Sammanfattning/abstraktForskning visar att de fristående skolorna ser väldigt olika ut. Få studier har undersökt fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd. Syftet med min undersökning är att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristående skola arbetar för att alla elever ska nå målen. Jag har valt att göra undersökningen på en skola som under de senaste tre åren har lyckats att få alla elever att nå sina mål – d.v.s. en skola med 100 % måluppfyllelse för eleverna i år 9, enligt Skolverkets statistik.Preciserade frågeställningar: Vilka faktorer leder till att alla elever når kunskapsmålen på den aktuella skolan, enligt rektor, biträdande rektor, specialläraren och specialpedagogen? Vilka specialpedagogiska perspektiv framträder på skolan, enligt specialpedagogen?Studiens teoretiska förankring utgår ifrån en socialkonstruktivistisk ansats samt specialpedagogiska perspektiv. Vidare belyses (PESOK) - en modell för att kunna bedöma en skolas pedagogiska och sociala klimat, vars resultat kan användas för att förklara framgångsrika skolors arbete. Utgångspunkterna i (PESOK) är organisations- och socialisationsteoretiska.Jag ville fördjupa mig i en verksamhet och få en bild av vad nyckelpersoner i verksamheten anser att det är för faktorer som leder till skolans framgångar med alla elever. Undersökningen är en gjord som en fallstudie, byggd på halvstrukturerade intervjuer. Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod har använts för att bearbeta data.I studiens resultat framhöll samtliga informanterna att goda relationer är mycket betydelsefullt för att alla elever ska kunna nå målen. En annan framgångsfaktor som informanterna lyfte fram, var en omfattande kartläggning av elevernas språk/läsutveckling som påbörjas i förskoleklassen. Kartläggningen görs som ett förebyggande arbete för att kunna sätta in tidigt stöd, om behovet finns. Datorer till alla ansågs vara viktigt för att kunna anpassa skolarbetet så att alla kan nå målen och även som en del till inkludering. Framgångfaktorer som är utmärkande för (PESOK) stämde väl överens med informanternas uppfattningar. Det pekar på att detta är en skola som har ett gynnsamt pedagogiskt och socialt klimat, vilket gör att även elever med sämre förutsättningar (elever i svårigheter eller med sämre socioekonomisk bakgrund) når målen. Specialpedagogens uppfattningar speglade ett tydligt relationellt specialpedagogiskt perspektiv, där också det kommunikativa relationsinriktade perspektivet gjorde sig synligt. Specialpedagog och speciallärare har en framträdande roll i verksamheten. De är involverade i skolans utvecklingsarbete och i klassrummen och ser till att få lärarna med sig. Elever som är i behov av särskilt stöd är allas ansvar. Specialpedagogen nämnde att skolans aktieägaravtal med möjlighet för personalen att äga aktier kunde vara en faktor som påverkade lärarnas engagemang – viljan att ibland ge lite mer av sin tid. Skolans specialpedagogiska arbete var en naturlig del av verksamheten där alla elever förväntas nå målen.

Denna studie har behandlat ämnet gällande vilka framgångsfaktor som varit relevanta inom restaurangbranschen under den extrema period som pågick under Covid-19 pandemin. En bransch som har drabbats hårt pandemin är restaurangbranschen. Riksdagens smittskyddsinsatser innebar exempelvis begränsat antal gäster i lokalen, näringsförbud efter vissa tider. Ansvar för att besökare efterföljde restriktionerna låg på näringsidkaren, i de fall åtgärderna var otillräckliga fanns risk böter och näringsförbud   Studien har en kvalitativ ansats med stöd av semistrukturella intervjuer, gett en bild av hantering av- och framgångsfaktorer under extrema omständigheter likt Covid-19 pandemin. Intervjuerna har behandlat begreppet framgång och framgångsfaktorer har diskuterats. I ett försök att finna specifika faktorer som restaurangerna applicerat för att undvika konkurs.  Slutsatsen visar att restriktionerna påverkat restaurangerna negativt i hög grad det har även krävts förändringar i verksamheterna för att undvika en konkurs. Restaurangerna har behövt anpassa sig efter marknaden och kundernas förändrade behov och önskemål, genom exempelvis tillhandahålla en plats att tvätta och sprita händer. Studien fann att god ekonomisk ställning samt möjlighet att planera verksamheten är viktiga framgångsfaktorer i krissituationer. Vidare dras slutsatsen att atmosfär och läget på restaurangen har en stor betydelse för dess överlevnad, vilket även visats i studier från tidigare krissituationer som lågkonjunktur. En bra ledning och en engagerad restaurangchef bidrar till framgång, detta har varit viktigt under en lågkonjunktur och även under pandemin.

