För att hänga med och konkurrera i det allt hårdare och teknikcentrerade företagsklimatet tar organisationer olika initiativ för att digitalt transformera verksamheten. En del i organisationers arbete med den digitala transformationen härleds till implementeringen och integreringen av digitala kommunikationsverktyg, som gör det möjligt för två eller flera avlägsna personer att kommunicera med varandra. För att framgångsrikt lyckas med införandet av digital kommunikation i form av digitala möten i en organisation, har tidigare litteratur identifierat både utmaningar och framgångsfaktorer som är viktiga att ta i beaktning. Tidigare litteratur förutsätter dock att företag har tid för både planering och utvärdering av den digitala transformationen. När Covid-19 pandemin bröt ut i samhället tvingades organisationer till en acceleration inom den digitala transformationen och ett införande av digital mötesteknik var ett måste för att kunna upprätthålla kommunikation, samtidigt som ett långsiktigt tillvägagångssätt inte längre var möjligt. Denna studie undersöker vilka framgångsfaktorer som krävs eller vilka utmaningar finns när en snabb och forcerad transformation är ett måste till anledning av förändrade förutsättningar. Problemet undersöks genom frågeställningen:Vilka faktorer behöver organisationer som på kort tid behöver ställa om från fysiska till digitala möten ta hänsyn till?För att besvara studiens frågeställning genomförs en litteraturgranskning av befintliga teorier inom ämnesområdet, samt att en kvalitativ datainsamling genomförs med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Datainsamlingen sker med respondenter från små och medelstora företag (SME) inom tillverkningsindustrin som genomgått en digital transformation från fysiska till digitala möten.Studiens resultat påvisar 12 utmaningar respektive framgångsfaktorer som SME:er inom tillverkningsindustrin bör ta i beaktning, för att snabbt kunna digitalt transformeras från fysiska till digitala möten. / Organisations are taking various initiatives to digitally transform their operations to keep up and compete in the increasingly harsh and technology-centred business climate. Part of organisations work with digital transformation is derived from implementing and integrating digital communication tools, making it possible for two or more remote people to communicate. In order to successfully succeed with the introduction of digital communication in the form of digital meetings in an organisation, previous literature has identified both challenges and success factors that are important to consider. However, previous literature assumes that companies have time for both planning and evaluation of the digital transformation. When the Covid-19 pandemic broke out in society, organisations were forced to accelerate in the digital transformation and introduce digital meeting technology, while a long-term approach was no longer possible. This study examines what success factors are required and what challenges exist when a rapid and forced transformation is a must due to changing business conditions. The problem is examined through the research question:What factors do organisations that need to transform from physical to digital meetings in a short period of time need to take into account?A literature review of existing theories in the subject area is carried out to answer the research question, and a qualitative data collection is carried out with semi-structured interviews. Data collection takes place with respondents from small and medium-sized companies (SMEs) in the manufacturing industry who have undergone a digital transformation from physical to digital meetings.The result demonstrates 12 challenges and success factors that SMEs in the manufacturing industry should consider to quickly digitally transform from physical to digital meetings.

Denna uppsats beskriver och analyserar vägen till arbetsmarknadsetablering för den syriska invandrargruppen som sökte asyl i Sverige i samband med den stora flyktingvågen året 2015. Detta har skett genom att intervjua tolv syrier som sökte asyl i Sverige år 2015 på basis av humanitära skäl och som blev etablerade på arbetsmarknaden genom att ha fått en tillsvidareanställning eller genom att ha stadigvarande inkomst genom andra anställningsformer. Fokus ligger på hur informanterna beskriver utmaningarna för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden som nyanlända och vilka faktorer de upplever ha varit avgörande för deras etablering på arbetsmarknaden. Dessutom studeras upplevelser av vilka utmaningar och framgångsfaktorer som funnits för deras arbetsmarknadsetablering.  Data har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av olika teoretiska förklaringsmodeller som integration och assimilation, byråkratiska organisationsformer och human- och socialt kapital teori. Fynden har visat att utmaningarna för syriers arbetsmarknadsetablering ligger både på individ- och samhällsnivå i form av språk, integrationssvårigheter, byråkratiska trösklar, ineffektiv etableringspolitik och svårighet med bostadsanskaffning. Fynden har även visat att hjälpande faktorer för invandrargruppens arbetsmarknadsetablering består av nyanländas effektivitet, humankapital, etableringspolitikens effektiva sida, Arbetsförmedlingens roll och betydelsen av socialt kapital.

