Stockholm upplever en ökad urbanisering, en fastighetsbransch som är i ständig tillväxt, denlängsta bostadskön i historien och en vakansgrad på kontorsfastigheter som är rekordlåg. Denintensiva marknadskonkurrensen tvingar fastighetsorganisationer att anta strategier för attsäkerställa överlevnad, tillväxt och utveckling i en snabbväxande miljö. I detta avseende blirorganisatoriska metoder och tekniker ett särskilt viktigt forskningsämne. Fastighetsföretagensframgångar bör fånga samtligas uppmärksamhet då dessa är av stor vikt för ett områdesekonomiska och sociala liv.Denna studie placeras i detta teoretiska ramverk och syftar till att identifiera framgångsfaktorernaför fastighetsägande bolag i Stockholmsregionen, ur ett allmänt samt förvaltningsperspektiv.Studien siktar även på att undersöka eventuella skillnader i kritiska framgångsfaktorer beroendepå vilken typ av fastigheter företagen är specialiserade inom. Vidare lyfter studien fram eventuellaskillnader i kritiska framgångsfaktorer beroende på geografiska lägen samt om det finns enpåverkan i beslut för fastighetsägande bolag att expandera på nya orter. För att uppnå studienssyfte har författarna intervjuat sex fastighetsbolag relaterade till förvaltningssektorn i Stockholmsamt Hans Lind, f.d. professor i fastighetsekonomi på KTH. Intervjuer administrerades via telefonsamt möten med respondenter. Den studerade modellen ger en översikt som kan, på ett översiktligtsätt, användas av företag för egen analys av framgångsfaktorer.Forskningen presenteras i fyra huvuddelar. Den första delen går igenom fastighetsindustrinsegenskaper i Stockholm, specificerar forskningsproblemet samt fastställer den konceptuellaanalysen av fastighetsbranschens interna faktorer. Den andra delen består av en litteraturstudie omkritiska framgångsfaktorer i allmänhet samt i en förvaltningsmiljö. Den tredje delen fastställermetoden och tolkningen av resultaten som följer de genomförda intervjuerna. Slutligen avslutasrapporten med en allmän slutsats samt rekommendation. Slutsatsen visar att en gemensam kritiskframgångsfaktor för samtliga fastighetsägande bolag är att erbjuda en lokal närvaro inom sinabestånd. En större skillnad i kritiska framgångsfaktorer har inte visats sig finnas mellan studeradefastighetssektorer. Vidare anser samtliga bolag att det finns en skillnad i kritiska framgångsfaktorerberoende på geografiskt läge, dock påverkar det inte beslutet huruvida man ska man expandera tillnämnda läge eller inte. / The real estate industry in Stockholm is in growth, urbanization is continuous, the housing queueis longer than ever before and the vacancy rate for office spaces is at a record low. The intensivemarket competition forces real estate organizations to adopt strategies to ensure survival, growthand development in a fast-growing environment. In this regard, organizational methods andtechniques has become a prioritized field of study. The real estate companies' success should catcheveryone's attention as these are of great importance for the economic and social life of an area.This study is placed in this theoretical framework and aims to identify the critical success factorsfor property owning companies in Stockholm, both from a holistic and property managementperspective. The study also aims at investigating any differences in critical success factorsdepending on what type of real estate the company is specialized in. Furthermore, the studyhighlights if there are any differences in critical success factors depending on geographicallocations and whether it has an influence on property companies’ decisions on whether to expandin new locations. The methodology of the study includes interviews with six real estate companiesrelated to the property management sector in Stockholm, as well as Hans Lind, ex professor in realestate economics at KTH. The interviews were administered by phone calls and personal andrecorded meetings with respondents. The model studied provides an overview that can easily beused by companies for internal analysis of critical success factors.The research is presented in four main parts. The first part encompasses the characteristics of thereal estate industry in Stockholm, specifies the research problem and determines the conceptualanalysis of the real estate industry's internal factors. The second part consists of a literature studyon critical success factors in general and in a facility management environment. The third partestablishes the method and interpretation of the results that follow the conducted interviews.Finally, the report ends with a general conclusion and recommendation. Our conclusion indicatethe existence of a common critical success factor for all property-owned companies participatingin the study: to offer local presence within owned holding. There is no significant variation amongcritical success factors depending on the companies included in study. Furthermore, all companiesconsider that there is a difference in critical success factors depending on geographical location,but it does not affect the decision whether to expand to said position or not.

