<p>In community health promotion intersectoral collaboration is essential. Important actors are the governmental health system, the civil society and Non-Governmental organisations (NGOs). The aim of this qualitative thesis was to examine what kind of cooperation existed in a rural community in Mozambique and to describe the actor’s experiences of collaboration and how it can be improved. This was done by conducting interviews. The result of the study showed that different ways of cooperation existed, intersectoral as well as side by side and intrasectoral. The extent of intersectoral collaboration was fairly loose, such as networks, alliances or partnership. All the informants were positive to collaboration, they had experienced that people had been helped and their knowledge in health issues was improved as an effect of joint efforts. The experience among the actors was that the collaboration had improved and that they had become closer together over the years. Problems to cooperation that were mentioned concerned dropouts and financial issues. The informants were unanimous that it was necessary to broaden the collaboration. They were concerned over the sustainability in the different projects as well as the sustainability in cooperation itself.</p> / <p>Para a promoção da saúde em comunidade a colaboração intersetorial é essencial. O sistema público de saúde, a sociedade civil e as organisações não governamentais (ONGs) são importantes agentes. O objetivo desta tese qualitativa foi examinar qual tipo de cooperação existiu em uma comunidade rural em Moçambique e descrever as experiências de colaboração dos agentes e como ela pode ser melhorada. Isto foi feito através de entrevistas. O resultado do estudo mostrou que existiram diferentes modos de colaboração: intersetorial assim como intrasetorial de forma paralela. O nível da colaboração intersetorial foi relativamente informal assim como redes de contato, alianças e parcerias. Todos os entrevistados foram positivos a colaborar e experienciaram que as pessoas tinham sido auxiliadas e que seus conhecimentos acerca de assuntos de saúde foi melhorado como resultado da união de esforços. A experiência entre os agentes foi de que a colaboração foi melhorada e que eles se tornaram mais próximos através dos anos. Problemas acerca de colaboração que foram mencionados foram devidos a desistências e questões financeiras. Os entrevistados foram unânimes sobre a necessidade de aumento do nível de colaboração. Eles estavam preocupados sobre a sustentabilidade de diferentes projetos assim como a sustentabilidade da cooperação em sí própria.</p>

<p><p><p><strong>Bakgrund</strong><strong>:</strong> Studier visar att ungas upplevda- och psykiska hälsa samt deras hälsorelaterade levnadsvanor försämras med åldern. Elevers trivsel och påverkansmöjligheter i skolan minskar också med stigande ålder. Hälsofrämjande arbete i skolan kan därför vara värdefullt för att förbättra ungas hälsa. Det kan exempelvis ske genom Korpen Svenska Motionsidrottsförbundets koncept: Hälsodiplomerad gymnasieskola. I Västerås är Carlforsska gymnasiet en hälsodiplomerad skola. <strong>Syfte</strong>: Att studera om den hälsodiplomerade skolans hälsofrämjande arbete medfört någon förändring gällande elevers hälsa i årskurs två mellan åren 2004 och 2008. <strong>Metod</strong>: En resultatutvärdering genomfördes innefattande; en kvalitativ och en kvantitativ metod. Kvalitativ studie omfattade fyra intervjuer med skolpersonal. Underlag för den kvantitativa studien var ett insamlat material från undersökningen "Liv- och hälsa- Ung i Västmanland". <strong>Resultat</strong>: Skolpersonal upplevde att förbättringar skett gällande elevers hälsorelaterade levnadsvanor och ökad trivsel i skolan. Båda könen rapporterade förbättrad psykisk hälsa avseende minskad nervositet och ökad skoltrivsel. Pojkar hade också förbättrade resultat gällande; livskvalitet, irritation, stress, alkoholintag och snusvanor. Flickor rapporterade förbättrade resultat rörande; fysisk aktivitet, frukostintag och utökad arbetsro i skolan. <strong>Slutsatser</strong>: Skolans hälsofrämjande arbete har troligtvis bidragit till att förbättra elevers hälsa. Det är ett långsiktigt arbete och fler studier inom området behövs för att utläsa dess egentliga effekter på hälsa.