Bakgrund: Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna och har senaste tiden ökat bland yngre individer som är i arbetsför ålder. Arbetet är viktigt för vår känsla av sammanhang och välbefinnande och att återgå till arbetet är något som värderas högt av många individer som drabbats av stroke. Syfte: Att identifiera upplevda framgångsfaktorer och hinder vid återgång till arbete hos individer som drabbats av stroke samt att kontextualisera detta i relation till deras levnadsvanor, hälsa och funktionsnedsättningar. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med individer som drabbats av stroke. Intervjuerna analyserades med deduktiv manifest innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: De framgångsfaktorer som framkom var; Ha en egen drivkraft, motivation och positiv inställning, Acceptera sin nya situation och planera vardagen och arbetet utifrån den, Få stöd, förståelse och engagemang från andra, hemma och på arbetet och Att kunna anpassa sina arbetsuppgifter och arbetsmiljö efter sina nya behov. De hinder som framkom var; Uppleva press och krav från sig själv och andra, Tro att man är redo, mer återställd och bättre än vad man egentligen är, Att inte ha stöd och förståelse från hälso- och sjukvården, sin arbetsgivare och Försäkringskassan och Inte orka med det man vill och förväntas göra hemma och på arbetet samt att vara beroende av andra. Slutsats: Det är av vikt att individen upplever en känsla av sammanhang (KASAM) för en positiv och lyckad arbetsåtergång efter stroke. Aspekterna bör beaktas och användas inom folkhälsopolitiken som en del vid planering av återgång till arbete för individer som drabbats av stroke. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

Informationsteknologi (IT) är avgörande för organisationer och i samband med att IT har utvecklats har också komplexiteten ökat. Det har resulterat i att organisationer behövt gå från att vara teknikinriktade till att behöva fokusera på leverans av tjänster. För att göra det implementerar organisationer ITSM (Information Technology Service Management) där ITIL (Information Technology Infrastructure Library) är det vanligaste och mest använda ramverket inom ITSM. Enligt tidigare forskning är en av de största utmaningarna med ITSM och ITIL att det är för komplext och generiskt, vilket gör det svårt för små och medelstora företag att använda hela ramverket. Service Operation är den fas inom ITIL som ger mest fördelar i organisationen. De två processer som anses vara de viktigaste inom Service Operation är incident- och problemhanteringsprocessen. Incidenthanteringsprocessen är den första processen som bör implementeras i små och medelstora företag och ligger till grund för att problemhanteringsprocessen ska kunna implementeras. Vidare framkommer det att de nio aktiviteterna som definieras i incidenthanteringsprocessen är för omfattande för mindre företag. Syftet med studien är att bidra till forskning kring hur ett mindre mjukvaruföretag kan utforma sin incidenthanteringsprocess för att kunna identifiera det bakomliggande problemet. Syftet besvarades genom att undersöka vilka utmaningar och framgångsfaktorer det finns med hantering av incidenter och problem. En kvalitativ undersökningsmetod har tillämpats där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts på ett mindre mjukvaruföretag i Sverige. I resultatet av studien identifierades sju framgångsfaktorer och sju utmaningar med hantering av incidenter och problem. Kategorisering, prioritering, eskalering och vikten av att identifiera och hantera det bakomliggande problemet är fyra aspekter som ses både som utmaningar men också som framgångsfaktorer. Vikten av att ha ett ärendehanteringssystem och definierade riktlinjer och felsökningsguider ses också som framgångsfaktorer. Ytterligare utmaningar som identifierats är supportprocesser, loggning och dokumentation av incidenter samt samarbete med externa leverantörer. Resultatet visar också att mindre företag bör prioritera de sex första aktiviteterna i ITIL’s incidenthanteringsprocess för att kunna identifiera det bakomliggande problemet. De tre sista aktiviteterna i processen är viktiga för att lösa själva incidenten och för att processen ska vara fullständig. / Information technology (IT) is crucial for organizations, and as IT has evolved, complexity has also increased. This has resulted in organizations needing to shift from being technology-oriented to focusing on service delivery. To achieve this, organizations implement ITSM (Information Technology Service Management), with ITIL (Information Technology Infrastructure Library) being the most common and widely used framework within ITSM. According to previous research, one of the major challenges with ITSM and ITIL is that they are too complex and generic, making it difficult for small and medium-sized companies to utilize the entire framework. Service Operation is the phase within ITIL that provides the most benefits to an organization. The two processes that are considered to be the most important within Service Operation are the processes of Incident and Problem Management. The Incident Management process is the first process that should be implemented in small and medium-sized companies and serves as the foundation for the implementation of the Problem Management process. Furthermore, it is found that the nine activities defined in the Incident Management process are too extensive for smaller companies. The purpose of this study is to contribute to research on how a small software company can design its Incident Management process to identify the underlying problem. The purpose was addressed by examining the challenges and success factors associated with incident and problem management. A qualitative research method was applied, conducting four semi-structured interviews at a small software company in Sweden. The study identified seven success factors and seven challenges associated with incident and problem management. Categorization, prioritization, escalation, and the importance of identifying and addressing the underlying problem are four aspects that are seen as both challenges and success factors. The significance of having a ticket management system and defined guidelines and troubleshooting guides is also viewed as success factors. Additional challenges identified include support processes, logging, and documentation of incidents, as well as collaboration with external vendors. The results also indicate that smaller companies should prioritize the first six activities in ITIL's Incident Management process to identify the underlying problem. The final three activities in the process are important for resolving the incident itself and for the process to be complete.

