I mätningar som genomförts har svenska elevers läsförmåga de senaste åren visat sig minska (PISA, 2018). Därför har vi i vår studie granskat påverkansfaktorer på elevers läsförmåga. Det råder skilda meningar om hur undervisning inom läsinlärning bäst bedrivs därav har forskning kritiskt granskats i denna litteraturstudie. Syftet med litteraturstudien var att ta reda på hur forskare skildrar fonologisk medvetenhet, och mer specifikt besvara frågeställningen: Hur kan fonologisk medvetenhet stödja elever i deras läsinlärningsprogression i yngre åldrar? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om fonologisk medvetenhet. Litteraturstudiens resultat och slutsats visade att det inte var vilken didaktisk metod i sig som användes som hade betydelse för elevers läsinlärning, utan att det var kunskap om den didaktiska metoden som användes samt en struktur i undervisningen som krävdes för att uppnå en positiv effekt hos eleverna. Utifrån resultatanalys och diskussion har vi även dragit slutsatsen att fonologisk medvetenhet är att förespråka för elever som har svårigheter vid läs- och skrivinlärning. Litteraturstudien visade även att det fanns stöd för den fonologiska medvetenhetens påverkan vid elevers läsinlärning men att det var av vikt att lärare såg elever som individer med olika behov och förutsättningar. Vid litteraturstudiens bearbetning upptäcktes vikten av lärares medvetenhet kring vilken didaktisk metod de kunde använda sig av till respektive elev, samt hur didaktiska metoder kunde användes i kombination av varandra som stöd för några elever. Därvid skapades implikationer till nästa examensarbete. Som lärarstudent hade det varit önskvärt att få mer kunskap i utbildningen om vad ljudningsmetoden fonologisk medvetenhet innebär, likväl som att få djupare kunskaper inom morfologi och helordsmetoden.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare i årskurs 1–3 använder sånginslag i ämnet och om lärare anser att elevers fonologiska medvetenhet, identiteter och förståelse för omvärlden stärks genom att låta elever sjunga i undervisningen. Varför detta syfte kändes aktuellt för mig är tydligheten i läroplanens ämnesplan i svenska där det uttrycks att elever ska stimuleras i att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer och att elever ska möta olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande. Enligt Lgr11 ger detta förutsättningar till att utveckla språk, identitet och förståelse för omvärlden. Svenska är ett språkämne där elever ska möta språket och utvecklas i det. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har jag genom kvalitativ metod intervjuat grundskollärare i årskurs 1–3 som alla undervisar i ämnet svenska och har erfarenheter av att använda sig av sånger i undervisningen. Resultatet visar att sånger används som inslag för att stärka klassrumsdynamiken, elevers relationer till sig själva och varandra samt att sånger ger en förståelse för världen omkring. Att sånger och att sjunga stärker elevers språk och den fonologiska medvetenheten var av mindre framträdande karaktär när det kommer till lärarnas utsagor, trots att forskningen visar att sånger stärker språket och elevers fonologiska medvetenhet. / <p>Svenska</p>

Syftet med studien är att utifrån några utvalda lärares perspektiv undersöka vilka arbetssätt som används i den tidiga läsundervisningen i förskoleklass och årskurs 1 samt hur samarbetet mellan dessa två årskurser ser ut. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta lärare som arbetar eller har arbetat i förskoleklass och/eller årskurs 1. Resultatet visar att den läsundervisning som sker i förskoleklass och årskurs 1 liknar varandra innehållsmässigt och delvis även kring val av arbetssätt. Skillnaden mellan läsundervisningen i förskoleklass och årskurs 1 är främst att förskoleklassen tydligare belyser lekens roll i undervisningen. Resultatet visar även att det inte finns något tydligt samarbete kring undervisningen. Däremot finns ett samarbete i form av överlämningsmöten vid övergången mellan årskurserna där elevernas kunskaper diskuteras för att lärarna i årskurs 1 ska kunna planera en undervisning utifrån elevens proximala utvecklingszon. / The purpose of this study is to investigate which teaching methods are used in the early reading education in preschool class and first grade and how the teachers experience the collaboration between these two grades. Qualitative interviews were conducted with eight teachers who work, or have worked, in preschool class and/or year 1. The result from the study shows that the reading education that takes place in preschool class and first grade has similar content and is also partly similar in terms of choice of working methods. The main difference between reading instructions in preschool class in contrast to first grade is that the preschool class teachers more clearly highlight the role of play in teaching. The results also show that there is no evident collaboration around how to organize the reading education. On the other hand, there is a collaboration in the form of handover meetings during transitioning from preschool class to first grade. In these meetings students' knowledge is discussed so that the teachers in year 1 can plan a reading education based on the student's proximal development zone.

