On May 31 in 1916, the battle of Jutland between Germany and Great Britain broke out in the North Sea. By the end of the battle, Great Britain had won at the strategic level of warfare while the Germans became victorious at the tactical level. Much research has been done on the battle, however, only from the British perspective. Germany emerged victorious at the tactical level, and despite solid research efforts of the battle, no one has made efforts to understand the German victory. The purpose of the study is to analyze the Battle of Jutland, which contributes to the research world with knowledge of how Germany could win at the tactical level. This will be done with a theory-consuming approach where the warring sides based on Geoffrey Till’s 11 perspectives were compared. By analyzing the two warring sides with the help of till’s theory and comparing their tactics, a greater understanding of the outcome of the battle has been created at the tactical level of warfare. The outcome of the analysis shows us that Germany was more successful than the British in six out of eight analyzed perspectives. The results contribute to existing research by highlighting the results of the tactical level of warfare.

Barn som omsorgsperson är en socialt utsatt men osynlig grupp barn. Syftet med denna uppsats är att undersöka yrkesverksamma socionomers erfarenheter av att arbeta med och bemöta barn som omsorgspersoner i familjer där det förekommer missbruk. För att besvara syftet gjordes en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer med yrkesverksamma socionomer. Resultatet tolkades med hjälp av systemteori och KASAM. Resultatet i vår studie visar att respondenternas erfarenheter av att arbeta med och möta barn som omsorgspersoner i familjer där det förekommer missbruk, på flera punkter stämde väl överens med varandra. Resultatet visade att de främsta utmaningar som socionomer upplever i arbetet med barn som omsorgspersoner är barnens lojalitet till föräldrarna, oron och att det är en grupp som är svår att identifiera. De framgångsfaktorer i arbetet med och bemötandet av barn som omsorgsperson som resultatet visar är samarbete med föräldrarna, information till barnen, att barnen får en gemenskap med andra barn i samma situation och tidiga insatser. Slutsatsen är att socionomernas kunskap är en viktig tillgång till det sociala arbetet med barn som omsorgspersoner. Socionomers erfarenheter stämmer väl överens med varandra och visar att arbetet med barn som omsorgsperson är komplext, att det finns ett flertal utmaningar och framgångsfaktorer som är viktiga att ha med sig i arbetet. Det är viktigt att ha med kunskap från andra synvinklar på barn som omsorgspersoner som tillsammans ger en helhetsbild.

I denna studie har åtta verksamma och behöriga lärare intervjuats om deras arbete med läs- och skrivinlärning i årskurs 1. Syftet har varit att ta reda på vilket undervisningssätt och inlärningsmetoder de förespråkar, samt vilka faktorer de anser främjar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Slutligen har syfte även varit att bringa klarhet i hur de aktuella lärarna arbetar för att uppnå Skolverkets läs- och skrivgaranti och därmed säkerställer att deras elever i slutet av årskurs 1 uppnår Skolverkets kunskapskrav. En studie av denna karaktär kan anses betydelsefull ur den aspekt att vårt samhälle bygger på ett skriftspråk som varje människa måste behärska för att kunna uppnå ett fungerande socialt- och yrkesverksamt liv. Studiens resultat har visat på att majoriteten av lärarna i studien har liknande utgångspunkter och arbetssätt när de undervisar i läs- och skrivinlärning. Ljudningsmetoden har varit starkt framträdande och anses viktig för att eleverna ska få en fonologisk medvetenhet. De framgångsfaktorer som lärarna i studien främst belyste var att man som lärare arbetar med högläsning för att medvetengöra eleverna om att texten har en betydelse, men också för att ge möjlighet till läsförståelse och intresse för böcker. Vidare ansågs även skrivandet vara av betydelse för att eleverna lättare skulle lära sig att läsa, samt att de drivs av en egen inre motivation. Slutligen visade resultatet att olika screeningverktyg används för att ta reda på om eleverna indikera på att uppnå Skolverkets kunskapskrav, eller om lärarna måste vidta andra åtgärder för att deras elever ska lära sig att läsa och skriva. Screeningverktygen hjälper följaktligen lärarna i studien att synliggöra vilka elever som behöver extra anpassningar och ger därmed alla elever så goda förutsättningar som möjligt för att uppnå godtagbara läs- och skrivkunskaper. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

