Despite a well-documented gender pattern of adolescent mental health, public health research investigating possible influencing factors from a gender-theoretical approach is scarce. This study aimed to explore what factors and circumstances are related to adolescent mental health and to apply a gender analysis to the findings in order to improve the understanding of the relationships between life circumstances and the gendered patterning of mental health among young people.   The study population was 16-19-year-old Swedish students and data was collected by means of focus groups (N=29) and self-administered questionnaires (N=1,663, 78.3% response rate) in school settings. Mental health problems were defined in a broad sense including the adolescents’ own understandings, perceived stress, psychological distress and deliberate self-harm.   The mental health problems of perceived stress, psychological distress and deliberate self-harm were twice as common among girls as boys. The findings suggest that adolescent mental health is associated with the life circumstances of social relationships, demands and responsibility taking and experiences of violence and harassment.  Supportive relationships with friends, family and teachers were found to be of importance to positive mental health, whereas poor social relationships, loneliness and lack of influence were associated with mental health problems.  Perceived demands and responsibility taking regarding school work, relationships, future plans, appearance and financial issues were strongly related to mental health problems, particularly among girls regardless of social class. The results indicate that physical violence, sexual assault, bullying and sexual harassment are severe risk factors for mental health problems in young people. Boys and girls experienced different types of violence, and the victim-perpetrator relationships of physical violence differed. These diverging experiences appeared to influence the associations with mental health problems in boys and girls.   A gender analysis provides the tools to gain knowledge about the ways that boys’ and girls’ lives are shaped by gender relations and constructions at different levels in society and how these life circumstances represent risk- or protective factors for mental health. For example, unequal power structures and the ways girls are expected to ‘do’ femininity likely influence their life circumstances in ways that place them at greater risk of mental health problems. Hegemonic constructions of masculinity and advantaged positions likely contribute to life circumstances that are positive for mental health but are also implying risk factors for poor mental health among boys, e.g., violence. It is also important to recognise how the intertwined cultural and structural aspects of gender and social class influence the lives and mental health of boys and girls. In conclusion, gendered and class-related mechanisms at the different levels in society influence the distribution of risk factors unevenly among boys and girls, which could be a possible explanation for the gender differences in reports of perceived stress, psychological distress and deliberate self-harm.   The likelihood of gender and socioeconomic differences in mental health problems should be taken into account in prevention and health promotion strategies at all levels in society. A greater awareness about gender relations and the gendered social circumstances under which young people live is required. The school environment is an important arena with respect to prevention and health promotion. There is also a need for a joint action against violence and harassment at all levels in society. Implications do not only concern young people; social policy and legislation should focus on reducing gender and class inequalities in general. / Sammanfattning Svensk titel: Livsvillkor och ungdomars psykiska hälsa: uppfattningar, associationer och en genusanalys.   Trots ett väldokumenterat genusmönster i ungdomars psykiska hälsa finns det en kunskapslucka i den folkhälsovetenskapliga forskningen avseende genusteoretiska analyser av sambanden mellan ungas livsvillkor och psykisk hälsa. Föreliggande studie syftade till att undersöka vilka faktorer och omständigheter som är relaterade till psykiska problem, samt att analysera fynden ur ett genusperspektiv för att fördjupa förståelsen av relationerna mellan ungas livsvillkor och genusmönster i psykiska hälsa.   Studiepopulationen var gymnasielever i åldern 16-19 år. Studien genomfördes i skolmiljö och data insamlades genom fokusgrupper (N=29) och en enkätstudie (N=1,663, 78.3% svarsfrekvens). En bred definition av psykisk ohälsa tillämpades vilken representerades av ungdomarnas egen förståelse, samt de psykiska problemen upplevd stress, psykiska besvär samt självskadebeteende.   