Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka vad som menas med ett lyckat projekt, vilka är de kritiska framgångsfaktorer för anläggningsprojekt och hur utvärderas anläggningsprojekt i praktiken.     Detta syfte prövades genom kvalitativa intervjuundersökningar i form av inledande studie som utgörs av personliga strukturerade intervjuer med öppna/ fria svarsalternativ baserat på mina kollegor ifrån Fastighet- och serviceförvaltningen, med fokus på anläggningsprojekt där beställaren är Gislaveds kommun och dels genom telefonintervjuer med projektledare och chefer ifrån PEAB, NCC, Accent Arkitekter, Weedo Tech med mera. Empiriskt erhållna data analyseras utifrån tre analysmodeller; vad är ett lyckat projekt (fråga 1,2), kritiska framgångsfaktorer (fråga 3,4,5,6 och 9) och analysmodell för hur utvärderas projekt (7,8).   Det framkom att hälften av respondenterna definierade ett lyckat anläggningsprojekt enligt projekttriangeln. Medan hälften av svarande definierade ett lyckat anläggningsprojekt enligt en vidareutveckling av projekttriangeln med kundnöjdhet. Det framhålls att kompetens, engagemang, tydligt uppdrag, god planering, tillräcklig budget, bra förstudie och projektering, organisation och ledning är de faktorer som främjar ett lyckat projekt. Härvidlag framhålls det att det unika för denna studie, dvs det som avviker ifrån vetenskapliga teorier och analysmodellen är det har tillkommit nya faktorer såsom samsyn, partnering, bra förstudie och projektering. Gällande dem kritiska framgångsfaktorer så är det enligt respondenter förstudie, kompetens, engagemang, ekonomi, tidsplaner, tydligt uppdrag, kommunikation och ledarskap. Det framkom i denna studie att det som avviker ifrån vetenskapliga teorier och analysmodellen är utökning med andra kritiska framgångsfaktorer har såsom förstudie, tidsplaner och kommunikation. Min slutsats är att det stämmer så som flera studier tyder på att det inte går att identifiera några generella allmängiltiga framgångsfaktorer (L. Ljung 2011) utan det är fallspecifikt som i det här fallet där det fallspecifika för bygg- och anläggningsprojekt som utkristalliserats är partnering och projektering. Slutsatsen är också att framgångsfaktorer varierar beroende på projektets storlek, komplexitet och tekniska osäkerhet. Beträffande hur anläggningsprojekt utvärderas i praktiken så framhålls det att projekt utvärderas i stort sett utifrån projekttriangel men med en modifierad och utökad variant enligt analysmodellen ovan, där kundnöjdhetsindex har lagts till. Gällande den kontinuerliga utvärderingen under projektets gång så framkom det i denna studie att även funktionskrav, ÄTA (ändrings och tilläggsarbeten) och arbetsmiljöplan följs upp och utvärderas. Min slutsats är att projekttriangeln har lämnat starka avtryck även i utvärderingen av projekt med viss modifiering där det tagits hänsyn till kvalitetsarbetet. / The purpose of this master's thesis is to investigate what is meant by a successful project, which are the critical success factors for construction projects and how evaluated construction projects are in practice. This purpose was tested through qualitative interview studies in the form of an initial study consisting of personal structured interviews with open / free answer options based on my colleagues from the Real Estate and Service Administration, focusing on construction projects where the client is Gislaved municipality and partly by telephone interviews with project managers and managers from PEAB, NCC, Accent Architects, Weedo Tech and more. Empirically obtained data is analyzed on the basis of three analysis models; What is a successful project (question 1.2), critical success factors (questions 3,4,5,6 and 9) and analysis model for evaluating projects (7.8). It was found that half of respondents defined a successful construction project according to the project triangle. While half of respondents defined a successful construction project according to a further development of the project triangle with customer satisfaction. It is emphasized that skills, dedication, clear assignments, good planning, adequate budget, good study and design, organization and management are the factors that promote a successful project. In this respect, it is emphasized that the unique nature of this study, ie, which differs from scientific theories and the analysis model, has brought about new factors such as consensus, partnering, good study and design. Concerning them, critical success factors, according to the respondents, are preliminary studies, skills, commitment, economics, schedules, clear assignments, communication and leadership. It was found in this study that what differs from scientific theories and the analysis model is expansion with other critical success factors such as preliminary studies, schedules and communication. My conclusion is that several studies suggest that it is not possible to identify any general all-important success factors (L. Ljung 2011), but case-specific as in this case where case-specific for construction projects that have been crystallized is partnering and design. The conclusion is also that success factors vary depending on the size, complexity and technical uncertainty of the project. In terms of how the projects are evaluated in practice, it is emphasized that projects are evaluated largely on the basis of a project triangle but with a modified and expanded variant according to the analysis model above, where customer satisfaction index has been added. Regarding the continuous evaluation during the course of the project, it was found in this study that functional requirements, ÄTA (Changes and additional work) and work environment plan are also monitored and evaluated. My conclusion is that the project triangle has given strong impression even in the evaluation of projects with some modification taking account of quality work.

