<p>Nollvisionens mål är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken. Varje år dör ungefär sex personer och många flera skadas i samband med idrottsresor. Att arbeta förebyggande med trafiksäkerhet hos idrottsföreningar kan vara ett sätt att bidra till en ökad trafiksäkerhet i Sverige. Syftet i denna studie var att undersöka vad idrottsföreningar uttryckte kring förebyggande trafiksäkerhetsarbete. Vilka uppfattningar som framfördes gällande trafiksäkerhetspolicy och vilka förutsättningar som fanns, samt vad som kunde förstärka trafiksäkerhetsarbetet. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer hos nio olika idrottsföreningar i en kommun i Skåne. I analysen plockades de viktigaste meningsbärande enheterna ut. Dessa grupperades och fick sedan utgöra grunden för de olika kategorier som skapades. Resultatet visade på att intresset för förebyggande trafiksäkerhetsarbete generellt var lågt och att en trafiksäkerhetspolicy inte upplevdes som motiverad hos idrottsföreningarna. Det var svårt att engagera föräldrar och andra frivilliga, då arbete med frågor som inte rörde själva idrottandet inte var något som intresserade dessa. Diskussionen tar upp att brist på tid och vilja i samhället har minskat resurserna för idrottsrörelsen. Även att trafiksäkerhet inte sågs som en angelägen fråga att arbeta med. Detta på grund av att det inte fanns ett konkret problem att koppla till den arbetsinsats som krävdes. Studiens slutsatser förmedlar att intresset för denna typ av frågor inom idrottsföreningar var lågt och att ideellt arbete spelade en avgörande roll för föreningars prioriteringar. Vidare att det krävdes någon utanför föreningen för att skapa uppmärksamhet kring ämnet och att denna någon mycket väl skulle kunna vara en folkhälsopedagog.</p> / <p>The goal of Vision Zero is that no one is going to be killed or seriously injured in traffic. About six people dies each year and many more is getting hurt in sports- related travels. Working with the prevention of road safety in sports can be one way to contribute to increased road safety in Sweden. The aim of this study was to examine what sports thought about preventive road safety work. What were their beliefs concerning road safety policy and the conditions that existed. Further what could enhance road safety. This study was conducted with a qualitative method using semi-structured interviews in nine different sports in a municipality in southern Sweden. Within the analysis we picked out the most important meaning-bearing units. These were placed into groups and then composed for the different categories we created. Results showed that interest in the prevention of road safety work in general was low and that a road safety policy was not perceived as motivated by sports. It was difficult to involve parents and other volunteers, when work on issues not related to the sport itself was not something that interested them. The discussion addresses that lack of time and will in the community have reduced resources for the sport. Also that road safety was not seen as an important issue to work with. All this because there was not a practical problem in connecting to the effort necessary. The conclusion of this study conveyes that interest in these types of issues in sports was low and volunteers played a crucial role in the union's priorities. Furthermore, the need for someone outside the club to create attention around the topic. This person could perfectly well be a pedagogue of public health.</p>

<p>Under lång tid har hälsoarbetet bestått av insatser inom det patogena området som fokuserar på orsaker till ohälsa och sjukdom. Utifrån ett salutogent perspektiv söks istället hälsans ursprung. Perspektivet utgår från vilka faktorer som gör att människor mår bra och vidmakthåller hälsan trots omständigheter som bidrar till att de är eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hälsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hälsa som kan vara användbara i hälsofrämjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkät till 300 lantbrukare i Skåne. Frågeformuläret innehöll frågor om arbetsförhållanden, stress, ekonomi, sociala kontakter, samt hälsa. Studien framhäver vikten av en positiv arbetsupplevelse som en signifikant påverkansfaktor för den salutogena hälsan. Det som framförallt bidrar till en positiv arbetsupplevelse är god social kontakt och en bra ekonomi. Sådana faktorer bör uppmärksammas för framtida hälsofrämjande insatser riktade till lantbrukare.</p> / <p>The health related work has included patogenesis interventions during a long term with focus on poor health and illness. Salutogenesis is a different perspective which emanates from factors that contribute to health and well-being. Salutogenesis explains why people stay well and even are able to improve their health in stressful situations. The aim of the study was to explore farmers´ health with intentions to describe salutogenic factors for health, that can be used in health promotion work. In a cross-sectional survey 300 farmers in Scania received a questionnaire with questions on work situation, stress, economy, social support and health. The study indicates how essential it is to have a positive work experience which has a significant impact on the salutogenic health experience. Good social contacts and good economy are factors that improve the positive work experience. These factors are important in future work with health promotion among farmers.</p>