Resultaten visade att stress, psykiska besvär och självskadebeteende var dubbelt så vanligt bland flickor som bland pojkar. Psykiska problem var relaterade till livsvillkoren sociala relationer, krav och ansvarstagande samt utsatthet för våld och trakasserier. Stödjande relationer med vänner, familj och lärare var av stor betydelse för psykisk hälsa medan dåliga relationer, ensamhet och brist på inflytande var relaterat till psykiska problem. Psykiska problem var starkt kopplade till erfarenheter av höga krav och ansvarstagande avseende skolarbete, relationer, framtidsplaner, utseende och ekonomi, i synnerhet bland flickor oavsett socioekonomisk bakgrund. Resultaten indikerar att olika former av våld och trakasserier är allvarliga riskfaktorer för psykiska problem och att flickors och pojkars skiljda erfarenheter av olika former av våld samt relationen till förövaren, kan vara relaterade till skillnader i psykiska problem.   Genusanalysen av resultaten föreslår att flickors livsvillkor påverkas av ojämlika maktstrukturer och konstruktioner av femininitet och att dessa livsvillkor bidrar till en ökad risk för psykisk ohälsa bland flickor. Livsvillkor kopplade till manlig överordning och hegemoniska konstruktioner av maskulinitet influerar sannolikt pojkars psykiska hälsa positivt. Dessa villkor kan dock också innebära risk faktorer för psykiska problem, t.ex. i fråga om våld. Studien uppmärksammar även hur kulturella och strukturella aspekter av både genus och social klass kan påverka livsvillkor och psykisk hälsa för pojkar och flickor. Studiens slutsats är att genusifierade och klassrelaterade mekanismer på olika nivåer i samhället bidrar till en skev fördelning av riskfaktorer för psykiska problem vilket kan vara en möjlig förklaring till skillnaderna mellan pojkar och flickor i fråga om upplevd stress, psykiska besvär och självskadebeteende.   Genus- och socioekonomiska skillnader i psykiska problem bör tas i beaktande i preventivt och hälsofrämjande arbete på alla nivåer i samhället. Detsamma gäller för en ökad medvetenhet om hur ungas livsvillkor är relaterade till psykisk hälsa och hur dessa villkor är genus- och klassrelaterade. Studien uppmärksammar skolan som en viktig arena för preventivt och hälsofrämjande arbete samt att gemensamma insatser krävs på olika arenor för att motverka våld och trakasserier. Implikationer av studien omfattar även generella samhällspolitiska insatser för minskad ojämlikhet. Nyckelord: Stress; psykiska besvär; självskadebeteende; gymnasieelever; maskulinitet; femininitet; sociala determinanter; sociala relationer; krav; ansvarstagande; våld och trakasserier; skola. / Forskarutbildningsämne: Hälsovetenskap.

Syfte: Att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning och föräldraledighet under barnets första levnadsår. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Ett målinriktat bekvämlighetsurval gjordes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio män som blivit pappor under de senaste två åren. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrautbildningen bör inriktas mer på det gemensamma föräldraskapet än på graviditet och förlossning. Trots utbildningens mammaperspektiv känner sig papporna inkluderade. En majoritet av papporna ser det som en självklarhet att ta ut en längre föräldraledighet. Positiva tankar om att dela lika på föräldradagarna är att få en nära relation med barnet och få en högre grad av jämställdhet och förståelse för varandras situation. Amning, föräldrarnas arbetsförhållanden och ekonomi är viktiga aspekter för fördelningen av föräldradagarna. Även könsroller och rollförväntningar har betydelse. Papporna är negativa till att tvingas dela helt lika men är positiva till en ökad kvotering. Slutsats: Att ta ut en längre föräldraledighet och att föräldraskapet är gemensamt ses som en självklarhet för majoriteten av papporna. Föräldrautbildningen bör riktas till båda föräldrarna och fokus bör ligga på det kommande föräldraskapet. Anknytningen till barnet och jämställdhet mellan föräldrarna ses som positiva aspekter av att dela lika på föräldradagarna. / Aim: To examine fathers’ thoughts and experiences concerning parental education and male parental leave during the child´s first year. Method: An exploratory qualitative interview study. A target-oriented convenience selection was made and semi-structured interviews with nine men whom had all become fathers within the last two years were carried out. A qualitative content analysis was made. Results: Parental education should be more focused on the joint parenthood than on pregnancy and childbirth. In spite of the mothers’ perspective during the education fathers feel included. For a majority of the fathers a longer parental leave is a matter of course. Shared parental leave can facilitate the connection between the father and the child, and may increase gender equality as well as the understanding for the other parent´s situation. Breast-feeding, the parents’ working conditions and economy are aspects of importance regarding the divisions of the parental leave. Even gender roles and gender role expectations are important aspects. The fathers’ have a negative attitude regarding a statutory shared parental leave but are positive to an increased allocation of quotas. Conclusion: Parenthood is seen as a joint responsibility, and a longer period of parental leave is a matter of course for a majority of the fathers. Parental education should be directed to both parents and the education should be focused on the coming parenthood. A facilitation of the connection between father and child and gender equality among the parents are positive aspects of shared parental leave.