Studiens syfte var att i lärares uppfattningar och handlingar utforska deras förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning visat på områden som leder till framgång i undervisning. Studien utfördes i form av en fallstudie med en kvalitativ metodansats. Datainsamlingen gjordes med intervjuer med legitimerade matematiklärare, fyra lärare på grundskolans senare nivå samt fyra lärare på gymnasienivå. Dessa har tillsammans med 32 observationstimmar i de intervjuade lärarnas klassrum varit underlag för att få detaljerad information om lärarnas förhållningssätt till vilka faktorer som har betydelse för måluppfyllelsen. Den empiriska datainsamlingen har sammanställts och legat till grund för tolkning ur vilken resultatet framkommer. Det återfanns flera områden där alla lärare både har samma uppfattningar till, men också, bedrev samma typ av praktik med avseende på de undersökta faktorerna. Slutsatser som kunde dras av denna fallstudie är att lärare kan ha fler ämneskonceptioner än den egna uttalade. De intervjuade lärarna hade god kännedom om faktorer som är kopplade till framgångar i måluppfyllelse i matematik. De hade uppfattningen att dessa faktorer spelar en viktig roll i elevernas förmåga att nå målen. Undervisningen följde lärarnas kännedom om och uppfattning om dessa faktorers betydelse för elevernas måluppfyllelse i de flesta avseenden. Fem aktiviteter avvek från detta: gymnasielärarna lyfte mål och syfte med aktiviteterna i klassrummet i mycket högre utsträckning än grundskollärarna. Grundskollärarna använde sig av öppna frågor för att utveckla elevernas kritiska tänkande i högre utsträckning än gymnasielärarna. Lärarna uttalade inte sina högt ställda förväntningar till eleverna. Lärarna talade inte om för sina elever vilken vision de har för aktiviteterna och de presenterade inte utmaningar i samband med undersökningar i någon högre grad i klassrummet. / The purpose of this study was to explore teachers’ approaches to both perceptions and actions, as well as to factors that can affect the rate of which students in Swedish schools achieve their goals. The factors are chosen from research focusing on successful education. The study was conducted in the form of a case study with a qualitative method approach. The data collection was made through interviews with legitimized mathematic professors, four teachers from the upper levels of high-school and four teachers in a Swedish gymnasium. These have alongside with 32 observation-hours inside of the interviewed teacher’s classrooms formed the basis for the detailed information about the teachers’ approaches to what factors that are important for achieving (the students) goals. The empirical data collection has been compiled and provided the basis for interpretation from which the result is obtained. There were many areas where the teachers have the same opinion, but also exercised the same practical (teaching methods) with respect to the tested factors. Conclusions from this case study are that the teachers can have more subject conceptions than the expressed ones. The interviewed teachers had extensive knowledge of factors that are connected to success in goal completion within mathematics. They were under the perception that these factors play a major part in the students’ abilities to reach their goals. The education followed the teacher’s knowledge and perception about the importance of these factors in order to achieve the student’s goals. Five activities deviate from this: the teachers in the Swedish gymnasium focused on goals and purposes of the activities in the classroom to a greater extent than the high-school teachers. The high-school teachers used open-answer questions to develop the students critical thinking to a greater extent than the teachers in the Swedish gymnasium. The teachers didn’t expressed their high expectations to the students. The teachers didn ́t tell their students what goals they have for the activities in the classroom and they don’t presented any sort of challenge connected to laboratory experiments.