Many people feel anxious about a change, at the same time we live in a society that is changing at an ever-increasing rate. The changes can be big or small, and through theories from change management, it has become a well-studied topic how an organization can push through a change in a structured way. A change that many organizations choose to undergo is to implement new ERP-systems, which is considered a major change for an organization. When implementing business systems, the failure rate is high and to minimize the risk of failure, critical success factors have been developed, where one of the factors is management. Through semi-structured interviews and thematic analysis, this study has investigated what expectations there are of management before a business system change. Which resulted in 11 expectations that give a clearer picture of what, when and how management can work to reduce employees' concerns about the ERP-system change and minimize the risk of failing with its implementation. / Många människor känner oro inför en förändring, samtidigt lever vi ett samhälle som förändras i allt högre takt. Förändringarna kan vara stora som små och genom teorier från förändringsledning har det blivit ett välstuderat ämne hur en organisation på ett strukturerat sätt kan driva igenom en förändring. En förändring som många organisationer väljer att genomgå är att implementera nytt affärssystem, vilket anses vara en stor förändring för en organisation. Vid implementering av affärssystem är misslyckande graden hög och för att minimera risken för ett misslyckande har kritiska framgångsfaktorer tagits fram, där en av faktorerna är ledningen. Denna studie har genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys undersökt vilka förväntningar det finns på ledningen inför ett affärssystemsbyte. Vilket resulterade i 11 förväntningar som ger en tydligare bild över vad, när och hur ledningen kan arbeta för att minska medarbetarnas oro inför affärssystemsbytet och därmed minimera risken att misslyckas med sin implementering.

Studien syftar till att synliggöra hur verksamma lågstadielärare arbetar med elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF-diagnoser) i det ordinarie matematikklassrummet. Bakgrundsdelen inleds med en redogörelse för hur matematiksvårigheter kopplat till olika NPF-diagnoser ser ut. Därefter tas begreppet inkluderande matematikundervisning upp samt förslag på hur lärare eller andra pedagoger kan jobba med dessa elever i skolan, detta baserat på tidigare, vetenskaplig forskning. Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem lågstadielärare på skolor runt om i landet. Intervjuerna spelades in som ljudfiler för att sedan transkriberas och tolkas utifrån innehållsanalysen olika steg. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella- samt i det relationella perspektivet. Resultat visar att elever med NPF-diagnoser drar nytta av att följa en tydlig struktur som upprepar sig från lektion till lektion. Eftersom eleverna ofta har bristande uppmärksamhets- och koncentrationsförmåga är det viktigt att de får kortare arbetspass, blandat med mer pauser än övriga klasskamrater. Vidare visar resultatet att det är viktigt att eleverna får möjlighet att variera sina arbetssätt och arbetsformer, samtidigt som de får kontinuerlig återkoppling och stöd under hela undervisningsprocessen. / The purpose of the study is to highlight how primary school teachers work in the regular classroom while teaching pupils, diagnosed with neuropsychiatric disabilities, mathematics. The background section begins with an account of how mathematics challenges, associated with these specific disabilities, may appear. Thereafter the concept of inclusive mathematics teaching is discussed along with suggestions on how teachers and other educators can work with these pupils, based on previous scientific research. The study data has been gathered through qualitative interviews with five primary school teachers in schools throughout the country. The interviews were recorded as audio files to later be transcribed and interpreted in regards to the content of the analysis' different steps. The study has its theoretical point of departure in the sociocultural, but also in the relative perspective. The result shows that pupils with neuropsychiatric disabilities benefit from following a clear structure which is repeated from lesson to lesson. Since the pupils often lack attention and concentration ability it is important that they have shorter work periods along with more frequent breaks than other classmates. Furthermore, the result shows that it is important that the pupils have the opportunity to vary their working methods and working routines, while at the same time receiving continuous feedback and support throughout the entire teaching process.