Arbetet utgör en stor del av våra liv och har stor betydelse för den personliga hälsan. Hälsofrämjande insatser som riktar sig mot arbetslivet kan på så sätt påverka den nationella folkhälsan. Ett sätt att skapa delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är att årligen genomföra individuella samtal mellan chef och medarbetare. Frågan vi ställde oss inför studien var Om medarbetarsamtal kan ses som hälsofrämjande? Syftet var att undersöka hur medarbetare och chefer på ett sjukhus upplever hälsofrågor i medarbetarsamtal och utifrån detta studera vilka möjligheter till lärande och förändring som finns. Metoden för datainsamlingen var en intervjustudie med fyra medarbetare och fem chefer utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet, genom kvalitativ innehållsanalys, visade att både medarbetare och chefer var positiva till medarbetarsamtal men att cheferna upplevde brister i sin kompetens med hälsofrågorna och medarbetarna upplevde att hälsofrågorna tenderade till att vara bedömande. Ur folkhälsopedagogisk synvinkel dras slutsatsen att syften och gränser för hälsofrågorna bör klargöras för att åstadkomma en hälsofrämjande effekt. Det krävs ett öppnare klimat i medarbetarsamtalet där både medarbetares och chefers kunskaper accepteras och uppmärksammas i syfte att lära av varandra och utvecklas tillsammans. / Work means a lot to the human being in life and it has a huge importance on the individual health. Health promotion interventions directed towards the working life could in a way affect the national public health. One way to create involvement and influence at the workplace is to annually implement individual appraisals between supervisor and co-workers. The question we asked ourselves before the study was; could staff appraisals be seen as health promoting? The aim with the study was to investigate how co-workers and supervisors at a hospital feel about health questions in the staff appraisal and on the basis of that, study what possibilities for learning and change there is. Method for the collection of data was an interview study containing four co-workers and five supervisors on the basis of a half structured interview guide. The Result, based on qualitative content analysis, showed that both co-workers and supervisors where positive to the staff appraisal but the supervisors felt lack of competence with the health questions and co-workers experienced the health questions as tending to be to judging. Out of a health promotion and education perspective the conclusion is that proposals and boundaries for the health questions get explained and clear to achieve a health promoting effect. This requires a more open climate in the staff appraisal where both co-worker's and supervisor's knowledge is accepted and noticed, aiming to learn and develop by each other.

Bakgrund: Studier visar att ungas upplevda- och psykiska hälsa samt deras hälsorelaterade levnadsvanor försämras med åldern. Elevers trivsel och påverkansmöjligheter i skolan minskar också med stigande ålder. Hälsofrämjande arbete i skolan kan därför vara värdefullt för att förbättra ungas hälsa. Det kan exempelvis ske genom Korpen Svenska Motionsidrottsförbundets koncept: Hälsodiplomerad gymnasieskola. I Västerås är Carlforsska gymnasiet en hälsodiplomerad skola. Syfte: Att studera om den hälsodiplomerade skolans hälsofrämjande arbete medfört någon förändring gällande elevers hälsa i årskurs två mellan åren 2004 och 2008. Metod: En resultatutvärdering genomfördes innefattande; en kvalitativ och en kvantitativ metod. Kvalitativ studie omfattade fyra intervjuer med skolpersonal. Underlag för den kvantitativa studien var ett insamlat material från undersökningen "Liv- och hälsa- Ung i Västmanland". Resultat: Skolpersonal upplevde att förbättringar skett gällande elevers hälsorelaterade levnadsvanor och ökad trivsel i skolan. Båda könen rapporterade förbättrad psykisk hälsa avseende minskad nervositet och ökad skoltrivsel. Pojkar hade också förbättrade resultat gällande; livskvalitet, irritation, stress, alkoholintag och snusvanor. Flickor rapporterade förbättrade resultat rörande; fysisk aktivitet, frukostintag och utökad arbetsro i skolan. Slutsatser: Skolans hälsofrämjande arbete har troligtvis bidragit till att förbättra elevers hälsa. Det är ett långsiktigt arbete och fler studier inom området behövs för att utläsa dess egentliga effekter på hälsa. / Background: Studies have shown that young people's experienced- and psychological health and their health related habits declines with age. Student's comfort and influence opportunities in school also weaken with age. Health promotion work in school might therefore be valuable to increase young people's health. This could for instance be achieved through Korpen - the Swedish exercise union's concept: Health certified school. Västerås, a city in the county of Västmanland, has one health certified high school, Carlforsska. Aim: To study if the health certified school's health promotion work has resulted in any change concerning the second grade student's health, between the years 2004 and 2008. Method: A outcome evaluation has been conducted including both qualitative and quantitative method. The qualitative method included four interviews with school staff. The foundation for the quantitative study was a collected material from a survey called "Liv och hälsa- Ung in Västmanland". Result: School staff experienced improvements concerning student's health related habits and increased comfort in school. Both boys and girls reported improved psychological health such as lower feelings of nervousness and improved comfort in school. Boys had also improved results in; self reported quality of life, irritation, stress and alcoholand snuff use. Girls improved their results in; physical activity, breakfast habits and improved feelings of better working conditions in school. Conclusion: The school's health promotive work has probably contributed to the student's improved health results. Working with health in school is a longterm process and more studies are needed to assure the detailed influence by health promotive work on young people's health.