There is enormous pressure on organizations that they need to change to become more efficient, andmany changes are related to IT. Tougher competition in the market forces organizations to beinnovative. Being innovative does not necessarily mean that you have product innovations but also thatyou best can take advantage of new knowledge. In recent years, many companies have replaced itslegacy systems with a fully integrated ERP system. Majority of these organizational changes, due to theimplementations of ERP, fail.It is one of the reasons that many researchers have been interested in identifying factors critical forsuccessful change. In this study are the most common critical success factors, according to previousstudies, set in contrast to the change process that was carried out on Axfood. Many people havehighlighted the change process in Axfood as a successful example and it is therefore interesting to see ifwe can draw some lessons from the successful example that may be of benefit to other companies.In addition to previous research on the subject, I use the theories of Change Management andAbsorption Ability as a theoretical frame of reference.The study shows that the work of change management and the work of strengthening the organization'sabsorption capacity were two parallel ongoing processes that are to be regarded as interdependent foroptimal success. Corporate management's commitment is also considered a critical success factor. Workwith change management is considered by the respondents to be essential for all organizational changes.The respondents emphasized the importance of not neglecting the work of continuously strengtheningthe organisation's absorption capacity. The respondents believe that the continuous work to strengthenAxfood's absorption capacity was what permeated the entire change process and is the key to successwith the change work. / Organisationer måste anpassas och därmed förändras för att fortleva. Flera av dessa förändringar ärrelaterade till IT. Ett ökat konkurrenstryck på marknaden har resulterat i organisationer förväntas varainnovativa. Att vara innovativ behöver nödvändigtvis inte innebära att man har produktinnovationerutan också att man på bästa sätt kan tillvara på ny kunskap. På senare år har många företag ersatt sinatidigare system med ett övergripande affärssystem. Med övergripande affärssystem menas att systemetger kontroll och översikt över hela verksamheten. Många av dessa organisationsförändringar, till följdav implementeringar av affärssystem, misslyckas. Misslyckas på så sätt att implementeringsprocessendrar över den planerade tiden och den tänkta budgeten, missnöje bland anställda uppstår och väsentligaffärsnytta drabbas. Många företag går in i en implementeringsprocess utan att riktigt veta vad de har att ståinför. Det är en av anledningar att flera forskare har varit intresserade av att identifiera faktorer som ärkritiska för en framgångsrik implementering av ett nytt affärssystem.Flera har lyft fram implementeringen av affärssystemet SAP på Axfood som ett framgångsrikt exempeloch därför är det intressant att se om vi kan dra några lärdomar från det som kan komma andra till del.Förutom tidigare forskning i ämnet, använder jag mig av teorierna Förändringsledning ochAbsorptionsförmåga som en teoretisk referensram. Av studien framgår att arbetet medförändringsledning och arbetet med att stärka organisationens absorptionsförmåga var två parallelltpågående processer som är att betrakta som ömsesidigt beroende för optimal framgång.Företagsledningens engagemang betraktas också som en kritisk framgångsfaktor. Arbete medförändringsledning anses av respondenterna som essentiellt för alla organisationsförändringar.Respondenterna framhävde vikten av att inte försumma arbetet med att kontinuerligt stärkaorganisationens absorptionsförmåga. Respondenterna menar att det kontinuerliga arbetet med att stärkaAxfoods absorptionsförmåga var det som genomsyrade hela förändringsprocessen och är nyckeln tillframgång med förändringsarbetet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka framgångsfaktorer som finns i undervisningen, ur ett specialpedagog-, lärar- och elevperspektiv. På vilket sätt kan lärare arbeta med ledning och stimulans på gruppnivå, för att undvika för många extra anpassningar på individnivå? Utifrån studiens syfte har tre frågeställningar utformats och dessa är; Vad anser eleverna gynnar deras lärande i den undervisning de möter? Vad anser specialpedagoger och lärare gynnar eleverna i deras lärande? Vilka specialpedagogiska perspektiv framkommer i synen på elever? Metoden är kvalitativa intervjuer med tre lärare, tre specialpedagoger, och tre fokusgruppsintervjuer