Greenhouse gas emissions are increasing every year, and in Sweden the construction industrystands for one fifth of the total emissions. One way for construction companies to push formore sustainable development is through voluntary sustainability certifications. As the numberof certified projects continues to rise, how to manage these projects during the early stagesbecomes an increasingly important question. Therefore, the purpose of this report has been toexplore and identify factors of success, connected to the management of certified constructionprojects during early project stages, in a relatively unexplored Swedish context. Data was collected through a literature review and seventeen semi-structured interviews withindustry professionals, and the following thematic analysis resulted in a refined list of factorsto consider during early project stages for successful certification. By applying critical successfactor (CSF) as theoretical framework, fifteen critical success factors were identified andcompared with those from previous research. Integrating the certification, planning for it duringearly stages, certification reconciliation meetings and a driven and competent specialist areexamples of identified CSFs from this list. Conclusions drawn in this report are that the Swedish context does not differ much fromprevious research, as most success factors had previously been identified by others.Furthermore, the results of this report indicate that the sustainability specialist, coordinator orconsultant is an increasingly important role for certified projects, and that they need trust,mandate and space to coordinate the work with the certification. Lastly, contributions havebeen made to the field of research on certified construction projects by providing a list ofsuccess factors with examples and data from Swedish industry professionals. This list canadditionally be considered by industry professionals when undertaking certified constructionprojects. Some issues concerning the application of CSF as framework have also beendiscussed in this report, which researchers in the field can consider for their future researchendeavors. / Utsläppen av växthusgaser ökar varje år och i Sverige står byggbranschen för en femtedel avde totala utsläppen. Ett sätt för byggföretag att driva på för en mer hållbar utveckling är genomfrivilliga hållbarhetscertifieringar. I takt med att antalet certifierade projekt ökar, blir hur manhanterar dessa projekt under de tidiga stadierna en allt viktigare fråga. Syftet med denna uppsatshar därför varit att utforska och identifiera framgångsfaktorer kopplade till ledningen avcertifierade byggprojekt under tidiga projektskeden, i en relativt outforskad svensk kontext. Data insamlades med en litteraturstudie och sjutton semistrukturerade intervjuer med personerfrån byggindustrin, och den följande tematiska analysen resulterade i en lista över faktorer attbeakta under tidiga projektstadier för framgångsrik certifiering. Genom att använda criticalsuccess factor (CSF) som teoretiskt ramverk identifierades femton kritiska framgångsfaktorersom jämfördes med dem nämnda i tidigare forskning. Integrering av certifieringen, planeringför den i tidiga skeden, certifieringsavstämningsmöten och en driven, kompetent specialist ärexempel på identifierade kritiska framgångsfaktorer från denna lista. Slutsatser som dras i denna uppsats är att den svenska kontexten inte skiljer sig mycket fråntidigare forskning, då de flesta framgångsfaktorer redan identifierats av andra. Vidare indikerarresultaten i denna uppsats att hållbarhetsspecialisten, koordinatorn eller konsulten är en alltviktigare roll i certifierade projekt, och att de behöver förtroende, mandat och utrymme för attsamordna arbetet med certifieringen. Den här uppsatsen har bidragit till forskningsområdet omcertifierade byggprojekt genom att tillhandahålla en lista över framgångsfaktorer med exempeloch data från personer inom den svenska byggindustrin. Denna lista kan dessutom användasav personer inom branschen framöver, när de tar sig an certifierade byggprojekt. Vissa problemsom rör tillämpningen av CSF som ramverk har också diskuterats i denna uppsats, som forskareinom området kan överväga för sin framtida forskning.