Bakgrund: Den största delen av den vuxna befolkningen befinner sig i arbetslivet och därför är arbetsplatsen en viktig arena i arbetet med att förbättra folkets hälsa. I verksamheters systematiska arbetsmiljöarbete finns verktyget medarbetarsamtal som syftar till att öka förståelsen för organisationens uppgift samt att ge medarbetaren ett större handlingsutrymme. Syfte: Att studera chefers och medarbetares upplevelser av hur arbetsmiljö och livsstilsfrågor diskuteras och behandlas i medarbetarsamtalet. Metod: Fyra fokusgrupper genomfördes med chefer och medarbetare från proAros olika verksamheter. Resultat: Mål, strategier, utveckling samt en enad riktning av verksamheten diskuterades som viktiga delar i medarbetarsamtalet. Tydligt ledarskap, stöd och uppmuntran, delaktighet, det egna ansvaret samt hur mål och krav är anpassade för den rådande situationen var faktorer som upplevdes påverka medarbetarsamtalet. Gällande arbetsmiljö diskuterades främst hur trivseln i arbetslaget var och hur samarbetet fungerade. Gällande livsstilsfrågor diskuterades friskvård, det egna ansvaret för sin hälsa samt balansen mellan arbetsliv och privatliv. Slutsats: Den fysiska arbetsmiljön är fortfarande av betydelse för de anställdas hälsa då proAros verksamheter till större delen består av människobehandlande yrken med påfrestande arbetsbelastningar. Frågan om att hitta balans är viktig för den arbetsrelaterade hälsan och bör därför göras mer medveten. Det promotiva hälsoarbetet bör därför integreras även i medarbetarsamtal. / Background: The majority of the adult population is present in working life and the workplace is therefore an important setting in the efforts to improve public health. In the organizations’ day-to-day work to improve the work environment it is possible to use performance appraisal that aims to increase the understanding for the organization’s commissions and to increase the employees’ participation. Aim: To study directors and coworkers experiences about how work environment and lifestyle are discussed and managed during performance appraisal. Method: Four focus groups where performed with directors and co-workers from different units at proAros. Result: Objectives, strategies, development, and a united direction in the organization were discussed as important for performance appraisals. Leadership, support and encouragement, participation, the own responsibility and how objectives, demands are adjusted to the existing situation were factors that were experienced to influence performance appraisal. Concerning the work environment was the comfort in the team and how the cooperation worked the foremost subjects that were discussed. Concerning lifestyle were the organisation’s health work, the responsibility for your own health and the balance between working life and leisure time discussed. Conclusion: The physical work environment is still important for the employees’ health as the units of proAros to a great extent consist of human services with a high workload. The question of how to find a balance is important for the work related health and therefore should the awareness of it be enlarged. The health promoting work should therefore also be integrated in performance appraisals.