med fem elever i varje. De teoretiska perspektiv studien utgår från är det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i Vygotskijs fokus på relationer och samspel. Även de specialpedagogiska perspektiven, relationellt- och kategoriskt perspektiv ligger till grund för studien. Resultatet visar att det finns många framgångsfaktorer när det handlar om undervisningsmetoder och planering. Elever, lärare och specialpedagoger påvisar samma saker som centrala för att uppnå kunskapskraven. Visuellt stöd, begreppsinlärning, olika stödstrukturer och samarbete är några av de faktorer som lyfts. Resultatet visar även att relationen mellan lärare och elev har en central roll i elevernas lärande och utveckling. Relationen skapar trygghet, ökar elevernas självförtroende och får eleverna att känna tillhörighet, vilket skapar bättre förutsättningar för elevernas lärande. / The purpose of this study is to identify the key success factors in teaching, from a special educator, teacher and pupil perspective. How can leadership and stimulation at a group level be applied in order to avoid excessive personalized adaptations at an individual level? Based on the purpose of the study, three questions have been formulated; What do the pupils consider to be beneficial in the education they get? What do special educators and teachers consider to be beneficial in the education they conduct? What special educational perspectives emerge with the pupils in mind? The chosen method is qualitative interviews with three teachers, three special educators and three focus groups with five pupils in each. The theoretical perspective this study is based on is the sociocultural perspective using Vygotskijs’ focus on relationship and teamwork. The study is also based on the special educational perspective, the relational perspective and the categorical perspective. The result shows that there are several success factors when it comes to teaching methods and planning. , teachers and special educators identify the same factors to be critical in order to achieve the required educational proficiency. Visual aids, learning concepts, different support structures, and collaboration are some of the main factors identified. The result also shows that the relationship between the teacher and the pupil is key when it comes to learning and development. A good relationship creates safety, increases students’ self-confidence and generates a sense of belonging. This environment creates a better foundation for the pupils’ learning.

Examensarbetet syftar till att bidra med kunskap kring vilka framgångsfaktorer och hinder det kan finnas vid utvecklingsprojekt i skolor och hur resultatet av ett projekt kan upplevas av pedagogerna. Syftet är även att undersöka på vilket sätt specialpedagogerna varit delaktiga i utvecklingsprojektet. Vid utvecklingsarbete i skolan är det bland annat viktigt med ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete som grund för utvecklandet av verksamheten. Rektors roll och ledarskap har stor betydelse liksom hur man i utvecklingsarbete tar sin utgångspunkt i den dagliga verksamheten. Annat som kan vara av vikt är till exempel kontinuitet, vilka normer och värderingar som råder på skolorna samt om specialpedagogen har en roll i arbetet. Vi har undersökt ett befintligt projekt som bedrevs i sju skolor i en svensk stad under ett läsår. På fyra av skolorna har vi gjort kvalitativa undersökningar genom intervjuer med pedagoger och specialpedagoger. Vi använde oss av chatintervjuer genom delade dokument i Google Drive. Lärande i organisationer inom organisationsteorin och den institutionella teorin användes för att analysera vårt resultat. Resultatet visar att det fanns många hinder som gjorde projektet mindre lyckat. Till exempel var målen otydliga, pedagoger kände en brist på ledarskap, rektorer slutade, dåliga organisatoriska förutsättningar och svag koppling till verksamheternas vardagsarbete. Målen för projektet nåddes ej och det arbete som sattes igång avstannade på samtliga skolor. Specialpedagogerna var inte delaktiga i arbetet med projektet. En slutsats är att skolan är en komplex verksamhet och varje skola har olika förutsättningar, både organisatoriskt och gällande värderingar och normer. Detta påverkar arbetet i skolan och måste tas hänsyn till vid utvecklingsarbeten. / The purpose of our study is to contribute with knowledge about factors that can hinder and promote developing projects in schools and how the teachers can experience results of a specific project. Our purpose is also to study the participation of special educational needs coordinator, SENCO, in this specific project. When we want to develop our schools it is important