The purpose of this thesis was to use a quantitative method to expand on previous research in the field of start-up success prediction. This was accomplished by including more criteria in the study, which was made possible by the Crunchbase database, which is the largest available information source for start-ups. Furthermore, the data used in this thesis was limited to Western European start-ups only in order to study the effects of limiting the data to a certain geographical region on the prediction models, which to our knowledge has not been done before in this type of research. The quantitative method used was machine learning and specifically the three machine learning predictors used in this thesis were Logistic Regression, Random Forest and K-nearest Neighbor (KNN). All three models proposed and evaluated have a better prediction accuracy than guessing the outcome at random. When tested on data previously unknown to the model, Random Forest produced the greatest results, predicting a successful company as a success and a failed company as a failure with 79 percent accuracy. With accuracies of 65 percent and 59 percent, respectively, both logistic regression and K-Nearest Neighbor (KNN) were close behind. / Syftet med denna avhandling var att använda en kvantitativ metod för att utöka tidigare forskning inom modellering av framgångsfaktorer för start-ups genom maskininlärning. Detta kunde åstadkommas genom att inkludera fler kriterier i studien än vad som har gjorts tidigare, vilket möjliggjordes av Crunchbase-databasen, som är den största tillgängliga informationskällan för nystartade företag. Dessutom är den data som användes i denna avhandling begränsad till endast västeuropeiska start-ups för att studera effekterna av att begränsa data till ett visst geografiskt område i prediktionsmodellerna, vilket inte har gjorts tidigare i denna typ av forskning. Den kvantitativa metoden som användes var maskininlärning och specifikt var de tre maskininlärningsmodellerna som användes i denna avhandling Logistic Regression, Random Forest och K-Nearest Neighbor (KNN). Alla tre modeller som inkluderats och utvärderats har en bättre förutsägelsesnoggrannhet än att gissa resultatet slumpmässigt. När modellerna testades med data som tidigare varit okänd för modellerna, gav Random Forest det bästa resultatet och predikterade ett framgångsrikt företag korrekt och ett misslyckat företag korrekt med 79 procents noggrannhet. Nära efter kom både K-Nearest Neighbor (KNN) och Logistic Regression med respektive noggrannheter på 65 och 59 procent.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en folksjukdom som påverkas av ohälsosamma levnadsvanor. För att förhindra sjukdomsprogression och komplikationer krävs det av personer med DMT2 att utföra egenvårdsinsatser. Egenvårdsinsatser omfattar självmedicinering, regelbundna blodsockerkontroller, fysisk aktivitet och kostrestriktioner. Egenvårdsinsatserna hjälper till att reglera sjukdomen och reducera risken för kardiovaskulära sjukdomar samt tidig död. Personer med DMT2 upplevs av vårdpersonal som svårmotiverade till livsstilsförändringar vilket skapar frustration bland vårdpersonalen när inga framsteg identifieras vid hälsokontroller. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers erfarenheter och upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på resultatet från tio kvalitativa studier och en mixad metod-studie. Studierna relevans- och kvalitetsgranskades utifrån mallar utarbetade av högskolan i Gävle. Resultatet framställdes med hjälp av en tematisk analysmetod. Huvudresultat: Resultatet redovisas under två huvudteman; inre faktorer och yttre faktorer. De uppmärksammade inre faktorerna av betydelse för implementering av egenvårdsinsatser  var olika attityder, inställningar kring fysisk aktivitet och kostrestriktioner, nivå av sjukdomsinsikt, ekonomisk situation, fysiska funktionsnedsättningar och multisjuklighet. De yttre faktorerna av betydelse för egenvårdsföljsamheten ansågs vara stödet från familjen, brist på valmöjligheter i samband med  sociala event, samt nivån av delaktighet i samband med vårdkontakt. Slutsats: Personer med DMT2 upplever svårigheter med egenvårdföljsamhet och livsstilsförändringar som är beroende av individuella faktorer. Sjuksköterskor behöver därför identifiera brister hos personer med DMT2 utifrån en helhetssyn med ett personcentrerat förhållningssätt, detta för att bättre anpassa omvårdnaden efter patientens behov. / Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a common disease influenced by unhealthy lifestyle habits. In order to prevent the disease progression and complications it requires people with DMT2 to perform self-care measures. Self-care measures includes self-medication, continuous glucose self-monitoring, physical activity and dietary restrictions. Self-care interventions help in controlling the diabetes disease and also reducing