Syftet med den aktuella studien är att undersöka vilka insatser och åtgärder som upplevs som hjälpsamma för att återintegrera elever med problematisk frånvaro till skolan. Forskningsansatsen är kvalitativ med tematisk analys (TA) som metod. De fyra informanterna var pedagoger och dem intervjuades med hjälp av en semistrukturerad enkät. Det teoretiska ramverket utgörs av allmän systemteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultatet blev att tre huvudområden identifierades: relationer, resurser och relevanta anpassningar. De viktigaste framgångsfaktorerna är fungerande relationer med såväl vårdnadshavare som eleven, men också samverkan med andra instanser. Därefter nämns organisatoriska förutsättningar i form av tid, matchning med rätt mentor och anpassad lärmiljö. Likaså är elevens intrapersonella resurser betydelsefulla. Slutligen behöver eleven känna tillhörighet samt elevens behov av samtalsstöd bemötas. Utvecklingsområden är bland annat smidigare sekretesslagstiftning, tidigare diagnosticering av funktionsnedsättningar och fungerande närvarorutiner, Vidare omnämns särskilda undervisningsgrupper och bättre förutsättningar att genomföra kartläggningar. Slutligen uttrycks önskemål om elevassistenter vid övergångar samt samtalsstöd. / The aim of the current study is to investigate what interventions and measures are perceived as helpful in reintegrating students with problematic school absenteeism to school. The current research was well suited to a qualitative research strategy as the objective was to explore individual experiences of sucess factors returning to school following problematic school absenteeism. Four semi-structured interviews were conducted with four pedagogues. The theoretical framework is based on system theory and Bronfenbrenner’s ecological systems theory of human development.The result was divided in to three main areas, relationships, resources and accurate adaptations. Firstly, findings of the current study offer an in-depth understanding of the importance of trusting relationships both with guardians as well as with the student. Secondly, in order for the intervention to be succesful a set of organizational conditions needed to be in place: time, a good match between students and teacher and a supportive educational setting. The students individual abilities also had an impact on the level of success. Finally, the student has to feel a sense of belonging and that invidual needs are meet. Areas of desirable support included a smoother approach to privacy leglislation, earlier diagnosis of disabilites and supportive attendance routines. Further smaller tuition groups, better mapping possibilites where mentioned. Finally, requests for student assistants are expressed during transitions and counselling support.

Over the past decades, the divestiture market has steadily been growing but there are signals that indicate that a large portion of these transactions can be seen as unsuccessful. To improve the number of successful divestitures, the purpose of the study is to identify key success factors that can help firms to succeed with their divestitures in the Nordic market. Since this topic is not as widely researched as closely related fields, such as Mergers and Acquisitions, and the research that has been conducted has focused on the U.S. market, without a strategic focus, the contributions of this study are academically relevant. This study is conducted in a qualitative and abductive manner with a focus on two theoretical frameworks, Resource-Based View and Business Model Innovation. These theoretical frameworks have been used to create an analytical model together with theory and previous studies of divestitures. The analytical model was then applied to analyze the empirical data which was collected by interviewing professionals within the deal advisory industry at KPMG. Finally, conclusions were drawn based on the analysis. The conclusions drawn in this study are that the most common reason to divest is to refocus on the firm's core business which is done by divesting business units that spread the firm too thin and that are seen as unprofitable. To define what a successful divestiture is, firms can use five different categories of measurements which are (i) the selling price \&amp; share price, (ii) the transaction speed \&amp; completion of the deal, (iii) the speed of negotiations \&amp; following the plan, (iv) having comprehensive transitional service agreements \&amp; relationships, and (v) retention rates. The key success factors that contribute to a more successful divestiture in the Nordics are (i) planning the divestiture process, (ii) providing adequate resources, (iii) innovating the business model, (iv) managing key employees, and (v) stakeholder communication.