Syftet med denna uppsats var att utveckla kunskap kring vilka faktorer som påverkar implementeringen och upprätthållandet av Lean i tandvård. För att belysa detta syfte användes en kvalitativ ansats där det genomfördes fem intervjuer med nyckelpersoner i två fall, som sedan kompletterades med tre intervjuer av respondenter som inte var kopplade till något av fallen. I tillägg till dessa intervjuer gjordes en dokumentstudie relaterad till fallen där sju dokument analyserades. Intervjuerna transkriberades och en innehållsanalys gjordes genom kodning. Resultatet av studien genererade ett antal framgångsfaktorer och korresponderande hinder för implementeringen och upprätthållandet av Lean. De kritiska framgångsfaktorerna som identifierades var ledarskap som har intresse för Lean, ledarskap som driver Lean-konceptet kontinuerligt, informationsdelning och utbildning och anpassning av Lean till den egna organisationen. Det största hindret var motstånd från personalen, ett hinder som användandet av informationsdelning hjälpte att reducera. / The purpose of this thesis was to develop knowledge about which factors affect the implementation and maintenance of Lean in dental care. To study this, a qualitative method was used where five interviews were conducted with key persons in two cases, which were then supplemented with three interviews with persons that were not connected to the two cases. In addition to this, a document study was made related to the cases where seven documents were analyzed. The interviews were transcribed, and a content analysis was done through coding. The results generated several critical success factors and corresponding barriers to the implementation and maintenance of Lean. The critical success factors that were identified were leadership that has an interest in Lean, leadership that drives the Lean concept continuously, information sharing and education of employees and adaptation of Lean to the individual organization. The biggest barrier was resistance from staff, however, the use of information sharing helped to reduce it.

Idag rapporterar media om att den problematiska skolfrånvaron ökar. Enligt skollagen har alla elever rätt till en utbildning och den svenska närvaroplikten innebär att varje skola behöver kunna främja skolnärvaro. En fullständigt genomförd grundskola med godkända betyg är en skyddsfaktor mot utanförskap i samhället och psykisk ohälsa. Syftet med studien är att bidra med kunskap om skolans insatser för att stödja elever med problematisk skolfrånvaro i att kunna återgå till skolan. Forskningsfrågorna sökte svar på framgångsrika insatser som eleverna och deras vårdnadshavare beskriver för återgång till skolan, sett ur ett flernivåperspektiv. Studiens teoretiska ramverk var Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. Undersökningen hade en kvalitativ forskningsansats, inspirerad av fallstudiedesign. För att samla in data användes semistrukturerade intervjuer. En pilotstudie genomfördes för att förbättra våra intervjufrågor. Urvalet till studien baserades på ett målstyrt urval. Våra respondenter var fyra elever och deras vårdnadshavare. Eleverna hade tidigare haft problematisk skolfrånvaro men återvänt till skolan. Tidigare forskning har visat att framgångsfaktorer som ökar skolnärvaro innefattar undervisning, delaktighet, inflytande, trygghet och studiero, tillitsfulla relationer och kommunikation mellan hem och skola. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning. I vårt resultat framkom även betydelsen av att minska kraven på eleverna i skolsituationen för en positiv återgång till skolan. Ytterligare framkom ur ett systemteoretiskt perspektiv att faktorer på samtliga nivåer inom teorin har en inverkan på skolnärvaron. En liten förändring på någon nivå kan påverka elevens förutsättningar att närvara i skolan. Vi tänker oss att vår studie kan bidra med kunskap och vara ett stöd i skolors närvarofrämjande arbete. / Today, Media reports that the problematic school absence is increasing. According to Skollagen, all students have the right to an education, and the Swedish compulsory attendance means that each school needs to encourage school attendance. A completed schooling with passed grades is a protection factor in society and against mental illness. The purpose of this study is to contribute with knowledge about the schools’ measures to aid students with problematic school attendance in returning to school. The research questions sought to find successful measures that students and their guardians describe were important in the students’ returning to school, seen from a multilevel perspective. The theoretical framework of the study was Bronfenbrenner’s educational system theory. The study had a qualitative research method, inspired by case study design. To collect data, semi structured interviews were used. A pilot study was carried out to perfect our questions. The selection of participants was based on goal-oriented factors. Our respondents were four students and their guardians. The students had previously had problematic school absence but then returned to school. Previous research has shown that success factors that increase the students’ attendance in school are teaching, participation, influence, security, a peaceful study situation, trusting relations and communication between home and school. The results from the study coincide with previous research. In our result, the importance of lowering the demands on the students in order to reach a successful return to school, emerged. Furthermore, from a theoretical system perspective, all theoretical factors influenced school attendance. A small alteration at some level can affect the students’ prerequisite for school attendance. Our study can contribute with knowledge about, and be supportive in, schools’ work with encouraging school attendance.