the risk of cardiovascular diseases and an early death. People with DMT2 are perceived by healthcare professionals as difficult to motivate in making lifestyle changes, this in turn creates frustration among healthcare professionals when no progress is identified during health checkups. Aim: The aim of this literature study was to describe people's experiences of self-care in regard to type 2 diabetes. Method: A descriptive literature study based on the results of ten qualitative studies and one mixed method study. The studies were reviewed for relevance and quality through templates developed by the University of Gävle. The results were presented using a thematic analysis method. Main results: The results are presented under two main themes: internal factors and external factors. The noted internal factors of importance for the implementation of self-care interventions were; different attitudes towards physical activity and dietary restrictions, level of disease insight, financial situation, physical disabilities and multimorbidity. The external factors of importance for adherence to self-care interventions were considered to be; family support, lack of choices in regard to diet management during social events, and the level of involvement during contact with health care professionals. Conclusion: People with DMT2 experienced difficulties with self-care adherence and lifestyle modifications dependent on individual factors. Therefore, nurses need to identify deficiencies in people with DMT2 from a holistic and person-centered approach in order to better adapt nursing care to the patient's needs.

För att bemöta klimatförändringarna och exploateringen av naturen krävs ett krafttag från alla sektorer. Små- och medelstora företags (SMF) utbredning på den lokala såväl som den globala marknaden indikerar att de har en central roll i omställningen mot en hållbar samhällsutveckling. Trots detta förefaller det svårt för flertalet små- och medelstora företag att implementera miljöfrågan i verksamheten. Forskningsstudien syftar därav till att undersöka framgångsfaktorer för att implementera miljöfrämjande åtgärder i svenska SMF samt kartlägga utvecklingsmöjligheter för att bemöta barriärer och lyfta goda exempel på hur SMF kan bedriva ett miljöarbete. Frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ studiedesign. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer och kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera materialet. Analysen synliggjorde nio framgångsfaktorer och sex betydande barriärer hos de SMF som deltagit i studien. Totalt 12 utvecklingsmöjligheter har identifierats. Sju utvecklingsmöjligheter har syntetiserats utifrån framgångsfaktorerna, exempelvis; främja en hållbarhetspräglad företagskultur, involvera medarbetarna i miljöarbetet och integrera miljö i affärsmodellen. Fem utvecklingsmöjligheter har utlästs utifrån barriärerna, exempelvis; skapa incitament för förbättrad miljöprestanda, tydliggöra efterlevnad och uppföljning av miljökrav samt öka samverkan mellan myndighet och näringsliv. Studien påvisar att ett miljöarbete inte är en statisk process, vilket kräver att utvecklingsmöjligheterna anpassas till företagets förutsättningar. / Responding to climate change requires a joined effort from all sectors. The prevalence of small and medium-sized enterprises (SMEs) on the market indicates that they have a central role in the transition towards sustainable development. Despite this, it proves difficult for several SME to integrate the environmental issue in their operations. Therefore, the research study aims to investigate success factors for implementing green practices in Swedish SMEs, map what opportunities there is to address barriers and emphasizes good examples of how SMEs can carry out an environmental work. The research questions are answered through a qualitative study design. The empirical material has been collected using semi-structured interviews and thematic analysis has been used to analyze the material. The analysis resulted in nine success factors and six prominent barriers for the SMEs that participated in the study. A total of 12 development opportunities have been identified. Seven of these development opportunities have been synthesized from the success factors, for example, promote an organizational culture characterized by sustainability, involve employees in environmental work and integrate the environment into the business model. Five development opportunities have been synthesized from the barriers, for example, create incentives for improved environmental performance, clarify compliance and follow-up of environmental requirements and increase collaboration between authorities and business. The study demonstrates that the implementation of environmental practices is not a static process, which requires that development opportunities must be adapted to the company''s conditions.

