Syftet med detta arbete var att undersöka hur verksamma lärare lär barn att läsa. Arbetet grundades i en undersökning av nyutexaminerade lärare och lärare som har varit verksamma i många år. Undersökningen har utförts genom intervjuer av fyra verksamma lärare, två nyutexaminerade och två erfarna. Skillnaderna mellan de nyutexaminerade och erfarna lärarna visade sig inte vara så stora och deras arbetssätt har liknande prioriteringar. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns något rätt sätt eller någon enskild rätt metod att använda när man lär barn att läsa. Däremot finns det många betydelsefulla delar i läsningen som läraren måste ta hänsyn till i undervisningen. Det visar sig att läsinlärningen underlättas om man utgår från varje enskild individs förutsättningar och tidigare erfarenheter. Att kartlägga barnens läsnivå vid skolstarten underlättar individualiseringen, som är en betydande del i läsundervisningen.

Föreliggande examensarbete diskuterar språklig medvetenhet i förskoleklass. Syftet med examensarbetet är att skapa en fördjupad kunskap om och förståelse för språklig medvetenhet. Frågeställningarna som arbetet utgår ifrån är: Hur ser den fonologiska medvetenheten ut hos de för studien utvalda barnen i förskoleklass? och Hur ser förskollärarna på begreppet språklig medvetenhet och hur ser deras arbetssätt ut för att stimulera den? Den metod som används i studien är dels kvantitativ kartläggning av barn men även kvalitativa intervjuer med förskollärare. Kartläggningen begränsades till att beröra den fonologiska medvetenheten. Den syftar till att synliggöra de för studien utvalda barnens fonologiska medvetenhet. Intervjuerna med förskollärare genomfördes för att få en fördjupad förståelse för deras synsätt och arbetssätt kring begreppet språklig medvetenhet. Resultatet visar att de kartlagda barnen har börjat utveckla en fonologisk medvetenhet, dock skiljer sig medvetenheten väldigt mycket mellan barnen. Intervjuerna visar att förskollärarna framhåller språklekars betydelse för utvecklandet av barns språkliga medvetenhet. De känner sig säkra i att arbeta med språklig medvetenhet men har svårare att sätta ord på innebörden av begreppet språklig medvetenhet.

Föreliggande examensarbete bygger på en enkätundersökning bland pedagoger som är verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i två kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrån förskolans läroplan, Montessorilärare samt pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. Vår undersökning visar att en hel del lärare, som är verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med såväl planerade som spontana språklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. Färre pedagoger arbetar med språklekar som rör enskilda språkljud i ord, vilket är mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten. Vid en jämförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest Montessorilärare arbetar med språklekar som rör språkljud på förskolorna. Färst pedagoger som arbetar med dessa lekar är verksamma på de förskolor, där lärarna arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin.

Syftet med den här studien är att få en fördjupad kunskap om skolors didaktiska arbete med tidig läsundervisning samt vikten av god och relevant kompetens i arbetet med främjande aktiviteter för elevers läsutveckling. Studien baseras på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer med 15 informanter från tre olika skolor från tre olika kommuner. Resultatet av intervjuerna presenteras utifrån tre teman: tidig läsundervisning, kartläggning och bedömning samt kompetens och erfarenhet. I resultatet framgår att skolorna lägger stor vikt vid att elever redan i förskoleklass ska bli fonologisk medvetna samt att avkodning har en avgörande roll i den tidiga läsundervisningen. På skolorna framkommer ett större fokus på avkodning än på språkförståelse som enligt teorin The Simple View of Reading är beroende av varandra för att eleverna ska kunna utveckla en god läsförmåga. Studien visar även vikten av en god kompentens och ett strukturerat arbetssätt i undervisningen för att främja en god läsutveckling. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet för förskoleklass, Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 och standardiserade test är viktiga verktyg för att följa läsundervisningens kvalitet. Resultat och efterföljande analyser av nationella kartläggnings-material och bedömningsstöd ger även skolorna en bild över vad skolan behöver utveckla i den tidiga läsundervisningen. Samtliga skolor tar del av aktuell forskning och säkerställer kompetensutveckling som främjar tidig läsundervisning.