I takt med den exponentiella tillväxten av digitala framsteg har traditionella arbetsmetodergradvis blivit föråldrade och mindre anpassade till dagens krav och behov. Därav väljer fleraorganisationer att genomgå en förändring och adoptera det agila arbetssättet. Att genomgå enförändring är en komplex och riskabel process. Inte minst är en övergång till agilarbetsmetodik en krävande sådan då denna metodik tror på självorganisering och innebär enstor förändring för människors tänkande och beteende. Det har tidigare även saknats praxissom ska hjälpa organisationer att övergå till agilt arbete. För att fylla detta kunskapsgap ärstudiens syfte att undersöka individers upplevelser inom en organisation vars team genomgåtten förändring till att arbeta agilt. Detta för att kunna identifiera teamens framgångsfaktorersamt om de stött på hinder under förändringens gång. För att uppnå detta har en induktivflerfallsstudie genomförts innefattande dokument och nio semistrukturerade intervjuerfördelat på tre olika team inom olika avdelningar på en organisation. Studiens resulterade isju framgångsfaktorer och fem hinder vilket ansetts vara väsentliga vid en övergång till agiltarbete. / With the exponential growth of digital advancements, traditional work methods havegradually become obsolete and less adapted to today's demands and needs. As a result,several organizations choose to undergo a change and adopt the agile way of working.Undergoing a change is a complex and risky process. Not least, a transition to agile workmethodology is a demanding one as this methodology believes in self-organization andinvolves a major change for people's thinking and behavior. In the past, there has also been alack of practices to help organizations transition to agile work. To fill this knowledge gap, theaim of the study is to investigate the experiences of individuals within an organization whoseteam has undergone a change to work agile. This is to be able to identify the teams' successfactors and whether they encountered obstacles during the course of the change. To achievethis, an inductive multiple case study has been carried out including documents and ninesemi-structured interviews distributed among three different teams within differentdepartments of an organization. The study resulted in seven success factors and fiveobstacles, which were considered to be essential in a transition to agile work.

Detta examensarbete är en studie av tre projekt som genomförts i samverkan mellan Stockholmshem och Skanska. De tre projekten, Främlingsvägen, Kv. Golvläggaren och Kv. Syllen, är uppförda mellan 2012-2019 och kan ses som tre efterföljande projekt då förutsättningarna på många sätt påminner om varandra även om husen i sig skiljer sig åt. Alla tre projekt har bland annat utförts i totalentreprenad i samverkan där beställaren och entreprenören tillsammans bildat en projektorganisation som utformat gemensamma mål inför varje projekt. Dessutom har flera medarbetare från båda projektorganisationerna och övriga involverade företag varit återkommande i flera av projekten. Gemensamt för de tre projekten är också att samtliga bedöms ha varit framgångsrika på flera sätt. Syftet med studien är därför att undersöka vilka framgångsfaktorer som varit bidragande till projektens framgång. Syftet är också att identifiera projektens utmaningar, i vilken utsträckning samverkan bidragit till projektens lyckosamma utfall och vad som skulle kunna överföras till ett eventuellt fjärde projekt. Studiens omfattning har avgränsats till projektering, produktion, överlämning samt till en kategori för övrigt. I arbetet med datainsamling till studien har ett antal intervjuer genomförts tillsammans med en litteraturstudie och samtal med sakkunniga inom relevanta delar i byggbranschen. Studiens resultat visar att något som varit särskilt framstående i alla tre projekt är samarbetet mellan Stockholmshem och Skanska med en väl fungerande projektorganisation. Kommunikation och öppenhet berättas ha genomsyrat projekten och bidragit till ett personligt engagemang och en vilja att göra sitt yttersta. Resultatet visar också att projektens lyckosamma utfall inte varit möjligt utan de nyckelpersoner som varit involverade och att erfarenheter från de tidigare projekten kunnat nyttjas till de efterkommande. Vad gäller samverkan ställer sig majoriteten av de intervjuade positiva till metoden för att strukturera upp en projektorganisations samarbete, även om de anser att det inte är avgörande. I resultatet framgår också att projekten haft en del utmaningar med främst projekteringen då vissa handlingar varit otillräckliga och samordningen av underentreprenörerna uppgetts som svår. Det framgår även att den dynamiska arbetsmarknaden i Stockholm medför svårigheter med att behålla nyckelpersoner och att hantera medarbetare som slutar. I kapitlet Analys återges en sammanställning av projektens främsta framgångsfaktorer och utmaningar. I kapitlet Diskussion redogörs utförligare kring några av dessa där det bland annat framkommer att flera framgångsfaktorer är beroende av varandra. Exempelvis hade det goda samarbetet mellan parterna förmodligen inte varit detsamma utan de