Varje år kommer många invandrare från olika länder runt om i världen till Sverige med olika språk, kultur, synsätt och traditioner. Detta medför kommunikationsvårigheter i mötet med myndigheter såsom hälso- och sjukvården. Syftet med den här studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att möta utländska föräldrar inom barnhälsovården. Arbetets metod är en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades åtta BVC distriktssköterskor vilka hade långa erfarenheter inom barnhälsovården.  Distriktssköterskorna valdes från tre vårdcentraler inom invandrartäta områden. Samtliga intervjuer analyserades enligt innehållsanalysmetoden. Resultaten innefattar fyra huvudkategorier: Kulturella skillnaders inverkan på kommunikation, språkets betydelse för kommunikation, förmedla information, integrationsvägar. Resultaten från denna studie visar att distriktssköterskans kunskap om invandrarnas kulturer samt språkbarriären hos invandrare är viktiga faktorer för att kunna ha ett bra möte och god kommunikation med utländska föräldrar. Utbildning beträffande olika kulturer för BVC distriktssköterskor samt förbättring av språkkunnighet hos invandrare är viktiga områden att satsa på. Distriktssköterskors skicklighet och kulturkompetens ökar insikten om utländska föräldrars tankar och uppfattningar, vilket kan underlätta mötet med utländska föräldrar. Föräldrarnas kunnighet i svenska språket minskar kommunikation svårigheter för distriktssköterskan och även för de själva och ökar möjlighet till integration. / Every year, many immigrants from different countries around the world come to Sweden with different languages, cultures, attitudes and traditions. This leads to communication difficulties in meeting with authorities such as health care. The purpose of this study is to describe the experiences of the district nurse to respond to foreign parents in child health care. Work method is an exploratory design with a qualitative approach. A total of eight BVC district nurses who had long experience in child health care were interviewed. District nurses were selected from three clinics in immigrant dense areas. All the interviews were analyzed according to content analysis. The results include four main categories: cultural discrepancies impact on communications, the importance of language for communication, conveying information pathways. The results from this study show that the district nurse's knowledge of immigrants' cultures and the language barrier among immigrants are key factors in order to have a good meeting and good communication with foreign parents. Education on different cultures of BVC district nurses, and improvement of language skills among immigrants are key areas to focus on. District nurses skills and cultural competence is increasing recognition of the foreign parents' thoughts and perceptions, which can be facilitating the meeting with foreign parents. Parents' literacy in the Swedish language reduces communication problems for the district nurse and also for themselves and increases the opportunity for integration.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur relationen mellan läkare och patient tas i uttryck i hälso- och sjukvårdsorganisation med hälsofrämjande inriktning. Undersökningens fokus har varit på samtalet mellan läkare och patient. Huvudsyftet har varit att försöka få syn på det hälsopromotiva inslaget i samtalet mellan läkare och patient.Studiens metod bygger på fyra kvalitativa intervjuer som inspirerats av fenomenologisk ansats som sedan bearbetats och analyserats samt en deltagande observation. Studiens resultat bygger på kategorier som funnits utifrån forskningsfrågorna; Vad innebär det att arbeta hälsofrämjande i samtalet? I vilken mån tar läkare upp frågan om livsstil och levnadsvanor i samtalet med patient? Och Vilken kompetens har läkare inom samtalsmetodik? Resultatet tyder på att det finns en brist på kunskap om vad hälsopromotion är. Respondenterna blandar ihop begreppen kring de salutogena och patogena perspektivet. Det finns en viss kunskap och intresse för samtalets betydelse för patientens hälsa och välmående. Men att de anser att sin utbildning inte varit tillräcklig och att det finns behov och önskemål om mer kunskap inom samtals metodik samt att man i liten utsträckning utnyttjar den kunskap som finns. Slutligen visar även resultatet på att läkarna har behov av handledning och kollegialt stöd och de har en liten kunskap om vad motiverande samtal är.

Sammanfattning SYFTE: I studien används Aaron Antonovskys begrepp känsla av sammanhang (KASAM). Känslan av sammanhang beror på hur väl en individ känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebär bra förutsättningar för att klara de svårigheter en individ kan utsättas för i livet.       Syftet är att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden samt ta reda på vad eleverna tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.       De frågor som ställdes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna är viktigast för att de ska må bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden i Stockholm? Hur värdesätter eleverna i de olika socioekonomiska områdena de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan områdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur värdesätter pojkar respektive flickor de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan könen?  METOD: I studien deltog 467 elever i skolår 8 och 9 från fem olika skolor med hög respektive låg socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkät som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkäten, KASAM-13, dels några frågor om vad de tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet. KASAM-13 värdesätts sedan där lägsta värdet är 13 och högsta värdet 91. Statistikprogrammet SPSS användes för att bearbeta data.  RESULTAT: Medelvärdet för KASAM i hela gruppen var 59,46. Trivas i familjen och att ha vänner att umgås med var de faktorer som eleverna värdesatte högst. Att ha bra kontakt med föräldrarna var den enda oberoende faktorn som korrelerade med KASAM. Det skiljde sig inte mellan eleverna i de olika socioekonomiska områdena vad gäller KASAM. Eleverna från de låga socioekonomiska områdena värdesatte faktorerna bra ekonomi i familjen och att ha tid för sig själv högre. Pojkarna hade en starkare KASAM än flickorna. Pojkar värdesatte faktorerna att ha pojkvän/flickvän samt att vara fysiskt aktiv högre, medan flickorna värdesatte att ha en annan vuxen att tala med högre.  SLUTSATS: Socioekonomin har ingen betydelse för KASAM. Det som har störst betydelse är sociala relationer, framförallt familjen. Det är viktigt att ha det i åtanke i skolan. Är kontakten och samarbetet mellan skolan och hemmet goda så ökar elevens förutsättningar för att tillvaron ska kännas begriplig, hanterbar och meningsfull.