</p></p></p> / <p><p><p><strong>Background</strong><strong>:</strong> Studies have shown that young people's experienced- and psychological health and their health related habits declines with age. Student's comfort and influence opportunities in school also weaken with age. Health promotion work in school might therefore be valuable to increase young people's health. This could for instance be achieved through Korpen - the Swedish exercise union's concept: Health certified school. Västerås, a city in the county of Västmanland, has one health certified high school, Carlforsska. <strong>Aim</strong>: To study if the health certified school's health promotion work has resulted in any change concerning the second grade student's health, between the years 2004 and 2008. <strong>Method</strong>: A outcome evaluation has been conducted including both qualitative and quantitative method. The qualitative method included four interviews with school staff. The foundation for the quantitative study was a collected material from a survey called "Liv och hälsa- Ung in Västmanland". <strong>Result</strong>: School staff experienced improvements concerning student's health related habits and increased comfort in school. Both boys and girls reported improved psychological health such as lower feelings of nervousness and improved comfort in school. Boys had also improved results in; self reported quality of life, irritation, stress and alcoholand snuff use. Girls improved their results in; physical activity, breakfast habits and improved feelings of better working conditions in school. <strong>Conclusion</strong>: The school's health promotive work has probably contributed to the student's improved health results. Working with health in school is a longterm process and more studies are needed to assure the detailed influence by health promotive work on young people's health.</p></p></p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Den största delen av den vuxna befolkningen befinner sig i arbetslivet och därför är arbetsplatsen en viktig arena i arbetet med att förbättra folkets hälsa. I verksamheters systematiska arbetsmiljöarbete finns verktyget medarbetarsamtal som syftar till att öka förståelsen för organisationens uppgift samt att ge medarbetaren ett större handlingsutrymme. <strong>Syfte: </strong>Att studera chefers och medarbetares upplevelser av hur arbetsmiljö och livsstilsfrågor diskuteras och behandlas i medarbetarsamtalet. <strong>Metod: </strong>Fyra fokusgrupper genomfördes med chefer och medarbetare från proAros olika verksamheter. <strong>Resultat: </strong>Mål, strategier, utveckling samt en enad riktning av verksamheten diskuterades som viktiga delar i medarbetarsamtalet. Tydligt ledarskap, stöd och uppmuntran, delaktighet, det egna ansvaret samt hur mål och krav är anpassade för den rådande situationen var faktorer som upplevdes påverka medarbetarsamtalet. Gällande arbetsmiljö diskuterades främst hur trivseln i arbetslaget var och hur samarbetet fungerade. Gällande livsstilsfrågor diskuterades friskvård, det egna ansvaret för sin hälsa samt balansen mellan arbetsliv och privatliv. <strong>Slutsats: </strong>Den fysiska arbetsmiljön är fortfarande av betydelse för de anställdas hälsa då proAros verksamheter till större delen består av människobehandlande yrken med påfrestande arbetsbelastningar. Frågan om att hitta balans är viktig för den arbetsrelaterade hälsan och bör därför göras mer medveten. Det promotiva hälsoarbetet bör därför integreras även i medarbetarsamtal.</p> / <p><strong>Background: </strong>The majority of the adult population is present in working life and the workplace is therefore an important setting in the efforts to improve public health. In the organizations’ day-to-day work to improve the work environment it is possible to use performance appraisal that aims to increase the understanding for the organization’s commissions and to increase the employees’ participation. <strong>Aim: </strong>To study directors and coworkers experiences about how work environment and lifestyle are discussed and managed during performance appraisal. <strong>Method: </strong>Four focus groups where performed with directors and co-workers from different units at proAros. <strong>Result: </strong>Objectives, strategies, development, and a united direction in the organization were discussed as important for performance appraisals. Leadership, support and encouragement, participation, the own responsibility and how objectives, demands are adjusted to the existing situation were factors that were experienced to influence performance appraisal. Concerning the work environment was the comfort in the team and how the cooperation worked the foremost subjects that were discussed. Concerning lifestyle were the organisation’s health work, the responsibility for your own health and the balance between working life and leisure time discussed. <strong>Conclusion: </strong>The physical work environment is still important for the employees’ health as the units of proAros to a great extent consist of human services with a high workload. The question of how to find a balance is important for the work related health and therefore should the awareness of it be enlarged. The health promoting work should therefore also be integrated in performance appraisals.</p>