nyckelpersoner som varit involverade. Att nyckelpersoner stannat har också betytt att erfarenheter från de tidigare projekten kunnat överföras på ett sätt som annars inte varit möjligt. Det framgår också att samverkan är en metod som blir allt vanligare i byggbranschen vilket tyder på ett visst paradigmskifte där det finns en efterfrågan om ett tätare samarbete mellan beställare och entreprenör med mer fokus på de mjuka parametrarna. I rapportens slutsats framgår det att samverkan i sig inte är en garanti för att lyckas med ett projekt men att det kan ses som ett verktyg för att styra en projektorganisations samarbete åt en önskvärd riktning. Metoden syftar till att öka medvetenheten gällande gruppdynamiken hos en arbetsgrupp vilket är viktigt för att utvecklas till ett högpresterande team. Det är därför inte anmärkningsvärt att det är just nyckelpersonerna och samarbetet mellan beställaren och entreprenören som anses vara projektens primära framgångsfaktorer. / This bachelor thesis is a study about three partnering projects between Skanska and Stockholmshem. The projects, Främlingsvägen, Kv. Golvläggaren and Kv. Syllen were constructed during 2012-2019 and are considered to be connected to each other due to their similar prerequisites, even though the house design differs between the projects. For example, several of the employees from the project organization, and from other companies, have been involved in more than one project. All three projects have also been constructed in a managed partnering turnkey contract where the client and the building contractor have formed a mutual project organization with mutual ambitions. One other thing that the projects have in common is that all of them are told to have been successful in many ways. The purpose with this study is therefore to investigate which factors that have been contributing to the progress of the projects. The purpose is also to identify the projects challenges, to what extent the concept of partnering has been contributing to the successful outcome and what can be transferred to a potential fourth project. The delimitation of the study has been narrowed down to project planning, construction, handover and a category for other aspects. To collect data and information, a number of interviews were carried through together with a literature study and informative conversations with experts within relevant areas in the construction industry. The result of the thesis tells that the collaboration between Skanska and Stockholmshem, together with a well-functioning project organization, have been two important factors behind the projects successful outcome. According to the interview candidates, communication and openness have been the underlying foundations throughout the projects. Among the employees, this have encouraged to a personal commitment and created a will for the project organization to work their best. Something else that is presented in the result is that the involved key figures and the gained experiences from the previous constructed projects are two other important reasons behind the successful outcome. When it comes to having a structured collaboration within the project organization, the majority of the interview candidates have positive mindset about partnering as a method, however, they do not consider the method to be the decisive factor for if a project will succeed or not. Some of the mentioned challenges that the projects have been struggling with are the project planning, insufficient documents and coordination of the subcontractors. The current labor market in Stockholm is also presented to be a challenge where there are difficulties with keeping key figures and dealing with employees quitting. A summary of the primary factors of success and challenges, based on the three projects, is found within the chapter of Analyze. The discussion is about some of these factors where it is found that many of the succeeded factors are relying on each other. For example, the good collaboration between the parties probably would not have been the same without the projects key figures. That several key figures have been involved in more than one project have meant that experiences from previous projects have been transferred to the next project, in a way that otherwise would not have been possible. It also emerges that partnering as a cooperation method is increasing within the construction industry, this indicates a certain movement of pattern where there is a demand for closer cooperation between the client and the contractor with more focus on the soft parameters. The conclusion of the study is that partnering itself may not be the solution to everything but that the method should be seen as a tool for managing the collaboration in a project organization towards a desirable direction. The method aims to increase awareness about group dynamics in a project organization, which is important for the process of evolving into a high-performing team. Therefore, it is not surprising that it is the key figures and the cooperation between the client and the contractor that are considered to be the primary factors of success for these projects.

