av utbildning, valfrihet och variation. Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar om framtidens arbetsterapi för äldre. Metoden var kvalitativ och ett målinriktat urval kombinerat med ett nätverksurval användes. Tre fokusgruppsdiskussioner användes som datainsamlingsmetod. Det totala deltagarantalet var tolv stycken yrkesverksamma arbetsterapeuter från kommunal äldreomsorg, primärvård och geriatrisk slutenvård. Dataanalysen skedde genom enskild samt gemensam analys där olika ämnen identifierades. Resultatet visar att framtidens arbetsterapeutiska interventioner kommer att följa samhällsutvecklingen där förebyggande arbete och hemrehabilitering blir allt vanligare och där det kommer att ställas högre krav på evidens. Flexibilitet kommer att vara viktigt då fler individuella skillnader skall tillgodoses. Därför måste utbudet öka, exempel på detta är fler aktiviteter inom I-ADL. Hänsyn måste tas till individens intressen och kunskap, vilket påverkar användning av teknik, då fler äldre kommer att inneha större kunskap om teknik. Samverkan kommer att vara fortsatt viktigt i framtiden och organisationen behöver förändras för att möta målgruppens krav. Exempel på detta är privatisering och förändring av huvudmannaskap. Slutsatsen är att framtidens arbetsterapi innebär ökade krav på arbets-terapin, där kraven ställs av både målgruppen och samhället.</p>

Inledning: Larmrapporterna kring elevers skolresultat haglar. Samtidigt finns få redogörelser kring hur elever uppfattar olika ämnens karaktär, vad de anser präglar undervisningen samt vilka kunskaper de tror är viktiga i olika ämnen. I bakgrunden presenteras därför dels vad mellanstadieelever ska kunna i biologi, fysik och kemi enligt Lgr11, dels vilka resultat internationell och nationell forskning påvisat kring NOundervisningens innehåll och anseende. I det efterföljande avsnittet presenteras studiens teoretiska ramverk, Basil Bernsteins teorier kring symbolisk kontroll, som inrymmer kunskapens produktion, reproduktion samt förändring. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken bild ett antal elever i årskurs 4-6 har av de olika naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi samt hur de uppfattar undervisningen i dessa. Metod: Denna kvalitativt inriktade studie har nyttjat intervjumetodiken fokusgrupp för att undersöka hur elever uppfattar de tre NO-ämnena och undervisningen i dessa samt vad de tror krävs för att bli duktig i NO. Transkriberingarna från sex stycken fokusgrupper, bestående av totalt 33 pojkar och flickor från åk 4-6, utgör datamaterialet i den här studien. Resultat:I studiens resultat framkommer att deltagarna kunde ge uttryck för en god insikt i vad som kännetecknar NO som undervisningsområde men att det fanns skillnader ämnena emellan. Biologi beskrevs som lättförstått och intressant enligt många, kemi som synonymt med arbetssättet att experimentera medan fysik till sist beskrevs som svårt, ointressant, stillasittande och framförallt obekant. För att bli duktig i NO menade eleverna att hårt arbete krävs och att alla således skulle kunna bli duktiga om de bara lägger manken till. Eleverna påvisade en medvetenhet om Lgr11s existens men var dåligt insatta i vad som står däri och de trodde därför att lärare betygsätter egenskaper såsom delaktighet och flit. Avslutningsvis såg eleverna NOkunskaper som värdefulla för framtida karriär såväl som allmänt vardagsliv.

Abstract Background. The need for drugs delegation is increasing as more and more sick people are cared for at home and too few nurses working in home health care. Because of this, the number of delegations per nurse is often unacceptably high.Aim. The aim of this study was to describe the public health nurses´ experience in drugs delegation to home care staff in home care.Method. In this study a qualitative method with an inductive approach was used. Data collection was conducted through focus group interviews with seven public health nurses. Data were analyzed using qualitative content analysis.Results. The results showed that the public health nurses´ experience in drugs delegation in home care could be summarized in one word, inadequacy. They experienced need for resources, cooperation, education and interpersonal and organizational safety and security. The need for resources included that public health nurses had to delegate because of lack of personnel and lack of time. Need for cooperation included organization, when problems arose when two principals were involved into drugs delegation. Need for education was about lack of knowledge, requests for skills upgrading, theoretical information, practical exercises, teaching methods and aids. Need for interpersonal safety and security included personnel awareness, communication, trust, and voluntariness. Need for organizational safety and security was about dose dispensing, quality assurance and planning.Conclusion. The findings of this study were that one principal would simplify the drug delegation. A common education material would be good for an optimal drug delegation. It was important for the public health nurses to delegate to well known personnel, for safe and secure drugs delegation.Keywords. Drugs delegation, focus groups, home care, home care staff, public health nurse,  qualitative content analysis.

Undersökningens syfte är att studera om elever fått vägledningen som hjälpt dem inför deras gymnasieval. Fokus ligger på att belysa om vägledningen hjälpt och hur den sett ut samt hur eleverna skulle vilja ha det. De teoretiska utgångspunkterna innefattar teorier om valprocessen, vägledningsmodeller och tidigare forskning inom vägledning. Vi har intervjuat sex elever i årskurs nio som har fått vägledningsinformation. Metoden vi använt oss av är fokusgrupp-intervju, därefter har en narrativ analys gjorts - även kallad berättarform. Resultatet visar att elever önskar lära känna sin studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar också att eleverna vill ha vägledning tidigare under högstadiet.

Utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska skolor utforma ett vetenskapligt förhållningssätt i undervisning med utgångspunkt i professionell kunskap och erfarenhet hos läraren. Läroplanen för gymnasiesärskolan lyfter fram kollegialt arbete som ett sätt att utveckla undervisning där kunnandet hos eleven är i centrum. Med kollegialt arbete menas att personal i skolan ges förutsättningar för att tillsammans planera, genomföra och utvärdera undervisning. Internationell och svensk forskning påtalar behovet och vikten av kollegialt arbete i skolor. Gymnasiesärskolan är svagt beforskad i allmänhet och gällande kollegialt arbete i synnerhet. Syftet med den här studien är att genom kollegialt arbete undersöka vilka förändringsaspekter som kan framkomma i ett systematiskt arbete genom exemplet skrivundervisning i gymnasiesärskolan. Genom kollegialt arbete prövades en för verksamheten ny systematisk undervisningsdesign baserad på planering, genomförande och analys, genom exemplet skrivundervisning. Aktionsforskningsstudien med fyra lektioner utarbetades genom ett kollegialt arbete i en fokusgrupp där två klassassistenter och tio lärare deltog. I fokusgruppsarbetet sågs möjligheter med kollegialt arbete som avsatt tid för förberedelser och samtal sanktionerat av rektor, ostörda samtal med fokus på en sak samt att dela reflektioner och erfarenheter med kollegor. Resultatet visade att samtal i fokusgrupp inte enbart fördes kring skrivundervisning och hur skrivundervisning kan förbättras utan att deltagarna i fokusgruppen även reflekterade kring kollegialt arbete. En utmaning i kollegialt arbete var att förhålla sig kritisk till den egna verksamheten. Fortsatt forskning om kollegialt arbete i gymnasiesärskolan är aktuellt för att lärare ska stå bättre rustade mot kraven i läroplanen  utan att deltagarna i fokusgruppen även reflekterade kring kollegialt arbete. En utmaning i kollegialt arbete var att förhålla sig kritisk till den egna verksamheten. Fortsatt forskning om kollegialt arbete i gymnasiesärskolan är aktuellt för att lärare ska stå bättre rustade mot kraven i läroplanen.