<p>Övervikt och fetma är ett av de mest omfattande folkhälsoproblemen i Sverige och det är en stor andel barn och unga som lever med detta problem. Då goda matvanor grundläggs i tidig ålder utgör skolmåltiden en betydelsefull roll för att upprätta hälsosamma matvanor. Faktorer i den fysiska matmiljön, såsom möblering, städning, dekorering, inredning, belysning samt ljudnivå påverkar elevernas upplevelse av måltidssituationen. Den psykiska miljön som innefattar både psykologiska och sociala faktorer, det vill säga servering av skolmaten, arbetskläder, matglädje, elevernas matintag samt möjligheterna för skolmåltidspersonalen att gå någon fortbildning är även av betydelse för måltidssituationen. Dessa faktorer har studerats i detta examensarbete som utförts på uppdrag av Region Halland och som syftade till att studera skolmåltidspersonalens upplevelser av att påverka måltidssituationen i skolan. En kvalitativ forskningsansats har tillämpats då avsikten var att studera skolmåltidspersonalens upplevelser och livsvärld. Intervjuer har genomförts på skolmåltidspersonal som varit köksansvariga i ett mottagningskök i Varbergs kommun. Resultatet tyder på att skolmåltidspersonalen kan påverka matmiljön gällande användandet av det som redan finns till förfogande. Brist på pengar uppges utgöra ett hinder för att kunna påverka måltidssituationen. Skolmåltidspersonalen kan inte påverka huvudkomponenten men däremot de tillbehör och komponenter som serveras därtill. Kunskaperna anses vara goda för att kunna påverka måltidssituationen, dock finns det önskemål om fortbildning på vissa områden.</p> / <p>Overweight and obesity are among the largest public health issues in Sweden with a high proportion of children and young people living under these conditions. Healthy eating habits are established early in life and the daily school meal plays an important role in the work for creating and sustaining those habits. Factors in the physical environment, such as furnishing, cleaning, decorating, lighting and sound, all affect the students’ experience of their food situation in school. Also the mental environment, including both psychological and social factors like the serving of the school meal, food happiness, the students’ food intake, working clothes for the school restaurant staff and the possibility for further education, are relevant to the meal situation and environment. These factors were studied in this thesis which was carried out on behalf of the Region Halland and which aimed to study the school restaurant staff´s experiences to influence the food situation in school. A qualitative research approach has been applied as the intention was to study the school food staff´s own thoughts and experiences. Interviews were conducted with persons responsible for reception kitchens in Varberg municipality. The results show that school food staff can to some degree influence the school meal environment with means already available to them, although lack of money is considered a barrier to further improve the food situation. The school food staff cannot themselves affect the main component, but the accessories and other components. Knowledge among the staff is considered good enough to influencing the meal situation. However, there are requests for more in-service training and further education in certain areas.</p>

<p>Abstract</p><p>Evidence based research has shown that organized parent support programmes have a good</p><p>effect in strengthening the role of the parent and preventing problems during growth. This</p><p>in turn has a great significance for Public Health.</p><p>Komet is one of the evidence based programmes used in Sweden, based on American</p><p>programmes and adapted to Swedish conditions.</p><p>This qualitative study consists of interviews with six children between six and nine years</p><p>with behaviour problems, whose parents have taken part in the Komet programme.</p><p>With Grounded Theory as research approach the children’s experiences of the programme</p><p>and relations within the family have been looked into and analysed.</p><p>The result of this study suggests that a space for growth of their own is a common need of</p><p>the children, and that this can be achieved by giving them the opportunity to function in a</p><p>family environment where they are seen and understood.</p><p>The Komet programme contributed to this by giving the family tools to strengthen relations</p><p>within the family, create calm and make the children more visible.</p><p>The self image of the children in this study had improved which gave them more room to</p><p>grow in a strengthened family situation. This in turn improved conditions for good feelings,</p><p>and sense of well being, of importance for child development and health.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Evidensbaserad forskning har visat att organiserade föräldrastödsprogram ger god effekt när</p><p>det gäller att stärka föräldrarollen och därmed förebygga problem under uppväxten. Detta har</p><p>i sin tur stor betydelse för den framtida folkhälsan.