<p>One of our big public health problems in Sweden is that human beings are too inactive in outdoor settings. That is why stress related diseases increase and influence humans both mentally and physical. The physical activity is halved among many children when they start school and the older they become the less they enjoy school. It is also an increasing problem that children and youth in today's society have lack of worthwhile experiences in the nature. The aim of this study was therefore to examine how the experience of outdoor environment had importance for health and learning on upper secondary school pupils. The study is used a questionnaire survey where 192 upper secondary school pupils in nature and farm focused programs, respectively social programs participated. Of the result it emerged that the outside environment was a positive place in order to create health and learning. Although social- and farm focused pupils had different opinions about good outside environments and where they rather learned, the pupils at the social program were less pleased with their outside environment at school, although they already had what they wanted. The pupils at the social program also wanted more outdoor education and more practical education, as the farm focused pupils considered positive for health and learning. Our conclusion is that the pupils’ wishes should be noticed and a more varying education, that include the outdoor environment and experiences in nature, should be introduced in more schools, even in the cities, since the school also is an arena where young people spends a lot of their time. If the school creates an interest for nature it can last for the rest of life.</p>

<p>Idag satsas det inom folkhälsoarbetet mycket på arbetsplatsen som arena då arbetslivet har en avgörande betydelse för att varje människa ska uppnå god hälsa. Vad som gör en arbetsplats hälsosam är individuellt. För många handlar det dock om att känna eget ansvar, delaktighet, inflytande, gemenskap och meningsfullhet. Den svenska arbetsmarknaden karaktäriseras av att män och kvinnor arbetar inom olika sektorer och yrkesområden, vilket har skapat en könssegregerad arbetsmarknad. Den könssegregerade arbetsmarknaden leder till att arbetsgrupperna på arbetsplatserna ofta är könshomogena. Arbetsgruppen har en betydande roll för att individen ska kunna utvecklas som person, känna social trygghet och gemenskap.</p><p> </p><p>Det finns inte mycket litteratur som påpekar förhållandet mellan hälsa och arbetsgruppens könsammansättning med fokus på upplevd fysisk och psykisk hälsa och lärande. Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader bland kvinnor som arbetar med mestadels kvinnor jämfört med kvinnor som arbetar med mestadels män, utifrån ett hälso- och lärandeperspektiv. Studien gjordes med kvantitativ metod och enkäter användes som datainsamlingsmetod. Undersökningsgruppen var kvinnor som arbetar på mansdominerade samt kvinnodominerade arbetsplatser. Sammanlagt delades 200 enkäter ut, 100 till respektive typ av arbetsplats. Den slutgiltiga svarsfrekvensen blev 83,5%.</p><p> </p><p>Resultatet visar att kvinnorna på den kvinnodominerade arbetsplatsen ansåg att delaktigheten, inflytandet och lärandet på arbetet och i arbetsgruppen var bättre i jämförelse med vad kvinnorna på de mansdominerade arbetsplatserna ansåg. Kvinnorna på de mansdominerade arbetsplatserna ansåg att de blev mer granskade än männen samt att olika beteenden som påverkade trivseln negativt förekom i större utsträckning än vad kvinnorna på den kvinnodominerade arbetsplatsen ansåg. För att förverkliga visionen om den hälsosamma arbetsplatsen behöver vi genomföra ett förändringsarbete där människor har möjlighet till inflytande och görs delaktiga i förändringsprocesser.</p> / <p>The public health work of today is characterized by large investments in the workplace because of its importance for the possibility of the individual to reach good health. What makes the workplace healthy is individual, but for most of us it depends on participation, responsibility, influence, togetherness and meaningfulness. The Swedish labour market is very sex segregated in terms of men and women working with different occupations. Workgroups therefore often consist predominantly of either  men or women. The workgroup has an important role for the individual to feel social security and togetherness and to grow as a person.