Studier visar på att Agila IT-projekt har en större lyckandegrad än traditionella IT-projekt där ett mer vattenfallsorienterat arbetssätt anammats. Trots att den agila approachen i många avseenden har bidragit till att fler projekt anses framgångsrika är det långt ifrån alla projekt som färdigställs i tid, inom budget och till rätt kvalité. Sedan det agila manifestet utgavs i början av 2000-talet har en rad faktorer, såsom kundinvolvering och teamets förmåga, identifierats som avgörande för agila IT-projekt. Trots att de inom teorin i stor utsträckning råder konsensus kring dessa så kallade framgångsfaktorer är forskningen begränsad när det kommer till effekterna av dessa framgångsfaktorer och relationen mellan framgångsfaktorer och effekter. Problemet som denna studie syftar till att adressera är således avsaknaden av en konkretisering av effekter kopplade till framgångsfaktorer för agila IT-projekt och hur dessa relaterar till varandra. För att adressera detta problem, är syftet med studien att utforska och kartlägga kritiska framgångsfaktorer inom agila IT-projekt. För att sedan undersöka de effekter som respektive faktor medför och dess inverkan på projektframgången. För att samla in data, genomfördes totalt fyra semistrukturerade intervjuer, hos SEB Kort AB, Pulsen Omsorg AB och IT avdelningen hos Högskolan i Borås. Respondenterna som intervjuats besitter praktiskt erfarenhet och kunskap av agila- och traditionella utvecklingsmetodologier. Bland respondenterna återfinns roller som Scrum Master, Release Train Engineer, Project Manager och System Developer. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades. Analysen av befintlig teori och de empiriska fynden resulterade i en framgångsmodell bestående av organisatoriska, mänskliga, process och tekniska framgångsfaktorer tillsammans med dess tillhörande effekter. Resultatet från studien och den föreslagna modellen kan vara användbart för studenter, yrkessamma och organisationer som önskar få en ökad förståelse för kritiska framgångsfaktorer inom agil mjukvaruutveckling och vilka effekter dessa faktorer medför. Likaså kan modellen fungera som inspiration för framtida forskare som vill forska vidare i denna riktning.