Domestic violence is classified as a widespread and a serious problem in society. The aim of the study was to look into possible challenges and factors of success experienced by employees within the Police Authority and the importance of victim participation in the investigation process of cases related to domestic violence in several police areas. Semi-structured interviews were conducted with six different investigators at the investigation section focused on domestic violence at the Police Authority. The material was analyzed through a qualitative content analysis and linked to previous research as well as the theory of normalization of violence. The result showed challenges such as a lack of resources, where more investigators, child interrogators, IT forensics and administrative staff are desired to be able to meet the high workload. Further identified challenges are linked to confidentiality between authorities and other actors. The victim's participation in the investigation process is considered to be decisive unless other evidence is available in order to conduct an effective investigation and obtain a conviction in the case. / Våld i nära relationer klassas som ett omfattande och allvarligt samhällsproblem. Syftet med studien var att undersöka eventuella utmaningar och framgångsfaktorer som upplevdes av anställda inom Polismyndigheten samt vilken betydelse offrens medverkan har i utredningsprocessen av ärenden gällande våld i nära relationer i flera polisområden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex olika utredare på utredningssektionen BINR (brott i nära relation) hos Polismyndigheten. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och kopplades till tidigare forskning samt teorin om normaliseringsprocessen. Resultatet visade på utmaningar i form av främst resursbrist, där fler utredare, barnförhörsledare samt specialkompetenser såsom IT-forensiker och administrativ personal önskades för att kunna möta den höga arbetsbelastningen. Vidare identifierades utmaningar kopplat till sekretess mellan myndigheter och andra aktörer. Offrets medverkan i utredningsprocessen ansågs vara avgörande om inte annan stödbevisning fanns, för att kunna bedriva en effektiv utredning och få en fällande dom i ärendet.

En styrelses uppgifter är avgörande för verksamheten, där beslutstagande och effektivitet blir allt viktigare med tiden. Som hjälpmedel för styrelser finns exekutiva affärssystem genom SaaS- tjänster som erbjuder digitala verktyg för styrelsen att effektivisera sitt arbete. Implementering av sådana system har däremot av tidigare forskning noterats riskfylld och problematisk, vilket givit upphov till forskning om kritiska framgångsfaktorer för implementeringen av SaaS- tjänster.

This thesis in Industrial Engineering and Management examines which the critical success factors are for implementing blockchain technology in the context of trade finance. Blockchain is an up-and-coming technology that has yet not been implemented in many organizations. By examining which the success factors are for implementing the technology, a foundation can be provided for future implementation efforts with the hope of achieving a successful result. Furthermore, to assess if an implementation of blockchain has been successful or not, the value of it has been assessed. Through a qualitative study with interviewees from both companies acting in the trade finance industry and experts on the subject of blockchain, information could be gathered in order to confirm the theoretical framework as well as provide for new findings. The conclusion was that the most important success factors for implementing blockchain, found in the theoretical framework were: "Managing and involving stakeholders (for instance customers and suppliers)", "Clear management support/commitment/involvement of the implementation", and "Understanding of the organization in which the implementation is to take place (its strengths, needs, etc.)". The least important factors proved to be "An in depth understanding of the technology that is to be implemented; what it is and how it works", "Keeping the change communicable and transparent within the organization", and "Extensive project definition and planning". Unexpected findings were that almost all interviewees mentioned that there has to be a real need for the technology in order for it to be successfully implemented. Also, as the very nature of blockchain requires cooperation; it is important to realize that blockchain will require a higher degree of working over organizational boundaries. Another aspect that proved to be important to take into consideration is that the trade finance industry holds legacy and therefore is prone to be resistance to change, especially to a technology of such a highly disruptive character. Lastly, it is of importance to mention that the context also has to be taken into consideration; every organization is different and require different approaches when it comes to implementing blockchain technology. When it comes to how blockchain technology generates value from an organizational perspective, the most common answers were that it enhances collaboration and trust. Many identify value in the problem-solving and more decentralized mindset that blockchain brings. An unexpected finding was that the mere use of the word blockchain will create value, as this enables collaboration and investment. Other reasons given were security, transparency, automation, traceability, and decentralization. Further analysis examined the reasons behind the