</p><p>There is not much written about the relationship between health and the sex distribution of a workgroup with focus on the physical and mental health and learning. The aim of the study was to investigate if there were any differences between women who work mostly with women and women who work mostly with men, from a health and learning perspective. The study is quantitative and questionnaires were used to collect data. The study population are women who work on a male-dominated or female-dominated workplaces. A total of 200 questionnaires were distributed, 100 to each type of workplace. The finale rate of response was 83,5%.</p><p>The result shows that women on the female-dominated workplace felt that participation, influence and learning at work and in the workgroup were better in comparison with what the women on the male-dominated workplace felt. The women on the male-dominated workplace thought that they got more inspected than the men, at work. To actualize the vision about healthy workplaces we need to promote the process of change where people have the possibility to influence and participate in the process.</p>

<p>Arbetet utgör en stor del av våra liv och har stor betydelse för den personliga hälsan. Hälsofrämjande insatser som riktar sig mot arbetslivet kan på så sätt påverka den nationella folkhälsan. Ett sätt att skapa delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är att årligen genomföra individuella samtal mellan chef och medarbetare. Frågan vi ställde oss inför studien var <em>Om medarbetarsamtal kan ses som hälsofrämjande? Syftet </em>var att undersöka hur medarbetare och chefer på ett sjukhus upplever hälsofrågor i medarbetarsamtal och utifrån detta studera vilka möjligheter till lärande och förändring som finns. <em>Metoden </em>för datainsamlingen var en intervjustudie med fyra medarbetare och fem chefer utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. <em>Resultatet, </em>genom kvalitativ innehållsanalys, visade att både medarbetare och chefer var positiva till medarbetarsamtal men att cheferna upplevde brister i sin kompetens med hälsofrågorna och medarbetarna upplevde att hälsofrågorna tenderade till att vara bedömande. Ur folkhälsopedagogisk synvinkel dras <em>slutsatsen </em>att syften och gränser för hälsofrågorna bör klargöras för att åstadkomma en hälsofrämjande effekt. Det krävs ett öppnare klimat i medarbetarsamtalet där både medarbetares och chefers kunskaper accepteras och uppmärksammas i syfte att lära av varandra och utvecklas tillsammans.</p> / <p>Work means a lot to the human being in life and it has a huge importance on the individual health. Health promotion interventions directed towards the working life could in a way affect the national public health. One way to create involvement and influence at the workplace is to annually implement individual appraisals between supervisor and co-workers. The question we asked ourselves before the study was; <em>could staff appraisals be seen as health promoting?</em> The <em>aim </em>with the study was to investigate how co-workers and supervisors at a hospital feel about health questions in the staff appraisal and on the basis of that, study what possibilities for learning and change there is. <em>Method </em>for the collection of data was an interview study containing four co-workers and five supervisors on the basis of a half structured interview guide. The <em>Result, </em>based on qualitative content analysis, showed that both co-workers and supervisors where positive to the staff appraisal but the supervisors felt lack of competence with the health questions and co-workers experienced the health questions as tending to be to judging. Out of a health promotion and education perspective the <em>conclusion </em>is that proposals and boundaries for the health questions get explained and clear to achieve a health promoting effect. This requires a more open climate in the staff appraisal where both co-worker's and supervisor's knowledge is accepted and noticed, aiming to learn and develop by each other.</p><p> </p>

<p><p><strong> </strong></p><strong></strong></p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med studien var att undersöka hur relationen mellan läkare och patient tas i uttryck i hälso- och sjukvårdsorganisation med hälsofrämjande inriktning. Undersökningens fokus har varit på samtalet mellan läkare och patient. Huvudsyftet har varit att försöka få syn på det hälsopromotiva inslaget i samtalet mellan läkare och patient.Studiens metod bygger på fyra kvalitativa intervjuer som inspirerats av fenomenologisk ansats som sedan bearbetats och analyserats samt en deltagande observation. Studiens resultat bygger på kategorier som funnits utifrån forskningsfrågorna; Vad innebär det att arbeta hälsofrämjande i samtalet? I vilken mån tar läkare upp frågan om livsstil och levnadsvanor i samtalet med patient? Och Vilken kompetens har läkare inom samtalsmetodik? Resultatet tyder på att det finns en brist på kunskap om vad hälsopromotion är. Respondenterna blandar ihop begreppen kring de salutogena och patogena perspektivet.<em> </em>Det finns en viss kunskap och intresse för samtalets betydelse för patientens hälsa och välmående. Men att de anser att sin utbildning inte varit tillräcklig och att det finns behov och önskemål om mer kunskap inom samtals metodik samt att man i liten utsträckning utnyttjar den kunskap som finns. Slutligen visar även resultatet på att läkarna har behov av handledning och kollegialt stöd och de har en liten kunskap om vad motiverande samtal är.<em></em></p><p> </p><p> </p>