</p><p>Komet är ett av de evidensbaserade föräldrastödsprogram som används i Sverige idag och</p><p>som utgår från amerikanska föräldrastödsprogram, anpassade till svenska förhållanden.</p><p>Den här kvalitativa studien bygger på intervjuer med sex barn mellan 6 och 9 år med</p><p>beteendeproblem, vars föräldrar deltagit i Komet-programmet. Med grundad teori som ansats</p><p>har barnens upplevelser av programmet och relationerna i familjen undersökts och</p><p>analyserats.</p><p>Resultatet av studien visar att det gemensamma för barnen var behovet av ett eget utrymme att</p><p>växa i, men att förutsättningen för detta var att de gavs möjlighet att fungera i ett</p><p>familjesammanhang där de blev sedda och förstådda.</p><p>Kometprogrammet bidrog till detta genom att ge familjen verktyg för att stärka</p><p>familjerelationerna, skapa större lugn och göra barnen mer synliga.</p><p>Självbilden hos barnen i studien förbättrades vilket gav större rum att växa i en stärkt</p><p>familjesituation. Detta skapade förutsättningar för de goda känslor av glädje och</p><p>välbefinnande, som har betydelse för barns utveckling och psykiska hälsa.</p>

<p>De senaste åren har sömnproblemen ökat i Sverige. Detta gäller även för studenter i åldern 20-24 år. Sömnbesvär hör samman med psykisk ohälsa i en ömsesidig påverkan och en av orsakerna kan vara en oregelbunden och stressfylld livsstil. Studenter är en riskgrupp för detta.Syftet med denna enkätstudie var att se om det fanns något samband mellan hur studenters dagar är strukturerade i form av schemabunden undervisning och hur deras sömnvanor ser ut. Ett annat syfte var att se om det fanns ett samband mellan studenternas självrapporterade sömnkvalitet, sömnkvantitet och deras psykiska välbefinnande. Resultatet visade att studenter som hade fler än 10 lektionstimmar i veckan oftare svarade att de hade lätt att somna och hade en god sömn men inte sov tillräckligt jämfört med studenter som hade färre lektionstimmar. De med få lektionstimmar hade svårare att somna jämfört med övriga studenter. Studenter som sov dåligt och för lite hade också känt mer stress, ängslan, oro och ångest än de som sov gott och tillräckligt.</p> / <p>In recent years, sleep deprivation has been increasing in Sweden. This phenomenon has become quite apparent in the student category aged between 20-24 years old. Insomnia, which is correlated with mental well-being, has many causes some of which include an irregular and hectic lifestyle. Students particularly fall into this group and are becoming more and more vulnerable to this condition. The purpose of this study was to find and identify the links between the students’ busy academic schedules and the apparent inability to get a full and restful night sleep. This paper will also profile the psychological aspects of a carefully selected target group for the purpose of this research. Students with more than 10 academic tuition hours reported that they were able to fall asleep and slept well, but also indicated that the duration was insufficient for their need which is in direct contrast to students who had less than 10 tuition hours. This paper also identified that students with poor sleeping or insufficient sleep were more stressed, agitated and suffered from raised levels of anxiety as opposed to other students.</p>

<p>Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn äter samt hur mycket och på vilket sätt barn är fysiskt aktiva. Syftet med studien var därför att beskriva förskolepersonals syn på små barns rörelse- och matvanor samt på hur de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 år. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: <em>Små barns rörelse- och matvanor på och utanför förskola</em>, <em>Faktorer som påverkar små barns rörelse- och matvanor</em> samt <em>Kommunikation som stöd till föräldrar</em>. Informanterna ansåg att små barn främst rör på sig genom organiserade aktiviteter utanför förskola. Informanterna ansåg att små barn äter mer på förskola än utanför, vilket kan förklaras av bekanta rutiner i kombination med en positiv och social kontext. Informanterna ansåg att de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn genom kommunikation, samtidigt som de försöker få föräldrar att känna sig självständiga i sin föräldraroll genom att inte påpeka vad de anser är rätt eller fel. Då det framkom att informanterna upplever att många föräldrar är osäkra i sin roll och att de anser att det påverkar små barns rörelse- och matvanor, så vore det intressant att intervjua föräldrar om deras uppfattning av hur de kan stärkas i sin föräldraroll.