The aim of this study is to highlight pre-school teachers perceptions and experiences of phonological awareness teaching to see if there is consistency with previous research. As well as whether the preschool teachers consider themselves to have sufficient knowledge to conduct quality teaching in the subject. The method used is qualitative semi-structured interviews with ten active preschool teachers, where they shared their experiences of teaching linked to phonological awareness. Phenomenography is used as a research approach in the study, which involves paying attention to variations in a group of people around a specific phenomenon. The resulting results are analyzed and printed based on the categories, so-called outcome rooms, that were noticed. The results indicate that the preschool teachers descriptions of the teaching linked to the phonological awareness do not completely match the results of the research in order to give children the best possible conditions to encounter the written language. As the teaching tends to include activities at the lower levels of phonological awareness, while research believes that teaching at the higher level, so-called phonemic awareness, is necessary. However, a consensus can be seen in the pre-school teachers descriptions of success factors, which mainly contain activities at the phoneme level. Furthermore, it appears that the preschool teachers express that they do not have sufficient knowledge to conduct high-quality teaching, and that the knowledge that exists tends to be based on experience only. The conclusion is that more scientifically based knowledge, especially in phonemic awareness, is needed for preschool teachers to feel secure in conducting quality teaching. / Syftet med denna studie är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter av undervisning inom fonologisk medvetenhet för att se om det finns en samstämmighet med tidigare forskning. Samt om förskollärarna anser sig ha tillräckliga kunskaper för att bedriva kvalitativ undervisning inom ämnet. Metoden som används är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio aktiva förskollärare, där de fick delge sina erfarenheter av undervisningen kopplat till den fonologiska medvetenheten. Fenomenografi används som forskningsansats i studien, vilket handlar om att uppmärksamma variationer hos en grupp människor kring ett specifikt fenomen. Resultatet som framkommer analyseras och skrivs ut utifrån de kategorier, så kallade utfallsrum, som uppmärksammades. Resultatet indikerar på att förskollärarnas beskrivningar av undervisningen kopplat till den fonologiska medvetenheten inte helt stämmer överens med forskningens resultat för att ge barn bästa möjliga förutsättningar att möta skriftspråket. Då undervisningen tenderar att innehålla aktiviteter på den fonologiska medvetenhetens lägre nivåer, medan forskningen anser att undervisning på den högre nivån, så kallad fonemisk medvetenhet, är nödvändig. En samstämmighet kan dock ses i förskollärarnas beskrivningar av framgångsfaktorer, som i huvudsak innehåller aktiviteter på fonemnivå. Vidare framkommer det att förskollärarna uttrycker att de inte har tillräckliga kunskaper för att bedriva kvalitativ undervisning, och att den kunskap som finns tenderar att endast vara erfarenhetsbaserad.  Slutsatsen är att mer vetenskapligt grundad kunskap, i synnerhet inom fonemisk medvetenhet behövs för att förskollärarna ska känna en trygghet i att bedriva undervisning med hög kvalitet.