to have a systematic circle of analysis and evaluation. The role and leadership of the principal is of great importance as well as how well the developing project is founded in the daily activities of the school. Key factors can also be continuity, norms and values as well as to what degree the SENCO is involved. Our study is of an existing project that were carried out in seven schools in a Swedish city during one year. We have made qualitative studies in four of the schools through interviews with teachers and SENCOs. We used chatinterviews with a shared document in Google Drive. Learning organization in Organization theory and Institutional theory were used to analyze our results. Our results shows that the project were not very successful due to many hindrances. The objectives of the project were for example not explicit, there were lack of leadership, some of the principals ended their jobs, the organizational structures for the teachers were unsatisfying and there were weak correspondence with the daily work of the schools. The objectives for the project were not met and the work that were launched in the beginning of the year stopped after one year in all of the studied schools. The SENCOs did not participate in the project. Our conclusion is that every specific school has its own organizational foundation as well as its own set of values and norms. This has to be taken in consideration when we want to make changes and work with developing projects.

Erfarenheter från Sverige och internationellt visar att det finns brister i förmågan att hantera kriser. Det är framför allt förmåga att agera tillsammans och samordnat med olika aktörer som behöver utvecklas. I detta visar även forskning att det blir allt vanligare att arbeta i tillfälliga team, inom vilka externa experter i ledande befattning ofta tillsätts för att kunna hantera pågående kriser. Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för potentiella framgångsfaktorer och utmaningar som tillfälliga team och dess ledare kan möta under pågående kriser. Utifrån en kvalitativ ansats genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med deltagare som har erfarenhet av att verka som externa experter i ledande befattning i tillfälliga team. Under intervjuerna beskrev deltagarna sina upplevelser, tolkningar och erfarenheter av att arbeta under dessa omständigheter. Resultatet av det insamlade materialet resulterade i fyra framträdande dimensioner: organisatoriska faktorer, ledarskap, teamfaktorer och individfaktorer. Samtliga dimensioner påverkar arbetet i varierande grad under pågående kris och inkluderar såväl framgångsfaktorer som utmaningar. Det framkom också att respektive dimension inte bör ses som en självständig enhet, utan som en del av en nödvändig synergi där samtliga dimensioner påverkar varandra. Att kunna arbeta tillsammans i samspel med andra framkom som avgörande faktor för att på bästa sätt kunna hantera pågående kriser. Ingen enskild individ, tillfälligt team eller aktör kan ensam på ett framgångsrikt vis hantera pågående kris. Att tillsammans kunna möta och hantera allt vad pågående kris kan innebära har visat sig vara avgörande. / International and Swedish experiences indicate deficiencies regarding the ability to handle crises. Above all it is the ability to act coordinated with others that is in need of improvement. Current research also shows that it is becoming more and more common to work in temporary teams, in which external experts are called in to help deal with ongoing crises. The purpose of this study ha been to gain a deeper understanding of potential success factors and challenges that temporary teams and external experts in leading positions, may face during ongoing crises. Through a qualitative approach, six semi structured interviews were made. During these interviews the participants, who had expertise and knowledge from working in these specific circumstances, described their views, interpretations and experiences regarding exercise of leadership in temporary teams. The analysis resulted in four prominent dimensions and indicates that organizational factors, leadership, team factors and individual factors commonly affect the ongoing work during crises and includes success factors as well as challenges. It also became clear that each of these dimensions should not be seen as independent entities, but instead as a part of a synergy in which all dimensions affect each other. To be able to work well together with others in a functioning synergy, appears to be crucial. No man, woman, team or actor can in a successful way handle a crisis by themselves. The key factor therefore appears to be the ability to act together.