Digitalisering medför nya möjligheter för offentlig sektor att designa service till medborgare och användarcentrerade e-tjänster står högt på agendan. Användarupplevelse och användbarhet är två nyckelbegrepp som fokuserar på interaktionen mellan användare och system för att uppfylla användarens behov och samtidigt erbjuda en högre grad av funktionalitet. Tjänstekvalitet, vilket innebär användarens förväntade servicenivå och uppfattningar om den mottagna servicenivån, har i forskning förknippats med en högre grad av uppfattad användbarhet och positiv användarupplevelse. Syftet med studien är att identifiera, beskriva och förklara kritiska framgångsfaktorer för hur e-tjänster uppfattas bidra till en högre grad av tjänstekvalitet genom en högre grad av uppfattad användbarhet och en högre grad av positiv användarupplevelse hos individuella användare i åldern 40 till 50 år i en svensk kommun. I studien tillämpas fallstudiemetoden och för att undersöka studiens syfte skapas en litteraturbaserad analysmodell och semistrukturerade personliga intervjuer kombinerat med användningstester genomförs. Som fallorganisation valdes en svensk kommun och som fallstudieobjekt valdes en representativ e-tjänst. I studien genomförs fem semistrukturerade intervjuer med individuella användare i målgruppen 40 till 50 år, vilka är de mest frekventa användarna av fallorganisationens e-tjänster. Utifrån studien kan tre slutsatser dras. Den första slutsatsen är att användaren uppfattar tjänsteleverantören som en central aktör, vilket gör centraliserad tillgänglighet i kombination med informationskvalitet till kritiska framgångsfaktorer för en högre grad av upplevd tjänstekvalitet. Det innebär dels att användaren uppfattar användarresan i ett större perspektiv där alla tidigare interaktioner är betydelsefulla för att forma uppfattningen av tjänstekvalitet, dels att användaren förutsätter att tidigare interaktioner, framför allt tidigare lämnade kontakt- och personuppgifter, ska finnas centraliserade och tillgängliga. I den andra slutsatsen är kommunicerbarhet en kritisk framgångsfaktor för en högre grad uppfattad tjänstekvalitet. Kommunicerbarhet, framför allt instruerande kommunikation, bidrar till att skapa tydlighet med tydliga instruktioner och enkelhet, samt förifyllda fält som underlättar användarens hantering av ärendet vilka tillsammans bidrar till en lägre ansträngnings- och svårighetsgrad. Den tredje slutsatsen är att den uppfattade graden av tjänstekvalitet baseras på det upplevda värdeskapande e-tjänsten erbjuder och vilka behov e-tjänsten uppfyller. För att skapa ett mervärde för användaren bör e-tjänsten betraktas ur ett ekosystemperspektiv för att både skapa mervärde för användaren och främja interaktion mellan aktörer/organisationer i en samskapande process. Studien ger ett kunskapsbidrag till fallorganisationen, informatikstudenter och praktiker inom tjänstedesign och innefattar en beskrivning av hur nuläget för en specifik e-tjänst uppfattas ur både perspektivet användbarhet och användarupplevelse. Studien bidrar med förklaringskunskap till hur och varför användbarheten och användarupplevelsen samspelar till att forma den uppfattade tjänstekvaliteten av den enskilda e-tjänsten. Studien bidrar även till vägledande kunskap genom utformning av en generisk serviceresa vilken visualiserar generella drag hos e-tjänsten som bidrar till en högre grad uppfattad tjänstekvalitet hos individuella användare.