Formell bedömning av fonologisk medvetenhet samt avkodning av ord och nonsensord är nödvändigt för korrekt diagnostik av läs- och skrivsvårigheter. Normer för vuxna saknas dock för svenska test som används för att pröva dessa förmågor. Studiens första syfte var därför framtagning av riktlinjer för hur svensktalande vuxna utan svårigheter normalt presterar på Paulins test Fonologisk medvetenhet (FM) samt Avläsning-Ord (AO) och Avläsning-Nonsensord (AN) från LS-Reviderad. Studiens andra syfte var att undersöka huruvida ålder, utbildningslängd och kön hade betydelse för testprestationen. För detta rekryterades 67 vuxna utan kända språkliga eller kognitiva nedsättningar. Data gällande testprestation analyserades deskriptivt. Betydelsen av ålder, utbildningslängd och kön analyserades genom icke-parametrisk korrelationsanalys och jämförelser mellan grupper. Resultaten talade för en takeffekt på deltagarnas testresultat på FM, AO och AN. Utbildningslängd hade betydelse för prestationen på FM, medan ålder och kön hade betydelse för prestationen på AO och AN. I vilken utsträckning störfaktorer kan ha påverkat resultaten är dock inte klargjort. Behovet av normer för vuxna på testen kvarstår. Behov ses även av revidering för att anpassa testens svårighetsgrad till vuxna. Studiens resultat har utmynnat i riktlinjer som kan användas med försiktighet inom klinisk praktik, som komplement till kvalitativa bedömningar av vuxna patienters testresultat. / Formal assessment of phonological awareness, as well as word and nonword decoding, is necessary to properly diagnose difficulties in reading and writing. However, the Swedish tests, that are used to assess these abilities, are not normed for adults. Therefore, the first aim of the study was to determine guidelines for Swedish speaking adults’ normal performance on Paulin’s test Fonologisk medvetenhet (FM) and the subtests Avläsning-Ord (AO) and Avläsning-Nonsensord (AN) from LS-Reviderad. The second aim was to investigate if age, length of education, and gender influenced test performance. To accomplish this, 67 adults, with no known impairments of language or cognitive ability, were recruited. Data regarding test performance was analyzed descriptively. The influence of age, length of education, and gender was analyzed through non-parametric correlation analysis and between-group comparisons. The results indicated a ceiling effect on the participants’ performance on FM, AO, and AN. Length of education influenced FM performance, while age and gender influenced AO and AN performance. However, the extent to which confounding factors affected the results remains unclear. Norms for adults are still needed for the tests. There is also a need for readjusting the tests’ level of difficulty to better fit adults. Guidelines were determined and can be used with caution in clinical practice, as an addition to qualitative evaluation of adult patients’ test results.

Denna kvalitativa studie är baserad på fokusgruppsamtal med förskollärare från tre olika förskolor och syftar till att undersöka förskollärares erfarenheter av att arbeta didaktiskt med förskolans yngsta barn (1–3 år) och deras fonologiska medvetenhet och förmågor. I relation till aktuell forskning diskuterar studien vad förskollärares förhållningssätt kring fonologisk medvetenhet och förmågor har för betydelse för att erbjuda ett didaktiskt språkfrämjande arbete. Studien lyfter även vilka material, verktyg och didaktiska arbetsmetoder som de intervjuade anser som viktiga. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv analyseras sambandet mellan studiens resultat i relation till begreppen interaktion, stöttning, proximal utvecklingszon och artefakt. Med hjälp av en tematisk analysmetod identifierar vi två teman: Den egna medvetenheten och Enkelt och tydligt material. Dessa teman visar att respondenterna har en gemensam utgångspunkt- att vilja främja yngsta barnens språkkunskaper samt att förskollärarna har en medvetenhet om de val som görs och att de aktivt arbetar med de olika materialen. Trots att tillvägagångssätten mellan förskollärarna är olika, så är vår slutsats att barnen erbjuds rika möjligheter till att främja sin fonologiska medvetenhet och förmågor.