The aim of this study was to describe the phonological development of Finnish children and to compare phonological development between monolingual Finnish speaking children in Finland and monolingual Swedish speaking children living in Sweden. Twenty Finnish children between 3;1 and 4;10 years old participated in the study. The test used for the Finnish children was a newly established Finnish phonology test, based on the same principles as the Swedish phonology test LINUS. Earlier collected data of Swedish children matching the Finnish participants were used for the comparison between language groups. Comparable words and phonological structures were selected for the comparison. The comparison was made with the measures Whole Word Match (WWM), Word Shape Match (WSM) and Percentage Consonants Correct (PCC). The Finnish children performed well regarding most structures but many of them did not yet master the phonemes /s/, /r/, /d/, word initial consonant clusters and word medial heterosyllabic clusters with /r/. Similar results have been found in earlier studies. No significant differences were found between the two language groups except regarding the phoneme /d/ and consonant cluster /tr/, where the Swedish children performed significantly better. These differences might be explained by the differences between the two languages. For instance, the phoneme /d/ and word initial consonant clusters are more common in the Swedish language than in the Finnish language. Due to the small number of participants, the results cannot be generalized. The huge differences between the two languages, make comparisons complicated and are discussed. / Denna studie hade som syfte att beskriva finsktalande barns fonologiska utveckling samt göra jämförelser i fonologisk språkutveckling mellan enspråkigt finsktalande barn i Finland och enspråkigt svensktalande barn i Sverige. I studien deltog 20 finsktalande barn i åldern 3;1 - 4;10 år, varav 9 var flickor och 11 var pojkar. För testning av finsktalande barn användes ett nyskapat finskt testmaterial som motsvarar det svenska LINUS-testet. Data från svenska barn, som matchade de finska barnen avseende ålder och kön, hämtades från ett redan insamlat svenskt material. Jämförbara strukturer och ord valdes ut för att kunna jämföra språkutvecklingen mellan grupperna. Som jämförande mått användes Whole Word Match (WWM), Word Shape Match (WSM) och Percentage Consonants Correct (PCC). Finsktalande barn presterade överlag väl i de fonologiska mätningarna men uppvisade fortfarande svårigheter med fonemen /s/, /r/, /d/, ordinitiala konsonantkluster samt ordmediala konsonantmöten som involverar /r/. Resultatet stämmer överens med tidigare studier. I jämförelsen mellan de finska och svenska barnen framkom inga signifikanta skillnader förutom avseende ordinitialt /d/ och konsonantklustret /tr/, där de svensktalande barnen presterade signifikant bättre. Dessa skillnader kan eventuellt förklaras av olikheter mellan språken, exempelvis förekommer både fonemet /d/ och ordinitiala konsonantkluster mer sällan i finskan. På grund av lågt deltagarantal går resultatet inte att generalisera. Även de stora skillnaderna mellan språken försvårade en tillförlitlig jämförelse i språkutveckling mellan finsk- och svensktalande barn, något som diskuteras i arbetet.