</p> / <p>Previous studies have focused on what and how much children eat and also how much and in what way children are physical active. Therefore the aim of this study was to describe preschool teachers’ view of young children’s physical activity and eating habits and of how they can support parents to create healthy habits for their children. Six semi structured interviews were conducted with persons that have been working within preschool for at least 15 years. The interviews were recorded with a dictating machine and then transcribed and analyzed. The results were divided into three categories: <em>Young children’s physical activity and eating habits in and outside of preschool</em>, <em>Factors that affects young children’s physical activity and eating habits</em> and <em>Communication as support to parents</em>. The informant’s believed that young children are mainly physical active through organized activities outside of preschool. The informant’s believed that young children eat more at preschool because of familiar routines and a positive and social context. The informant’s try to support parents to create healthy habits for their children by communicating with them, and at the same time they try to make parents feel independent in their role as parents by not pointing out right from wrong. Since the study showed that the informants believed that many parents are insecure in their role as parents and that it affects young children’s physical activity and eating habits, it would be interesting to interview parents about how they believe that they can be strengthened in their role as parents.</p>

<p>Socioeconomic inequalities in health and disability are found in all countries where social gradients have been studied. Despite rapid economic growth and expanding health care systems, aiming at providing services to people according to need rather than according to wealth, persistent and even widening health inequalities are found in Europe after the second World War.</p><p>In this research project we wanted to establish a method for measuring socioeconomic status based on occupational groups and education in the HUNT Study, thereby providing tools for research in social medicine. A social gradient scale based on the occupational grouping from the HUNT study questionnaires had not been established. When this study was planned however, educational level, which might serve as a proxy for socioeconomic status, had been monitored in both HUNT I and HUNT II.</p><p>Disability pension has been a central element in social security legislation in Norway, established as a universal right for all citizens in 1967. This public income-maintenance program protects workers in case of disability, and comprises both universal and earningrelated programs. The main eligibility criterion has been permanent impaired earning ability by at least 50 % for reasons of illness or disease, injury or disability. Despite objective health improvement in the population the last decades, incidence of disability pension has increased.</p><p>In epidemiology, socioeconomic status is not only an important variable in itself. It is also a confounder that should be taken into consideration in discussing almost all causal relationships. Thus, in population based health studies, measures of socio-economic status are essential. Occupation, education and income together determine the socioeconomic status of a person. However, these factors are sufficiently distinct to require that they should also be studied separately in relation to health. To study them separately is often preferable since this can suggest hypotheses on causal relationships between exposure and disease.</p>

<p>Bruket av tobak har idag blivit en viktig folkhälsofråga eftersom rökning och snusning har negativa effekter på såväl allmänhälsa som munhälsa. Trots det röker nästan var fjärde svensk kvinna och var femte svensk man. Syftet med den här studien var att kartlägga tobaksvanorna bland förstaårsstudenterna på sjuksköterske-, tandhygienist- och folkhälsopedagogiska programmet samt att undersöka vilka kunskaper studenterna på respektive program har om tobak och dess effekter i munhålan. Studien genomfördes som en enkätundersökning där 121 enkäter delades ut till studenterna på de tre programmen. Resultatet visade att 7% av studenterna var dagligrökare och 17% var feströkare. Störst andel rökare återfanns på tandhygienistprogrammet. Endast 4% av studenterna brukade snus. Lungcancer, KOL och hjärt-kärlsjukdom var de sjukdomstillstånd som flest studenter associerade med tobaksbruk och när det gäller effekterna i munhålan, såg studenterna starka kopplingar till flera av de listade tillstånden. Rökning förknippades främst med dålig andedräkt, missfärgning av tänderna och muncancer medan snusning också förknippades med frätskador på munslemhinnan. Studenterna visade relativt goda kunskaper om tobak och dess effekter på hälsan. Trots detta rökte en stor del av studenterna vilket indikerar att kunskap allena, inte får unga människor att avstå från tobaksbruk.