<p>I denna studie analyseras skriftspråksutvecklingen hos sex elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att klarlägga vilken roll specialpedagogiska insatser spelar för elevers skrift-språkliga utveckling. Har innehållet i stödet någon betydelse för elevernas utveckling och vad händer när stödet uteblir? Studien fokuserar på tidig kontra sen identifiering av elevernas läs- och skrivsvårigheter samt påföljande insatser. I detta sammanhang analyseras också hur dessa insatser påverkar elevernas självförtroende och motivation för skolarbetet. Resultatet tyder på att det inte främst är tidpunkten för insatserna som är det mest betydelsefulla för en positiv utveckling, utan snarare innehållet i stödet. Det är det språkliga stödet, anpassat till elevernas specifika svårigheter och utvecklingsnivå, som är den avgörande faktorn. Detta stöd bygger på träning i fonologisk medvetenhet, korrela-tionen mellan fonem och grafem, uppbygg-nad av ordförrådet och utvecklande av effektiva lässtrategier. Tidpunkten för insatserna är inte generaliserbar utan beroende av problemets art och det enskilda barnets förutsättningar. Det framkommer i studien att det skedde en positiv utveckling av läs- och skrivförmågan i samtliga fall, oavsett om de var tidiga eller sena. Det skedde även en positiv social utveckling. De tre barnen som fick sena insatser fick emellertid genomgå en period med flera negativa följdverk-ningar, men så snart de språkliga insatserna kom till stånd vändes den negativa trenden och arbetsglädjen byggdes successivt upp. Specialundervisning, där språket inte spelar någon central roll, visade sig i denna studie inte ge någon större effekt. Resultaten från studien visar på ett övertygande sätt att det är av yttersta vikt att de barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter får en omsorgsfull språklig utredning gjord till exempel av logoped. Elevens problem bör utredas i grunden så att rätt hjälp kan anvisas till varje enskild elev. Det måste också finnas en koppling mellan utredningen och de pedagogiska insatserna. Studien visar även att det är viktigt att det finns tillgång till pedagoger med ändamålsenlig kompetens för att uppnå önskvärt resultat. Mycket i denna studie tyder på att tidsmarginalerna är små i barnets tidiga utveckling. Man måste därför studera tidpunkten för insatserna mera specifikt i förhållande till barnets utvecklingsnivå och problemets art för att barnet ska få hjälp på rätt nivå så att läsinlärningen blir framgångsrik. Studien understryker betydelsen av meningsfullhet, god självbild, motivation och sammanhang för eleverna.</p><p>This study investigates the development of the reading and writing ability of six pupils in danger of developing reading and writing disabilities. The purpose is to investigate the effects of remedial teaching on their reading and writing abilities. How much does the contents of the teaching matter, and what happens when remedial teaching is not forthcoming? The focus is on comparing the consequences of early vs. late discovery of the disability, and of the ensuing measures taken. The self confidence and motivation of the pupils are also analysed in this context. My results imply that the content of the remedial teaching is of greater importance to a favourable development than an early discovery. The crucial factor is the adaptation of the linguistic support to the specific problems and developmental level of each individual pupil. The support consists in developing phonological awareness, phonem-graphem correlation, vocabulary and efficient reading strategies. As for the timing, no generalised conclusions can be made. The outcome is dependent on the nature of the problem, and of the preconditions and capacities of the individual child. The study shows that there was a positive development of the reading and writing ability in all six cases, regardless of whether the discovery of the disability was early or late. There was also a positive social development. In the three cases where the remedial teaching came late, the children went through a period that had several adverse consequences, but as soon as the supportive measures were initiated the negative trend was broken, and the joy of learning developed gradually. Remedial teaching where the focus was not primarily on linguistic development did, however, seem to have little effect. This study demonstrates clearly how vital it is that children in danger of developing reading and writing disabilities are carefully examined by, e.g., a speech therapist. Their individual problems must be thoroughly investigated, so that the supportive measures can be tailored to suit their needs. Hence, the examination must be closely linked to the pedagogical efforts. The study also shows that access to pedagogues with an adequate competence is crucial to the achievement of a favourable result. There are strong indications in this study that the time windows are quite narrow in the early development of a child. The timing of the remedial teaching must be more specifically studied, and related to the developmental level and specific problems of each individual child, in order to achieve an optimal reading development. This study emphasises the importance to the pupils of relevance, a positive self image, motivation and coherence.</p>