A large number of studies have been carried out in recent years to investigate the success factors in elearning. Based on the large number of studies, an opportunity to conduct a literature review to compile the information was identified. The chosen method for the study is a literature review based on 22 scientific articles. Based on the identified literature, two theories have been central, the Technology Acceptance Model and the Unified Theory of User Acceptance and Use of Technology. The literature is not completely unanimous on the success factors that are most critical for getting students to use elearning. Overall, two success factors from each model were identified: Perceived Usefulness and Perceived Ease of Use from TAM and Performance Expectancy and Effort Expectancy from UTAUT. The articles indicate that the success factors look different depending on how different generations view and use modern technology, as well as cultural differences. / Ett stort antal studier har gjorts de senaste åren för att undersöka framgångsfaktorer inom e-lärande. Utifrån de stora antalet studier sågs en möjlighet att genomföra en litteraturstudie för att sammanställa informationen. Detta arbete är en litteraturstudie som bygger på 22 vetenskapliga artiklar. Utifrån den identifierade litteraturen har två teorier varit centrala, Technology Acceptance Model och Unified Theory of User Acceptance and Use of Technology. Litteraturen är inte helt enig om vilka framgångsfaktorer som är mest kritiska för att få studenter att använda e-lärande. Överlag identifierades två framgångsfaktorer från varje teori: Perceived Usefulness och Perceived Ease of Use från TAM och Performance Expectancy samt Effort Expectancy från UTAUT. Utifrån artiklarna tyder det på att framgångsfaktorerna ser olika ut beroende på generationsskillnader i syn på modern teknik och modern teknikanvändande, samt kulturella skillnader

Within the EU the cohesion policy and encouragement for cross-border cooperation has becomemore important over the years. And in the academia, there has been a lot of research about thesekinds of cooperation. However, there have been few studies of cross-border cooperation regarding underpinning factors for successful cross-border cooperation. This study aims to create a theoretical model for factors that influence the success of such cooperation. This model is later applied to the cross-border cooperation between Västerbotten and Örnsköldsvik in then orthern Sweden and the tree counties of Österbotten in Finland, which is called Kvarkenrådet. The main purpose of this study is to find out whether Kvarkenrådet is a successful cross-border cooperation by applying the theoretical model on Kvarkenrådet:s cooperations. To answer the aim on the study two personal interviews have been conducted with the director of Kvarkenrådet Mathias Lindström and the president of the bord Lennart Holmlund and later the empirical results from the interviews is compared to the theoretical model of factors that influence cross-border cooperation. The result showed that all the factors in the theoretical model could be identified in Kvarkenrådet. Except from the factors in the theoretical model. The conclusion of this study is that Kvarkenrådet is a successful cross border cooperation that is built on many different factorson different level.