</p> / <p>The use of tobacco has today become an important question in the public health work since smoking and snuff use has a negative impact on general as well as oral health. Despite this, almost one out of four Swedish women and one out of five Swedish men are current smokers. The aim of this study was to survey tobacco habits among first grade students of nursing, dental hygiene and public health and to study the students’ knowledge about tobacco and its effects on the oral cavity. The study was carried out as a questionnaire survey where 121 questionnaires were handed out to the students of the three programmes. The result showed that 7% of the students were daily smokers and 17% were occasional smokers. The largest share of smokers was found at the dental hygienist programme. Only 4% of the students were current snuff users. Lung cancer, COPD and cardio vascular disease were the states of illnesses most students associated with tobacco use. Regarding the effects on the oral cavity, the students found strong connections to several of the listed conditions. Smoking was mainly associated with oral halitosis, tooth staining and oral cancer, while the use of snuff was also associated with corrosion damage to the oral mucous membrane. The students showed relatively good knowledge about tobacco and its health effects. Despite this, a large part of the students was current smokers, which indicates that knowledge alone does not make young people refrain from tobacco use.</p>

<p>Det psykiska hälsoläget har förbättrats totalt sett i befolkningen de senaste åren, men trots det är detfortfarande oroväckande många unga som upplever att de mår psykiskt dåligt. Ett fenomen som ökat under senare tid och som kopplats samman med psykisk ohälsa, är olika former av självskadehandlingar. Det har tidigare visats att andra typer av riskbeteenden sprids i populationer genom att individer influeras av varandra. Bakgrunden till den här studien var en tanke om att ökningen av självskadehandlingar kan vara ett resultat av en form av smittspridning snarare än enbart ett tecken på försämrad psykisk hälsa. Som primär kanal för spridningen av beteendet undersöktes Internet eftersom mycket av ungdomars sociala liv utspelar sig på den arenan. Studien grundar sig på en enkät (n=192) till gymnasieelever. Syftet var att undersöka hur väl ungdomar kände till fenomenet självskadebeteende samt hur de kommunicerade med och influerades av sina vänner. Resultatet visade att mer än hälften av ungdomarna kommit i kontakt med självskadebeteende i form av bilder eller skriftliga inlägg på Internet och 86 % av tjejerna och 71 % av killarna kände dessutom till minst en person i sin närhet som medvetet skadat sig själv. Eftersom ungdomar exponeras av beteendet från många håll är det rimligt att anta att individer som upplever någon form av psykisk stress kan influeras av andra att prova ett självdestruktivt beteende. Beteendet förefaller mer utbrett än vad som skulle kunna förväntas om en svårare psykisk ohälsa var den enda orsaken. Att tidigt arbeta med självkänsla och se till att barn och unga har trygga sociala nätverk runt omkring sig kan vara ett sätt att förse dem med den motståndskraft som behövs för att stå emot negativa influenser från omgivningen.</p> / <p>The mental health status has improved in the overall population recent years although it is still worrying many young people who feel that they have a poor psychological health. A phenomenon that has increased recently, and are linked to mental illness, are various forms of self-injury acts. It has previously been shown that other types of risk behaviours spread in populations by individuals influenced by each other. The background of this study was to examine whether the increase in selfinjury acts can be the result of a form of contagion, rather than merely a sign of impaired mental health. Since a lot of young people's social life takes place on the Internet, this was the arena which was investigated. The study is based on a survey (n = 192) and was designed to examine how well young people were aware of the phenomenon of self-injury, and how they communicated with and how they were influenced by their friends. The results showed that more than half of the participants had been in contact with self-injury such as pictures or written messages on the Internet. Among the respondents 86% of the girls and 71% of the boys also knew at least one person who deliberately harmed themselves. Since adolescents are exposed to this behaviour from many directions, it is reasonable to assume that individuals who experience some form of mental stress may be influenced by others to try self-destructive behaviour. The behaviour seems to be more prevalent than would be expected if a severer mental illness was the solely cause. Early work on self-esteem and ensuring children and young people have a safe social network around them can be a way to provide them with the resilience needed to withstand the negative influences from their surroundings.</p>