<p>Cochleaimplantat (CI) är ett hörselhjälpmedel som kan ge barn med grav hörselnedsättning eller dövhet möjlighet att höra och utveckla talat språk. Svenska grundskolebarn med CI har tidigare visats ha en något nedsatt prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne även om stora individuella variationer förekommer.</p><p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne hos svenska förskolebarn med CI. Vidare undersöktes samband mellan prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne. I studien deltog sex förskolebarn med CI och totalt 18 normalhörande kontroller, varav sex var ålders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI.</p><p>Barnen med CI i föreliggande studie uppvisade som grupp signifikant lägre resultat än de normalhörande barnen på test avseende prosodisk produktion på ord-, fras- och diskursnivå samt på test som undersöker fonologiskt arbetsminne. Gällande receptiv prosodisk förmåga förekom inga signifikanta skillnader. Vid jämförelse med svenska grundskolebarn med CI framkom att både yngre och äldre barn med CI har svårigheter med prosodi på samtliga nivåer. Vidare jämförelser indikerar att en utveckling av receptiv prosodisk förmåga sker under förskole- och skolåren. Korrelationsberäkningarna tyder på att det föreligger ett samband mellan prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne.</p><p>Barnen med CI i föreliggande studie är en heterogen grupp och några barn uppvisade på vissa deltest likvärdiga resultat som sina matchade kontroller, vilket visar att CI ger goda förutsättningar att utveckla prosodiska förmågor och talad kommunikation.</p> / <p>Cochlear Implant (CI) is a hearing device that can enable deaf children or children with severe hearing impairment to hear and to develop spoken language. Research has shown that Swedish school aged children with CI have poor prosodic abilities to some extent, as well as poor phonological working memory. However, there are large individual differences.</p><p>The aim of the present study was to investigate prosodic abilities and phonological working memory in Swedish preschool children with CI. Moreover, the relation between prosodic abilities and phonological working memory was examined. Six preschool children with CI participated in the study. The control group consisted of 18 children with normal hearing, out of which six children were matched for age, sex and regional dialect to the children with CI.</p><p>In the present study the children with CI as a group demonstrated significantly lower results compared to the children with normal hearing on tests concerning prosodic production abilities at word, phrase and discourse level and tests concerning phonological working memory. No significant differences emerged regarding receptive prosodic abilities. In comparison to Swedish school aged children with CI it was shown that both younger and older children with CI have difficulties at all prosodic levels. Furthermore, the comparisons indicate that receptive prosodic skills develop during preschool and school years. Results also indicate a connection between prosodic abilities and phonological working memory.</p><p>The children with CI in the present study is a heterogeneous group and a few children demonstrated equivalent results as their matched controls on some parts of the tests, which show that CI provides a good foundation for developing prosodic abilities and spoken communication.</p>

<p>Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hörselhjälpmedel som används av personer med grav hörselnedsättning eller dövhet. Ett CI ger barn med medfödd dövhet möjlighet att höra och utveckla talad kommunikation. CI ersätter inte normal hörsel och det finns stora individuella variationer i språk och talfärdighet hos personer med CI. Syftet med föreliggande studie var att studera kognitiva och språkliga förmågor hos barn med CI med fokus på läsförmåga. I studien deltog 57 barn i åldrarna 7;3-10;4 år. Sju av barnen hade CI. För att besvara frågeställningarna användes utvalda delar av SIPS (Sound Information Processing System), Fonemtest, TOWRE, Ortografiska val, Ortografisk inlärning, Woodcock och Blockmönster ur WISC III. Testresultatet analyserades på grupp- och individnivå och jämfördes med resultat från en kontrollgrupp med normalhörande barn. Barnen med CI presterade som grupp i nivå med normalhörande barn på majoriteten av testen. På de fonologiska testen presterade barnen med CI lägre än normalhörande men hade generellt en avkodningsförmåga i nivå med normalhörande barn. Barn med CI i årskurs 3 hade även en läsförståelse i nivå med normalhörande medan barnen med CI i årskurs 1-2 presterade signifikant lägre än normalhörande barn. Resultaten i studien indikerar att varken sen implantation, taluppfattningsnivå eller kommunikationssätt behöver leda till sämre läsförmåga.