Föreliggande studie syftar till att skapa en ordlista med tillhörande bildmaterial som kan utgöra ett underlag för att bedöma den fonologiska förmågan hos finskspråkiga barn. Ytterligare undersöks huruvida de utvalda målorden ingår i det aktiva ordförrådet hos finskspråkiga barn mellan 3-5 år och kan bli eliciterade utifrån de valda bilderna. Slutligen presenteras förbättringsförslag för det framtagna materialet. Ordlistan består utav 80 ord och utgår frånBirutés och Stembergers (2010) principer för att möjliggöra en ickelinjär analys. Samtliga fonemi det finska språket är representerade, med ett par undantag vad gäller marginella fonem.Ytterligare ingår ett stort antal diftonger, konsonantsekvenser och andra stavelse- och ordstrukturer. I studien deltog sammanlagt 24 finsktalande barn med ett åldersspann mellan 3–5år. Barnen delades in i två åldersgrupper för att möjliggöra en jämförelse mellan de yngre (3;0–3;11 år) och de äldre (4;0–4;9 år) barnen. Barnens svar kategoriserades utefter typen av promting och eliciteringsstrategier som användes för att elicitera målordet. Dessa kategorier var spontan benämning, semantisk promting, fonologisk promting, alternativ, eftersägning och utebliven produktion. Signifikant fler ord eliciterades genom spontan produktion hos barn i den äldre gruppen än i den yngre. För den yngre gruppen eliciterades signifikant fler ord inom semantisk promting, alternativ och eftersägning. Antalet ord där produktionen uteblev (utebliven produktion) var signifikant fler hos den yngre gruppen. Ytterligare noterades användning av oförväntade böjningsformer och varianter för respektive barn. Resultatet indikerade att fler av målorden förefaller finnas i de äldre barnens aktiva ordförråd än de yngres. Slutsatser från denna studie är att majoriteten av de framtagna orden och tillhörande bilder fungerar för elicitering men att ändringar behöver göras i det existerande materialet. Studiens resultat indikerar att 14 antal ord och 11 antal bilder inte fungerar för elicitering. Föreslagna ändringar är att 11 ord byts ut, tretas bort och 10 läggs till. Ytterligare föreslås att 10 bilder byts ut. / The aim of this present study was to create a word list and select appropriate pictures that can be used in a picture naming test to assess phonological abilities in Finnish speaking children.Further this study investigates whether the selected target words are present in the expressive vocabulary of Finnish speaking children aged 3-5 years and if they can be elicited with the chosen pictures. Suggestions for further improvement of the material are discussed. The wordlist includes 80 words that were chosen according to criteria for a phonological assessment material presented by Bérubé and Stemberger (2010) and enables a non-linear analysis. In the created material all phonemes in the Finnish language are represented with few exceptions regardingmarginal phonemes. Many different diphthongs, consonant sequences and other syllable and word structures are also included. The participants in this study consisted of 24 Finnish speaking children aged between 3-5 years. The children were divided into two age groups to enable comparisons between younger (3;0-3;11 years) and older (4;0-4;9 years) children. The children's answers were categorized according to the type of prompting or elicitation strategies that were needed to elicit the target word. These categories were spontaneous production, semantic prompting, phonological prompting, alternatives, imitation, and unproduced words.Significantly more words were elicited by spontaneous production among the older children than the younger children. In the younger group, significantly more words were elicited by semantic prompting, alternatives, and imitation. The number of unproduced words were significantly higher in the younger group. No significant differences were found for the remaining categories. Production of unexpected inflectional forms and other variations were also noted. The result indicates that a large amount of the target words was present in the older group's expressive vocabulary compared to the younger group. Conclusions of this study are that most of the selected words and pictures are appropriate in picture naming context, but that some alterations to the existing material are needed since 14 words and 11 pictures cannot be elicited to asufficient extent. Suggested alterations are that 11 words are exchanged, three removed, and tenadded, to improve the existing wordlist. A further suggestion is that ten pictures are exchanged.

Syftet med självständiga arbetet är att belysa hur speciallärare och lärare beskriver sitt förebyggande arbete kring språk-, skriv- och läsutveckling genom tidiga insatser. Vi utgick från våra frågeställningar; Hur beskriver några speciallärare och lärare upptäckten av elever som ligger i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter? Vilka arbetssätt, metoder och läromedel använder några speciallärare och lärare för att arbeta förebyggande med språk-, skriv- och läsutveckling? För att besvara frågeställningarna har vi valt kvalitativa intervjuer med 7 speciallärare och 3 lärare som arbetar med elever från förskoleklass till årskurs 3. I resultatet framkom fyra kategorier som haft betydelse för elevers språk-, läs- och skrivutveckling. För det första hur språkligt sårbara barn upptäcks, där olika kartläggningar och screeningtester användes. För det andra det förebyggande arbetet som handlade om tidiga insatser, lästräning i intensivperioder, och en-till-en undervisning. För det tredje framgångsfaktorer som handlade om att tidigt arbeta med fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom, läromedel i den första läs- och skrivinlärningen samt ett varierat arbetssätt. Slutligen utmaningar, där kartläggningar visade sig ta mycket av lärares och speciallärares tid. Informanterna påvisade också att utmaningar var att få till en bra organisation kring arbetet med språk-, skriv- och läsutveckling på skolorna. En av våra slutsatser är att speciallärarna har en viktig kompetens och vet vilka arbetssätt och metoder som gynnar elevers språk, - skriv och läsutveckling. Det ser olika ut hur den kompetensen används och organiseras ute på skolorna.