Business Intelligence (BI) är en central del av modern affärsverksamhet och används för att omvandla rådata till meningsfull information för bättre beslutsfattande. Införande av BI kan möta flera utmaningar som påverkar BI:s effektivitet och framgång. Utmaningar som teknisk integration till andra system, datakvalitet och tekniska hinder vid anpassning av komplexa krav förekommer. Men det främsta utmaningarna vid införande av BI är de mjuka/mänskliga faktorerna, vilket är faktorer som har prioriterats bort vid tekniskt komplexa IT-införanden. Ett BI-införande är en stor investering och genom att adressera de mjuka faktorerna och dess utmaningar, skapar verksamheten större möjligheter till att uppnå ett framgångsrikt BI-införande.  Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara mjuka framgångsfaktorer som påverkar graden av framgångsrikt BI-införande och vilka uppfattade effekter en högre grad av framgångsrikt BI-införande får, för en mellanprojektsrelation mellan kund- och systemimplementatör.  I denna studie har en litteraturstudie genomförts och fallstudiemetoden tillämpats. En analysmodell har utformats och är baserat på det viktigaste från litteraturstudien. Semistrukturerade intervjuer har genomförts via teams eller varit personliga på ett kontor. Semistrukturerade intervjuer genomfördes för att få fram empiriska data om studiens syfte. Tre intervjuer har genomförts med fallföretaget Atea och två intervjuer med kundföretaget Myndigheten för Yrkeshögskolan (MyH).  Studiens viktigaste slutsatser är; Aktivt arbete med förändringsledning under och efter projektet. Verksamhetsförståelse för att kunna anpassa BI-systemet till verksamheten för att det ska bli användbart och användarvänligt. Ha förtroende för varandra i projektet och ha en öppen och tydlig kommunikation. Slutligen är det viktigt att systemanvändarna har ett aktivt deltagande i BI-projektet och att de fortsätter med kontinuerlig efter BI-införandet. Kunskapsbidraget för denna studie är tre indikatorer som har uppdaterats i modifierade analysmodellen grad av verksamhetsförståelse, omfattning av förstudie och grad av förtroende för varandra. Sedan bidrar studien med insikter inom framgångsfaktorer som inte är lika utforskade som de ¨hårda¨ framgångsfaktorerna är.

Projektstyrning är viktig och IT-projektledaren har en avgörande roll för ifall IT- projekt lyckas eller inte. Dock är det en stor utmaning att leda IT-projekt och att få den effekt som önskas genom exempelvis tidplan, budget och resurser. Samtidigt tar digitaliseringen hela tiden samhället framåt och kunskapen som samlas in efter avslutade IT-projekt gör att lärdomarna ständigt växer. Likväl är det fortsatt få IT- projekt som lyckas. Enligt tidigare forskning är två av huvudfaktorerna som avgör huruvida ett projekt anses lyckas eller inte, tid och budget. Vidare utgör IT-projektledaren dess mest betydande roll i början av projektet, men att löpande och god kommunikation, samt med ett flexibelt ledarskap, är viktiga hörnstenar för att lyckas med projektet. Denna studies syfte har varit att undersöka och få en bättre förståelse för varför IT- projekt lyckas eller inte lyckas utifrån projektledares perspektiv. För att besvara detta syfte har följande forskningsfrågor ställts: Hur beskriver projektledare de kritiska framgångsfaktorerna i ledningen av ett IT-projekt? och Hur beskriver projektledare utmaningarna i ledningen av ett IT-projekt?. En kvalitativ undersökningsmetod har tillämpats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex IT-projektledare vid ett stort IT-företag i Sverige. Intervjufrågorna har behandlat områden som projektledning och vilka framgångsfaktorer samt utmaningar projektledare upplever vid IT-projekt. Resultatet av studien visar att för att lyckas med ett IT-projekt utifrån projektledarens perspektiv, är nyckeln för framgång god kommunikation, att kunna prioritera rätt, samt god kravhantering. Vidare bör projektledaren ha en god förståelse för systemet, besitta tekniska färdigheter, samt ha en god förståelse för IT-komponenter såsom beroenden och kopplingar. Slutligen utgör även resurser, budget och avsatt tid avgörande faktorer. Projektledarna menar samtidigt att på grund av den komplexitet IT-projekt ofta utgörs av, är det utmanande att göra relevanta ändringar i projektet som passar samtliga intressenter, den egna projektgruppen inkluderat. Det är dessutom ofta en utmaning för projektledaren att kunna förstå och förklara den kundnytta ett IT-projekt kan medföra, återigen på grund av komplexiteten vid IT- projekt. Att som projektledare även kunna prioritera rätt, samt att ha de rätta resurserna redo, har visat sig vara en utmaning för många. Sedan är det utmanande när intressenter har ett tydligare fokus på business än den tekniska delen. / Project management is important and the IT project manager has a crucial role in whether IT projects succeed or not. However, it is a great challenge to lead IT projects and to get the desired effect through, for example, schedule, budget and resources. At the same time, digitalization is constantly moving society forward and the knowledge that is gathered after completed IT projects means that the lessons are constantly growing. Nevertheless, there are still