<p>Det allmänna hälsotillståndet är ett resultat av de levnadsvanor som individen har och lever under. En förändring av vanor är starkt relaterat till individens attityd och inställning!</p><p>Syftet med den här studien, är att undersöka ungdomars attityd till hälsosam kost och inställning till att förändra kostvana, samt söka klarhet i vilka eventuella hinder och incitament som föreligger vid en förändring av kostvana.</p> / <p>The overall health status is a result of the lifestyle that the individual has. A change of habits is strongly related to individual attitudes!</p><p>The purpose of this study is explore adolescents attitudes to healthy eating and willingness to change a diet habit, and seek clarification of the possible barriers and incentives exist for a change in dietary habit.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning och föräldraledighet under barnets första levnadsår. <strong>Metod: </strong>Explorativ kvalitativ intervjustudie. Ett målinriktat bekvämlighetsurval gjordes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio män som blivit pappor under de senaste två åren. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Föräldrautbildningen bör inriktas mer på det gemensamma föräldraskapet än på graviditet och förlossning. Trots utbildningens mammaperspektiv känner sig papporna inkluderade. En majoritet av papporna ser det som en självklarhet att ta ut en längre föräldraledighet. Positiva tankar om att dela lika på föräldradagarna är att få en nära relation med barnet och få en högre grad av jämställdhet och förståelse för varandras situation. Amning, föräldrarnas arbetsförhållanden och ekonomi är viktiga aspekter för fördelningen av föräldradagarna. Även könsroller och rollförväntningar har betydelse. Papporna är negativa till att tvingas dela helt lika men är positiva till en ökad kvotering. <strong>Slutsats: </strong>Att ta ut en längre föräldraledighet och att föräldraskapet är gemensamt ses som en självklarhet för majoriteten av papporna. Föräldrautbildningen bör riktas till båda föräldrarna och fokus bör ligga på det kommande föräldraskapet. Anknytningen till barnet och jämställdhet mellan föräldrarna ses som positiva aspekter av att dela lika på föräldradagarna.</p> / <p> </p><p><strong>Aim: </strong>To examine fathers’ thoughts and experiences concerning parental education and male parental leave during the child´s first year. <strong>Method: </strong>An exploratory qualitative interview study. A target-oriented convenience selection was made and semi-structured interviews with nine men whom had all become fathers within the last two years were carried out. A qualitative content analysis was made. <strong>Results: </strong>Parental education should be more focused on the joint parenthood than on pregnancy and childbirth. In spite of the mothers’ perspective during the education fathers feel included. For a majority of the fathers a longer parental leave is a matter of course. Shared parental leave can facilitate the connection between the father and the child, and may increase gender equality as well as the understanding for the other parent´s situation. Breast-feeding, the parents’ working conditions and economy are aspects of importance regarding the divisions of the parental leave. Even gender roles and gender role expectations are important aspects. The fathers’ have a negative attitude regarding a statutory shared parental leave but are positive to an increased allocation of quotas. <strong>Conclusion: </strong>Parenthood is seen as a joint responsibility, and a longer period of parental leave is a matter of course for a majority of the fathers. Parental education should be directed to both parents and the education should be focused on the coming parenthood. A facilitation of the connection between father and child and gender equality among the parents are positive aspects of shared parental leave. <strong></strong></p>