Titel: ”Ingen ung ska bli kriminell” - Ett brottsförebyggande samverkansarbete mellan skola, socialtjänst, polis och fritid mot ungdomskriminalitet. Studiens syfte är att undersöka samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritid (SSPF) vid ett förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet i en stad i Hallands län. Samverkan utgör en central roll i denna typ av arbete i syfte att fånga upp samt förebygga att unga hamnar i kriminalitet. För att möjliggöra detta förutsätter det en fungerande samverkan mellan olika myndigheter. Genom en kvalitativ studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med verksamma aktörer i den utvalda staden för att undersöka vilka hinder och möjligheter aktörerna upplevde samt effekter av samverkansarbetet. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning inom området och utvalda teorier för att förklara samverkansprocessen. Resultatet visade på en ökad förståelse av de olika aktörernas roll i samverkan. Det visade även att drivkraften var att sträva efter gemensamma mål, att ha en vilja samt engagemang. Dessutom visar resultatet att faktorer som relationsskapande och samsyn var av stor betydelse för en god samverkan. Hinder som framkom i studien var bristen på ekonomiska resurser samt tid. Positiva effekter som visades var hur samverkan möjliggjorde arbetet att fånga upp barn och ungdomar i ett tidigt skede för att förhindra utveckling av ett normbrytande beteende. / Title: ”No young person should become a criminal” - Crime prevention collaborative work between schools, social services, police and free time (activities), against youth crime. The purpose of this study is to examine the collaboration between social services, schools, police and free time activities (SSPF) in an effort to prevent youth criminality in Hallands county. Collaboration plays a central role in this type of effort in order to catch and prevent young people from falling into crime. To make this possible, it requires an effective cooperation between different authorities. Through a qualitative study, semi-structured interviews are conducted with people active within the city to investigate what obstacles and opportunities people experienced and the effects of the collaboration. The results were analysed using previous research in the field and selected theories to explain the collaboration process. The result showed an increased understanding of the role of the various people involved in the collaboration. It also showed driving forces such as motivation for common goals, having a will and commitment. Furthermore, the results show that factors such as relationship building and consensus were of great importance for good collaboration. Obstacles that emerged in the study were financial resources and lack of time. Positive effects that were shown were how the collaboration made it possible to embrace children and young people at an early stage to prevent the development of a norm-breaking behaviour.