few IT projects that succeed. According to previous research, two of the main factors that determine whether a project is considered successful or not are time and budget. Furthermore, the IT project manager has its most important role at the beginning of the project, but that continuous and good communication, and with a flexible leadership, are important cornerstones for success with the project. This study’s purpose has been to investigate and gain a better understanding of why IT projects succeed or fail from the project manager's perspective. To answer this purpose, the following research questions have been asked: How does the project manager describe the critical success factors in the management of an IT project? and How do project managers describe the challenges in managing an IT project?. A qualitative survey method has been applied where semi-structured interviews have been conducted with six IT project managers at a large IT company in Sweden. The interview questions have dealt with areas such as project management and what success factors and challenges project managers experience in IT projects. The results of the study show that to succeed with an IT project from the project manager's perspective, the key to success is good communication, being able to prioritize correctly, and good requirements management. Furthermore, the project manager should have a good understanding of the system, possess technical skills, and have a good understanding of IT components such as dependencies and connections. Finally, resources, budget and time allotted are also important factors. At the same time, the project managers believe that due to the complexity that IT projects often consist of, it is challenging to make relevant changes to the project that suit all stakeholders, including their own project group. In addition, it is often a challenge for the project manager to be able to understand and explain the customer benefit an IT project can bring, again due to the complexity of IT projects. As a project manager, being able to prioritize correctly, as well as having the right resources at hand, has proved to be a challenge for many. Furthermore, it is challenging when stakeholders have a clear focus on business rather than the technical part.

The definition of a project is that an individual or group of individuals carries out a work that results in a unique product or service. What is usually discussed in both the media and in the construction industry is the type of project that you can talk about. In this study, this is called conventional construction projects. There are also projects that you are not allowed to talk about and that must be kept secret for various reasons. These can, for example, be based on protecting national interests. In these projects, integrity is one of the most important parameters to keep track of from a management perspective. This study examines the work methodology in this area of the Swedish construction industry. The study is based on traditional project management theory and begins with a review of concepts such as critical success factors (CSF), the distinction between confidentiality and conventionality, key performance indicators (KPI) and the classic iron triangle. The study's question is whether these concepts appear and are applied differently in confidential construction projects compared to conventional ones. Are there any activities that are of utmost importance that they are carried out for a confidential project to be considered successful? The study was conducted as a qualitative, abductive study where information was obtained through semi-structured interviews. In total, eleven interviews were conducted with individuals who participated in some form of confidential construction project. All respondents have represented construction contractors during their time in confidential construction projects. The conclusion after the completed analysis of the interviews shows that confidential projects do not differ significantly in terms of project structure. On the other hand, this type of project is characterized by a much higher degree of accuracy regarding planning and implementation than a comparable conventional construction project. / Definitionen av ett projekt är att en enskild eller grupp av individer genomför ett arbete som resulterar i en, på något sätt, unik produkt eller tjänst. Vad som vanligtvis diskuteras i både media och i byggbranschen är den typ av projekt som du faktiskt får prata om. I denna studie kallas detta för konventionella byggprojekt. Det finns även projekt som du inte får prata om och som måste hållas hemliga av olika anledningar. Dessa kan exempelvis vara grundade i nationella skyddsintressen. I dessa projekt är integritet en av de viktigaste parametrarna att hålla koll på ur ett ledningsperspektiv. Denna studie undersöker arbetsmetodiken inom detta område i byggbranschen. Studien tar avstamp från traditionell projektledningsteori, och inleds med en genomgång av koncept såsom kritiska framgångsfaktorer (CSF), distinktionen mellan konfidentialitet och konventionalitet, nyckeltal (KPI) samt den klassiska järntriangeln. Studiens frågeställning är om dessa begrepp ter sig och tillämpas