importance and connection of these answers. / Det här examensarbetet i industriell ekonomi undersöker vilka de kritiska framgångsfaktorerna är för implementering av blockkedjeteknologi inom området trade finance. En blockkedja är en teknologi med stora möjligheter som ännu inte har implementerats inom många företag. Genom att undersöka vilka framgångsfaktorerna är för att implementera teknologin, så kan en grund för framtida implementeringsförsök läggas med hopp om att uppnå ett framgångsrikt resultat. Vidare, för att utvärdera om en implementering har varit lyckad eller ej, måste värdet i implementeringen utvärderas. Genom en kvalitativ studie med intervjuer av personer både inom företag som ägnar sig åt trade finance och med experter på blockkedjor, kunde information tas fram för att bekräfta det teoretiska ramverket likväl bidra med nya resultat. Slutsatsen blev att de viktigaste framgångsfaktorerna för implementering av blockkedjor, som hittats i det teoretiska ramverket, var: "Tydligt stöd/engagemang/medverkan av management i implementeringen", "Hantering och involvering av olika intressenter (till exempel kunder och leverantörer)", "Förståelse för organisationen som implementationen sker i (dess styrkor, behov etc.)". De minst viktiga framgångsfaktorerna visade sig vara: "En djup förståelse för teknologin som skall implementeras; vad det är och hur den fungerar", "Förändringen sker på ett transparent sätt och med tydlig kommunikation", "Omfattande projektdefinition och planering". Oväntade resultat var att nästan alla de intervjuade personerna nämnde att det måste finnas ett riktigt behov för teknologin för att det ska kunna implementeras framgångsrikt. Likväl, en fundamental egenskap av blockkedjan är att teknologin kräver samarbete; det är viktigt att inse att blockkedjan kräver en högre grad av samarbete över organisatoriska gränser. Ytterligare en aspekt som visade sig vara viktig att ta hänsyn till är att trade finance industrin har varit oföränderlig under låg tid och därmed är benägen att kännetecknas av motstånd till förändring, särskilt mot en teknologi som är av en sådan disruptiv karaktär. Slutligen är det av vikt att nämna att kontexten också behöver tas hänsyn till; alla organisationer är olika och kräver olika tillvägagångssätt när det kommer till att implementera blockkedjeteknologi. Gällande hur blockkedjeteknologi genererar värde från en organisatorisk synvinkel, är det vanligaste svaret att det förbättrar och ökar samarbete och förtroende. Många identifierar värde i den problemlösning och det mer decentraliserade tankesättet som blockkedjor möjliggör. Ett oväntat resultat var att bara användandet av ordet blockkedja kommer att skapa värde, eftersom det möjliggör samarbete och investeringar. Andra faktorer som gavs var säkerhet, transparens, automatisering, spårbarhet och decentralisering. Vidare analys undersökte de bakomliggande anledningarna till dessa faktorers betydande och kopplingen mellan dessa svar.

En dynamisk och komplex omvärld ställer allt större krav på förnyelse och organisatorisk anpassning. I många organisationer har agila arbetssätt blivit populära. Storskaliga agila transformationer kan dock i praktiken vara svåra att genomföra. Dessutom kan agilitet och en hierarkisk organisationsstruktur vara svåra att kombinera. Studiens syfte är att söka kunskap om förutsättningar som påverkar en storskalig agil transformation inom en statlig myndighet. För studiens analysmodell identifierades initialt, med grund i tidigare forskning inom organisatorisk förändring, tre utmaningar och fem framgångsfaktorer. Studiens empiriska material bygger på sju intervjuer med anställda på Skatteverket. Baserat på studiens resultat kompletterades analysmodellen med två utmaningar och två framgångsfaktorer specifika för Skatteverkets transformation. Studiens resultat visade att utmaningarna decentraliserad utveckling, arbete med värdeströmmar och synkronisering av styrning har varit framträdande. Motstånd till förändring och uppföljningsmetodik ansågs inte ha varit reella. Framgångsfaktorerna pilotstudie, stöd från ledningen, utbildning och coachning, kulturanpassning, eldsjälar och införandestrategi ansågs ha varit viktiga för Skatteverket. Vision och kommunikation ansågs inte ha varit av större betydelse. / In our dynamic and complex world organizations are facing an increased demand for renewal and flexibility. Many organizations now shift to becoming agile. Large scale agile transformations are however difficult to practically implement. Moreover, combining hierarchical organizational structures and agile ways of working might be challenging. The aim of this study is to seek knowledge about which conditions that are affecting large scale agile transformations within a state agency. Three challenges and five success factors were identified for the model of analysis based on previous research within the field organizational transformation. Data was gathered through seven interviews with employees at Skatteverket. Based on the result of the study two new challenges and two new success factors were added to the model of analysis. The results show that decentralized development, value streams and synchronization of management have been prominent challenges for Skatteverket. Resistance to change and follow-up methodology were not as evident. The success factors pilot study, support from management, education and coaching, adaptation of culture, agile enthusiasts and implement strategy have been important for Skatteverket. Vision and communication were not as important.