Bakgrund: En stor del av Sveriges företag är idag små företag och allt fler kunder efterfrågar hållbara innovationer. Dock saknas det forskning gällande just småföretag och hållbarhet inom ny produktutveckling (NPD). Därmed fokuserar denna studie på hur små företag kan utveckla hållbara innovationer och vilka framgångsfaktorer och hinder som de finns genom NPD-processen. Syfte: Syftet är att identifiera framgångsfaktorer och hinder för att små företag ska lyckas utveckla en hållbar innovation. Avgränsning: Begreppet "innovation" avser produktinnovationer på den befintliga marknaden. Termen "hållbarhet" är avgränsad till miljömässig hållbarhet. Den hållbara innovationen betraktas vidare genom NPD. Studien är avgränsad till små företag. Metod: Studien utgår från två olika perspektiv, ett kund- och ett företagsperspektiv. Kundperspektivet undersöks genom en kvantitativ enkätmetodik och företagsperspektivet undersöks genom en kvalitativ intervjumetodik. Studien är vidare baserad på en explorativ fallstudie som genomförts genom ett abduktivt angreppssätt. Resultat och Slutsats: Studiens resultat och slutsats visar att framgångsfaktorerna när små företag utvecklar hållbara innovationer är kundinvolvering, hållbara produktattribut, transparent arbete och organisatorisk struktur och integration. De hinder som studien påvisat är finansiering, produkttester, marknadsfaktorer samt organisatorisk samordning. Bidrag: Hållbara produktattribut i utvecklingen av nya innovationer i små företag bör användas som en framgångsfaktor och kommuniceras. Hinder i produkttestning när små företag utvecklar hållbara innovationer lyfts fram i studien, som inte finns i någon större utsträckning i litteraturen. Studien har bidragit till en checklista med ledande framgångsfaktorer och hinder. Dessa kan små företag ta hänsyn till vid utveckling av hållbara innovationer. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att se fler studier som undersöker NPD-processen inom små företag. Vidare uppmuntras det till att studera hållbarhetsaspekter gällande innovationer samt NPD-processer djupare.

The office market has traditionally been observed to be too inflexible to satisfy dynamic workspace demands. Market forces have continuously compressed lengths of commercial leases and new office solutions have evolved. As a result, the coworking sector, associated with a shared workspace environment, has become a multibillion-dollar industry. The aim of this study is to provide insights into the demand for flexible office solutions and the factors that make the coworking sector successful. A theoretical framework based on previously published research and literature is provided in order to examine and analyse the research question. The study is founded on empirical data based on a qualitative research methodology. The results are mainly based on a case study in London where the largest coworking operator WeWork has been studied. To support the case and increase the validity of the study, three supporting sources have been interviewed. The results show that there is a strong connection between the overall development of the business landscape and the growth of the coworking sector. Three factors were established to influence the demand for flexible office solutions: the volatile dynamics of today’s businesses, globalisation and its effects on migration, and the office market’s ridged lease structure. Furthermore, several factors were found to impact the success of the sector, including the natural development of clusters. The study implies that it is possible that the effects of the coworking sector will change the dynamics of the existing structures within the office market. / Historiskt sett har kontorsmarknaden upplevts som för rigid för att kunna tillgodose flexibla kontorskrav. Marknadskrafter har kontinuerligt komprimerat längderna av kommersiella hyresavtal och nya kontorslösningar har vuxit fram. Som en följd av detta har coworking-sektorn och dess delade kontorsmiljö vuxit till en miljardindustri. Syftet med denna studien är att bidra med insikter till efterfrågan bakom flexibla kontorslösningar och de faktorer som gör coworking-sektorn framgångsrik. Ett teoretiskt ramverk som är baserat på tidigare publicerad forskning och litteratur har utformats för att kunna undersöka och analysera forskningsfrågan. Studien bygger på det teoretiska ramverket tillsammans med en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet baseras i huvudsak på en fallstudie i London där den största coworking-operatören WeWork har studerats. För att stödja fallstudien och öka studiens validitet har ytterligare tre aktörer intervjuats. Resultaten visar att det finns en stark koppling mellan den övergripande utvecklingen av näringslivet och coworking-sektorn. Tre faktorer har fastställts påverka efterfrågan på flexibla på flexibla kontorslösningar: den volatila dynamiken bland dagens företag, globalisering och dess effekter på migration samt kontorsmarkandes rigida kontraktsstruktur. Vidare har flera faktorer visat sig påverka sektorns framgång, inklusive den naturliga förekomsten av klusterbildning. Det är möjligt att coworking-sektorn kommer förändra de befintliga strukturerna på kontorsmarknaden.