<p>Varje år kommer många invandrare från olika länder runt om i världen till Sverige med olika språk, kultur, synsätt och traditioner. Detta medför kommunikationsvårigheter i mötet med myndigheter såsom hälso- och sjukvården. Syftet med den här studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att möta utländska föräldrar inom barnhälsovården. Arbetets metod är en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades åtta BVC distriktssköterskor vilka hade långa erfarenheter inom barnhälsovården.  Distriktssköterskorna valdes från tre vårdcentraler inom invandrartäta områden. Samtliga intervjuer analyserades enligt innehållsanalysmetoden. Resultaten innefattar fyra huvudkategorier: Kulturella skillnaders inverkan på kommunikation, språkets betydelse för kommunikation, förmedla information, integrationsvägar. Resultaten från denna studie visar att distriktssköterskans kunskap om invandrarnas kulturer samt språkbarriären hos invandrare är viktiga faktorer för att kunna ha ett bra möte och god kommunikation med utländska föräldrar. Utbildning beträffande olika kulturer för BVC distriktssköterskor samt förbättring av språkkunnighet hos invandrare är viktiga områden att satsa på. Distriktssköterskors skicklighet och kulturkompetens ökar insikten om utländska föräldrars tankar och uppfattningar, vilket kan underlätta mötet med utländska föräldrar. Föräldrarnas kunnighet i svenska språket minskar kommunikation svårigheter för distriktssköterskan och även för de själva och ökar möjlighet till integration.</p> / <p>Every year, many immigrants from different countries around the world come to Sweden with different languages, cultures, attitudes and traditions. This leads to communication difficulties in meeting with authorities such as health care. The purpose of this study is to describe the experiences of the district nurse to respond to foreign parents in child health care. Work method is an exploratory design with a qualitative approach. A total of eight BVC district nurses who had long experience in child health care were interviewed. District nurses were selected from three clinics in immigrant dense areas. All the interviews were analyzed according to content analysis. The results include four main categories: cultural discrepancies impact on communications, the importance of language for communication, conveying information pathways. The results from this study show that the district nurse's knowledge of immigrants' cultures and the language barrier among immigrants are key factors in order to have a good meeting and good communication with foreign parents. Education on different cultures of BVC district nurses, and improvement of language skills among immigrants are key areas to focus on. District nurses skills and cultural competence is increasing recognition of the foreign parents' thoughts and perceptions, which can be facilitating the meeting with foreign parents. Parents' literacy in the Swedish language reduces communication problems for the district nurse and also for themselves and increases the opportunity for integration.</p>

<p>This thesis presents perspectives and experiences of different stakeholders and their ways of reasoning around pregnancy and pregnancy care. Data were generated from individual interviews with 25 health care providers, 18 women and 6 traditional birth attendants (TBAs) as well as 11 focus groups discussions with women, men and TBAs. </p><p>The challenges experienced by health care providers in their provision of antenatal care, while attempting to change antenatal care through routines proven to have medical value, are highlighted. Changing some long established routines, such as weighing and timing of visits, proved difficult mostly because of resistance from the users of care, whose reasoning and rationale for using care did not correspond with the professional perspectives of care. </p><p>Women also combined biomedical and traditional care. The women used the clinic to receive professional care and assurance that the pregnancy was progressing well and used TBAs, who are believed to have supernatural powers, for cultural forms of assurance and protection. The health care staff did not appreciate these aspects and discouraged women using TBAs. Midwives had problems to change routines of care because of their stressful working situations and the expectations of the women.</p><p>In addition, they described the paradoxes in providing antenatal care in the context of HIV and AIDS. The caregivers were aware of the magnitude of HIV and AIDS and yet did not have any information on the HIV status of the women they cared for. This also caused fear for occupational transmission. HIV/AIDS is highly stigmatised in this area and women used various strategies to avoid testing.</p><p>The study emphasised the need to broaden the conceptualisation and practice of evidence-based care to incorporate different types of evidence and include realities, knowledge and perspectives of not only the beneficiaries but also those implementing change as well as local knowledge. The necessity of reorganising the health care systems to accommodate the new challenges of the HIV/AIDS epidemic is also emphasised.</p>