Bakgrunden till undersökningen är att arbetsplatsen är en viktig arena att arbeta hälsofrämjande på, eftersom en stor del av befolkningen nås via denna och olika hälsobeteenden kan påverkas innan ohälsa uppstår. En framgångsrik strategi för att skapa hälsosammare arbetsplatser är att arbeta med friskvård. Om människor ska kunna leva hälsosamt krävs att de får möjlighet att göra det även på arbetsplatsen, då hälsa bör ses ur ett helhetsperspektiv. EduTainer har utarbetat en metod för att arbeta med friskvård på företag. Ett företag som arbetat efter denna metod, med gott resultat, är Måleriproduktion AB. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som underlättar respektive försvårar för friskvårdsarbete på Måleriproduktion AB samt att studera vilka faktorer som är viktiga hos den externa aktören för att uppnå ett framgångsrikt friskvårdsarbete på arbetsplatsen. Undersökningen baseras på kvalitativ metod och intervjuer har genomförts med åtta deltagare i friskvårdsarbetet. Resultatet och slutsatserna visar att faktorer som underlättar för friskvårdsarbete är inställning, socialt stöd, motivation, förändrade rutiner och en extern aktör. Faktorer som försvårar för friskvårdsarbete är tidsbrist, brist på gemensamma aktiviteter och andra faktorer på själva arbetsplatsen. Viktiga faktorer hos den externa aktören är att den förmedlar bred information samt att upplägget är varierande med föreläsningar, individuell rådgivning, tester och uppföljning. / The background for the study is that the workplace is an important arena to work with health promotion, since a large amount of the population can be reached by the workplace and different health behaviors can be affected before ill health appears. A successful strategy for creating healthy workplaces is to work with preventive health care. If people are going to be able to live healthy lives, they need to get the opportunity to live healthy even at the workplace, because health is supposed to be seen from a holistic point of view. EduTainer has created a method, used for companies, to work with preventive health care. A company which has adopted this method, with good results, is Måleriproduktion AB. The aim of this study is to examine what factors that simplify respectively complicate working with preventive health care at Måleriproduktion AB and to study what factors that are important for the external operator to achieve a successful preventive health care-work at the workplace. The study is based on qualitative method and interviews have been made with eight participants of the preventive health care-work. The result and the conclusions show that the factors that simplify working with preventive health care-work are attitude, social support, motivation, a change of routines and an external operator. Factors that complicate working with preventive health care are lack of time, lack of common activities and other factors at the workplace itself. Important factors for the external operator are that the information is widely mediated and that the framing is varied with lectures, individual counselling, tests and follow up.

One of our big public health problems in Sweden is that human beings are too inactive in outdoor settings. That is why stress related diseases increase and influence humans both mentally and physical. The physical activity is halved among many children when they start school and the older they become the less they enjoy school. It is also an increasing problem that children and youth in today's society have lack of worthwhile experiences in the nature. The aim of this study was therefore to examine how the experience of outdoor environment had importance for health and learning on upper secondary school pupils. The study is used a questionnaire survey where 192 upper secondary school pupils in nature and farm focused programs, respectively social programs participated. Of the result it emerged that the outside environment was a positive place in order to create health and learning. Although social- and farm focused pupils had different opinions about good outside environments and where they rather learned, the pupils at the social program were less pleased with their outside environment at school, although they already had what they wanted. The pupils at the social program also wanted more outdoor education and more practical education, as the farm focused pupils considered positive for health and learning. Our conclusion is that the pupils’ wishes should be noticed and a more varying education, that include the outdoor environment and experiences in nature, should be introduced in more schools, even in the cities, since the school also is an arena where young people spends a lot of their time. If the school creates an interest for nature it can last for the rest of life.