Sammanfattning  Bakgrund. Den globala konkurrensen ställer ständigt krav på ökad produktivitet och ökad effektivitet. En effekt av detta är att det uppstår nya sätt att organisera arbetet. Nya arbetsformer kan innebära såväl möjligheter som utmaningar ur ett arbetsmiljöperspektiv. En hållbar arbetsmiljö på kontoret är en arbetsmiljö där medarbetare oavsett individuella förutsättningar och/eller behov kan arbeta, vara delaktiga och prestera under ett helt arbetsliv.  Syfte: Syftet med studien var att studera planeringsprocessen hos ett företag eller organisation som genomfört förändringar till ett aktivitetsbaserat kontor och att analysera nöjdheten med den fysiska arbetsmiljön ur ett medarbetar- och delaktighetsperspektiv.  Metod: Studien utgör en del av projektet “Projektering och planering av nya arbetsmiljöer” som drivs av en forskargrupp vid KTH (Kungliga Tekniska högskolan). Ansatsen var både kvantitativ och kvalitativ där webbaserad enkät och individuella telefonintervjuer användes som datainsamlingsmetoder.  Teoretisk bakgrund: Det har skett förändringar inom utformningen av kontorsmiljöer i Sverige. Idag har trenden kommit till det aktivitetsbaserade kontoret som erbjuder olika typer av arbetsplatser anpassade för de arbetsuppgifter som förekommer. Det är fortfarande oklart vilka effekterna blir för medarbetaren och för organisationen då ett aktivitetsbaserat kontor innebär ett nytt arbetssätt. Det är viktigt att medarbetarna är delaktiga i processen för att skapa en hälsofrämjande arbetsplats samt för att uppnå uppställda mål vid en kontorsförändring. Resultat och slutsats: Delaktighet är en viktig faktor men inte den enda av betydelse vid en implementering av ett aktivitetsbaserat kontor. Medarbetare som varit delaktiga i planeringsprocessen bidrar med värdefulla erfarenheter om vikten av förberedelser, information och behovskartläggningar. Fördjupning av begreppet delaktighet rekommenderas vara en del av förberedelsearbetet för att säkerställa att hela organisationen har en samsyn vad delaktighet innebär.  Nyckelord: Aktivitetsbaserade kontor, arbetsmiljö, ergonomi, utvärdering, framgångsfaktorer / Abstract  Background: Global competition continually demands increased productivity and increased efficiency. One effect of this is the emergence of new ways of organizing work. New forms of work can involve both opportunities and challenges from a working environment perspective. In a sustainable office work environment an employee, irrespective of individual circumstances and/or needs, can work, participate and perform throughout an entire working life.  Aim: The purpose of this study was to look at the planning process of a company or organization that implemented changes to an activity based flexible office (A-FO) and to analyze the satisfaction regarding the physical work environment from an employee- and participation perspective.  Method: The study was a part of the project "Designing and planning of new working environments", run by a research group at KTH (Royal Institute of Technology). The approach was both quantitative and qualitative, where web-based surveys and individual telephone interviews were conducted as data collection methods.  Theory: There have been changes in the design of office environments in Sweden. The current trend is the A-FO that is designed for different types of work settings and are supposed to be adapted to the activities that occur. It is still unclear what the consequences are for the employees and for the organization. Relocating to an A-FO involves a new way of working. It is important that employees are involved in the entire process of creating a health promoting workplace and for achieving the goals set for an office change.  Results and conclusion: Participation is an important factor, but not the only one, when implementing an A-FO. Employees who have participated in the planning process provide valuable experiences on the importance of preparation, information and needs mapping. Deepening of the concept of participation is recommended to be part of the preparatory work to ensure that the entire organization has a consensus regarding the meaning of participation.  Keywords: Activity-based office, work environment, ergonomics, evaluation, best practice / Projektering och planering av nya arbetsmiljöer