Sedan 1 juli 2019 har ett tillägg i skollagen tillkommit om en garanti för tidiga stödinsatser för att garantera att eleverna når upp till kunskapskraven i årskurs 3. Syftet med denna studie är att öka vår förståelse av hur speciallärare och specialpedagoger strukturerar sin tidiga läsundervisning med anledning av den nya skollagen, som garanterar tidiga stödinsatser innan årskurs 3 är slut. Studien är byggd på en kvalitativ, fenomenografisk forskningsansats med semistrukturerade intervjufrågor. Tolv speciallärare/ specialpedagoger intervjuades. Det framkom i resultatet att tillägget i skollagen har blivit implementerat på de skolor som våra informanter arbetar på. Resultatet av intervjuerna har gett studien en inblick i informanternas arbetssituation. Informanterna beskriver sina framgångsfaktorer, utmaningar, kartläggningsrutiner, metoder och materialval vid läsinlärning. För en framgångsrik läsinlärning framhåller studien vikten av att specialundervisningen är intensiv och strukturerad. En- till- en undervisning ses som en framgångsfaktor vid träning av avkodning där den fonologiska medvetenheten och bokstavskunskap ingår. Goda relationer, både med berörda pedagoger och vårdnadshavare, framkom också som en viktig framgångsfaktor.

I denna studie har åtta verksamma och behöriga lärare intervjuats om deras arbete med läs- och skrivinlärning i årskurs 1. Syftet har varit att ta reda på vilket undervisningssätt och inlärningsmetoder de förespråkar, samt vilka faktorer de anser främjar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Slutligen har syfte även varit att bringa klarhet i hur de aktuella lärarna arbetar för att uppnå Skolverkets läs- och skrivgaranti och därmed säkerställer att deras elever i slutet av årskurs 1 uppnår Skolverkets kunskapskrav. En studie av denna karaktär kan anses betydelsefull ur den aspekt att vårt samhälle bygger på ett skriftspråk som varje människa måste behärska för att kunna uppnå ett fungerande socialt- och yrkesverksamt liv. Studiens resultat har visat på att majoriteten av lärarna i studien har liknande utgångspunkter och arbetssätt när de undervisar i läs- och skrivinlärning. Ljudningsmetoden har varit starkt framträdande och anses viktig för att eleverna ska få en fonologisk medvetenhet. De framgångsfaktorer som lärarna i studien främst belyste var att man som lärare arbetar med högläsning för att medvetengöra eleverna om att texten har en betydelse, men också för att ge möjlighet till läsförståelse och intresse för böcker. Vidare ansågs även skrivandet vara av betydelse för att eleverna lättare skulle lära sig att läsa, samt att de drivs av en egen inre motivation. Slutligen visade resultatet att olika screeningverktyg används för att ta reda på om eleverna indikera på att uppnå Skolverkets kunskapskrav, eller om lärarna måste vidta andra åtgärder för att deras elever ska lära sig att läsa och skriva. Screeningverktygen hjälper följaktligen lärarna i studien att synliggöra vilka elever som behöver extra anpassningar och ger därmed alla elever så goda förutsättningar som möjligt för att uppnå godtagbara läs- och skrivkunskaper. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

Many students who study Swedish as a second language have a typical development curve, however some students struggle with learning how to decode letters and words. Learning to read requires decoding skills and these skills are usually learnt in primary school. Second language learners arriving in Sweden as teenagers or adults have a varying school background and some of them has not learned how to read in their first language. This study explores if a short period of intensive training in phonics could be helpful for second language learners to learn to decode in Swedish. The results shows that second language learners may improve their decoding skills if they get a short period of intensive training in phonics. The participants were also positive towards this form of training.