</p> / <p>A cochlear implant (CI) is a technical hearing device used by individuals with severe to profound hearing impairment. CI can provide children with congenital hearing impairment the abilities to hear and develop speech and language outcome. CI does not replace normal hearing and there are great individual variations in language and verbal skills in persons with CI. The aim of this study was to examine the cognitive and linguistic abilities in children with CI with focus on reading ability. In the present study 57 children between the ages of 7;3-10;4 participated.  Seven of the children had CI. SIPS (Sound Information Processing System), Phonological Output, TOWRE, Orthographic Choices, Orthographic Learning , Woodcock and Block Design Test from WISC III were selected to answer the question at issue. The results were analyzed both at a group and at an individual level and were compared with results from a group with normal hearing children. Children with CI performed as a group at the level of normal hearing children on the majority of the tests. The children with CI had lower performance levels than the normal hearing children in tasks of phonological skills but they generally had a decoding ability within the normal range for hearing children. Children with CI in grade 3 also demonstrated a reading comprehension within the normal range for hearing children whereas children with CI in grade 1-2 had lower performance level than normal hearing children. The results of the present study indicate that late implantation; neither speech perception nor means of communication have to result in poorer reading ability.</p>

<p>Phonological awareness is the ability to recognise, identify and manipulate components in words. Phonological awareness is an important part of the early literacy learning, although researchers disagree on how the connection arises. In the United Kingdom, synthetic phonics is a recommended way to teach literacy and the Jolly Phonics is a common approach within this method. In Sweden, mostly synthetic but also analytic methods are used for literacy teaching. The PhonicStick is developed as a communication device for impaired people and is based on the Jolly Phonics. In this study, the PhonicStick was being tested on children aged 5 and 6 years in mainstream pre-school classes to evaluate the use of it and its use for improvement of phonological awareness. The participating children were randomly divided into a test and a control group. All children were pre- and post-tested to analyse the possible improvement of parts of the phonological awareness. The test group went through three PhonicStick sessions, including different games and tests. The results from the pre- and post-tests of phonological awareness showed no significant differences between the test and control group. However, four out of five PhonicStick tests showed a significant improvement between session 1 and session 3. This shows that the children in the study were able to handle the PhonicStick after only three sessions, including remembering phonics the without visual information and producing words including two or three phonics.</p> / <p>Fonologisk medvetenhet är förmågan att känna igen, identifiera och manipulera komponenter i ord. Fonologisk medvetenhet är en viktig del av den tidiga läsinlärningen även om forskarna är oeniga om hur sambandet uppstår. I Storbritannien är Synthetic Phonics en rekommenderad metod vid läs- och skrivinlärning och Jolly Phonics är en vanlig strategi inom denna metod. I Sverige används framför allt syntetiska men även analytiska metoder vid läs- och skrivundervisning. The PhonicStick är utvecklad som ett kommunikationshjälpmedel för personer med funktionsnedsättning och baseras på Jolly Phonics. I den här studien testades the PhonicStick på 5- och 6-åriga barn i vanliga förskoleklasser för att utvärdera användningen av den och dess användning för förbättring av den fonologiska medvetenheten. De deltagande barnen delades slumpmässigt in i en test- och en kontrollgrupp. Alla barn pre- och posttestades för analys av eventuella förbättringar i delar av den fonologiska medvetenheten. Testgruppen genomgick tre PhonicStick-tillfällen som inkluderade olika lekar och tester. Resultaten från pre- och posttesten av fonologisk medvetenhet visade inte några signifikanta skillnader mellan test- och kontrollgruppen. Fyra av fem PhonicStick-tester visade dock en signifikant förbättring mellan tillfälle 1 och tillfälle 3. Detta visar att barnen i studien kunde hantera the PhonicStick efter bara tre tillfällen, genom att komma ihåg fonem utan visuell information och att producera ord med två eller tre fonem.</p>