annorlunda i konfidentiella byggprojekt jämfört med konventionella. Är det några aktiviteter som är av yttersta vikt att de genomförs för att ett konfidentiellt projekt ska anses vara framgångsrikt? Studien har genomförts som en kvalitativ, abduktiv studie där informationsinhämtningen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Totalt har ett antal om elva intervjuer genomförts med individer som deltagit inom någon form av konfidentiellt byggprojekt. Samtliga respondenter har representerat byggentreprenörer under deras tid i konfidentiella byggprojekt. Slutsatsen efter den genomförda analysen av intervjuerna visar att konfidentiella projekt inte skiljer sig avsevärt mycket sett till struktur på projektet. Däremot karakteriseras denna typ av projekt av en mycket högre grad av noggrannhet avseende planering och genomförande än ett jämförbart konventionellt byggprojekt.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen kring fungerande insatser och undervisning i skolan för elever med problematisk frånvaro genom att intervjua elever och lärare – och attundersöka svenskämnets roll i detta sammanhang för att få en bild av svenskundervisningen, om ämnet har en särskild roll.Metod: Tanken var att intervjua uteslutande elever, så unga som möjligt, för att fylla den forskningslucka som finns här. Sammanlagt har fem personer intervjuats, två elever, en iårskurs sju och en på gymnasiets sista år samt tre pedagoger. Pedagogerna har talat omspecifika elever vilket medför att fem elevers erfarenhet av problematisk frånvaro och återgång i skola stått i fokus i denna studie. Tematisk analys har använts för att identifiera, analysera och beskriva teman i det insamlade datamaterialet; de fyra kvalitativa intervjuerna.Resultat: Resultatet i föreliggande examensarbete visar att det är viktigt att höra elever, både i elevintervjuer och intervjuerna med pedagoger. Därför presenteras denna framgångsfaktor,Lyssna på eleven, utförligt. En annan framgångsfaktor som nämns och upptäcks i föreliggande examensarbete, är ”relationsöverföring” i samband med stadiebyte. Den presenteras ocksåutförligt, både med ett lyckat exempel och ett som inte fungerade. Studien visar också attsvenskämnets roll när elever med erfarenhet av problematisk frånvaro återgår i skola, intehar någon utmärkande roll. Ämnet historia och engelska sticker ut mer än svenskämnet här, på olika sätt.

Syftet med studien var att studera unga vuxnas erfarenheter och upplevelser från tiden med en problematisk skolfrånvaro, med ambition att skapa en djupare förståelse för orsakerna till beteendet och eventuella konsekvenser, såväl som framgångsfaktorer och eventuella brister inom området. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med nio informanter. Fem av dessa var unga vuxna i ålder 18–26 år med egen erfarenhet av problematisk skolfrånvaro, och fyra informanter var föräldrar till individer med nuvarande eller tidigare erfarenhet av problematisk skolfrånvaro. Vår empiri bearbetades med hjälp av tematisk analys och resultatet analyserades med stöd av Protection Motivation Theory, det salutogena perspektivet genom KASAM och det relationella perspektivet. Resultatet visar att det finns flera olika orsaker till individernas problematiska skolfrånvaro och att orsakerna många gånger inkluderar olika aspekter: individuella, familjerelaterade och skolrelaterade. Aspekter som ofta samverkar. Studien visar att det är viktigt med tidiga, individuella anpassningar och samverkan för att motverka en problematisk skolfrånvaro. Med distans till den tid då den problematiska skolfrånvaron började, vittnar samtliga informanter i studien om att deras historia hade kunnat utvecklats annorlunda om skolan, hemmet eller samhället hade agerat tidigare och/eller annorlunda. / The aim of this study was to examine the experiences and perceptions of young adults during a period of problematic school absenteeism, with the ambition of gaining a deeper understanding of the causes of the behavior and potential consequences, as well as success factors and potential shortcomings in the area. We have utilized a qualitative research method where data collection was conducted through semi-structured interviews with nine informants. Five of these were young adults aged 18–26 with personal experience of problematic school absenteeism, and four informants were parents of individuals with current or previous experience of problematic school absenteeism. Our empirical data was processed using thematic analysis and the results were analyzed with the support of Protection Motivation Theory, the salutogenic perspective thru sense of coherence and the relational perspective. The results shows that there are several different causes of the individuals' problematic school absenteeism, often involving various aspects: individual, family-related, and school-related, which often interact. The study also shows that it is important to have early, individualized adjustments and collaboration to counteract problematic school absenteeism. With distance from when the problematic school absenteeism began, all informants in the study testify that their history could have developed differently if the school, home, or society had acted earlier and/or differently.