The purpose of this study is to support physically disabled people in everyday life by examining which factors contribute and should be taken into account in the development of welfare technology products. Therefore, three research questions have been created that aim to identify human, technical and critical success factors. Investigating these factors that benefit the studied field is considered to be very important, as all the benefits that can come with the use of a welfare technical aid are strongly associated with user-friendliness. If the product is not useful to the end user, the benefits are also lost. These factors are intended to be identified with the help of a systematic literature study. This research method was considered the most suitable, as the amount of data that can be examined and analyzed is greater than what has emerged with alternative methods.The results of the study consist of identified factors and various benefits associated with them. On the other hand, what really emerged regardless of the type of factor was the need and willingness to include stakeholders and end users in the development. / Syftet med denna studie är att stödja fysiskt funktionsnedsatta människor i vardagen genom attundersöka vilka faktorer som bidrar och bör beaktas vid utveckling av välfärdstekniska produkter. Därför har tre forskningsfrågor skapats som ämnar att identifiera mänskliga, tekniska och kritiska framgångsfaktorer. Att undersöka dessa faktorer som gynnar det studerade fältet bedöms att vara väldigt viktigt, då alla fördelar som kan komma med användningen av ett välfärdstekniskt hjälpmedel är starkt förknippat med användarvänligheten. Ifall produkten inte är användbar för slutanvändaren förloras även fördelarna.Dessa faktorer ämnas att identifieras med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Denna forskningsmetod ansågs lämpligast, detta då mängden data som kan granskas och analyseras är större än vad som framkommit med alternativa metoder.Studiens resultat består av identifierade faktorer och olika fördelar förknippade med dessa. Däremot det som verkligen framgick oberoende av typ av faktor var behovet samt viljan att inkludera intressenter samt slutanvändare i utvecklingen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka arbetsgivares upplevelser av att anställa personermed funktionsvariationer samt vilka framgångsfaktorer som kan identifieras. Fokus ligger vidatt identifiera arbetsgivares drivkrafter till att anställa personer med funktionsvariationer samtvilka styrkor och utmaningar de upplevt i sitt arbete. Resultatet identifierar mångfald,samhällsansvar och bidrag till arbetsklimatet som drivkrafter till att anställa personer medfunktionsvariationer, samt styrkor och utmaningar de upplever. För att förklara resultatettillämpas till stor del tidigare forskning inom området. Stigmatiseringsteori och socialtrelationelltperspektiv på funktionsvariationer utgör studiens teoretiska ramverk. Studien har enkvalitativ forskningsansats där sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med respondenterfrån organisationer som aktivt arbetar med att anställa personer med funktionsvariationer. I enresultat- och analysdel jämförs resultatet från intervjuerna med den tidigare forskningen. Ettflertal identifierade faktorer diskuteras i uppsatsens avslutande del. Resultatet belyser vikten avatt se individers möjligheter och utvecklingspotential i stället för att fokusera på debegränsningar en funktionsvariation medför, samt visar positiva effekter dessa medarbetare gerorganisationen. Genom detta kan resultatet av examensarbetet verka som underlag ochinspiration för arbetsgivare vid anställning av personer med funktionsvariationer. Vidare kanexamensarbetet bidra med forskning- och uppsatsförslag för både personalvetarstudenter samtforskare då framgångsfaktorer vid anställning av personer med funktionsvariationer är ettområde som till stor del saknar forskning inom en svensk kontext. / The aim of this study was to examine employers' experiences of employing people withdisabilities and which factors could be identified as successful. Focusing on identifying what ismotivating employers to employ people with disabilities, and the strengths and challenges theyhave experienced in their work. The results identify diversity, social responsibility andcontributions to the work climate as motivating to employ people with disabilities, as well asthe strengths and challenges they experience. To explain the results, an extensive applicationof previous research was applied. Stigmatization and a social-relational perspective ofdisabilities constitute the theoretical framework of the study. The study was conducted by usingqualitative research where six semi-structured interviews were held with respondents fromorganizations who actively employ people with disabilities. The results from the interviewswere compared with the previous research and after analysis, several identified factors werepresented in the discussion and conclusion. Results highlight the importance of paying attentionto individuals' abilities and progress potential instead of focusing on the limitations of adisability. And furthermore, show what positive effects the organization can experience byemployment. Through this, the result of this study can act as inspiration and a foundation foremployers when employing people with disabilities. Furthermore, the study can contribute withinspiration for both students and researchers as success factors in hiring people with disabilitiesare an area that largely lacks research within a Swedish context.