The purpose of this study is to enhance understanding of how a medium-sized municipality works with employer brand-activities with a focus on identifying the process's success-factors and challenges. To answer the purpose of the study, a qualitative methodology was applied where six semi-structured interviews and five observations were conducted. The study used a hermeneutic approach and an abductive reasoning. Previous scientific research indicates a variety of specific theoretical themes when conducting a strategy regarding the employer brand that affect how the organization is perceived by existing and potential employees, for example strategy, employer value proposition and communication. The result of the study shows that the concept of the employer brand is perceived correspondingly by the respondents. Part of the strategic work is to create an awareness of the importance of the employer brand, which is consistent with the employees within the organization. The results also show that Avesta kommun works strategically to ensure that the employer brand permeates the entire organization and is a continuous process. A success-factor is that Avesta kommun offers security in employment to existing and potential employees as a value factor in its employer value proposition. Previous scientific research on what existing and potential employees appraise in an employer shows that salary is a value factor that is important. However, this is not something that respondents in this study consider to be a significant value factor in Avesta kommuns employer value proposition. The results also show that Avesta kommun considers it important that its employer value proposition is credible and reliable when it is communicated to existing and potential employees. Communication is described as challenging as there are many functions within the organization that prefer different types of communication channels. Some functions do not have access to the organization's intranet during the working hours and some believe that there is not enough time. Therefore, digital surveys and workshops are used with the aim of creating awareness and participation about the employer brand for employees within the organization. / Syftet med studien är att öka förståelsen om hur en medelstor kommun arbetar med aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket med fokus på att identifiera processens framgångsfaktorer samt utmaningar. För att besvara studiens syfte tillämpades en kvalitativ metodologi där sex semistrukturerade intervjuer och fem observationer genomfördes. Studien använde sig av ett hermeneutiskt förhållningssätt och tillämpade en abduktiv ansats. Enligt tidigare vetenskaplig forskning angående det strategiska arbetet med arbetsgivarvarumärket uppkommer specifika teoretiska teman som påverkar hur en organisation uppfattas av befintliga samt potentiella medarbetare, exempelvis strategi, arbetsgivarebjudande och kommunikation. Resultatet i studien visar att begreppet arbetsgivarvarumärket i synnerhet uppfattas synonymt av respondenterna. En del av det strategiska arbetet är att skapa en medvetenhet om arbetsgivarvarumärkets betydelse vilket överensstämmer relaterat till medarbetarna inom kommunen. Resultatet visar även att Avesta kommun arbetar strategiskt med att arbetsgivarvarumärket ska genomsyra hela organisationen och vara en kontinuerlig process. En framgångsfaktor är att Avesta kommun erbjuder en trygghet som värdefaktor i sitt arbetsgivarerbjudande till befintliga och potentiella medarbetare. Tidigare vetenskaplig forskning kring vad befintliga och potentiella medarbetare värderar hos en arbetsgivare visar att lön är en värdefaktor som är viktig. Detta är dock ingenting som respondenter i den här studien anser vara en betydande värdefaktor i Avesta kommuns arbetsgivarerbjudande. Resultatet visar även att Avesta kommun anser det vara viktigt att sitt arbetsgivarerbjudande är trovärdigt och pålitligt när det förmedlas till befintliga och potentiella medarbetare. Kommunikationen beskrivs som utmanande då det finns många verksamheter inom kommunen som föredrar olika typer av kommunikationskanaler. Vissa verksamheter har inte tillgång till kommunens intranät under arbetstid och vissa anser att det inte finns tillräckligt med tid. Därför används digitala enkäter och workshops med syfte att skapa en medvetenhet och delaktighet om arbetsgivarvarumärket för medarbetare inom kommunen.

As one result of the higher expected lifespan and lower fertility rate, an aging society has become an inevitable trend in many countries worldwide. According to the prediction of the newest census outcomes, China will confront an aging society around2022. An aging society requires the development and improvement of the domestic elderly care system to match the increasing caring need for all the aging people in China. This research aims to explore the critical success factors for a typical community-based aging care project – the Continuing Care Retirement Community (CCRC) in China from the perspectives of private developers. Based on the theory of the decision-making environment and the theory of planned behavior (TPB), qualitative method (semi-structured interviews) and quantitative method (questionnaire survey) are applied to collect and analyze the potential Critical Success Factors. Twenty-five critical success factors are identified and verified for China’s CCRC projects and categorized into three components. Furthermore, most private developers’ attitudes toward CCRC in China are positive and believe in a bright outlook. The findings might help private developers better understand the decision-making environment of developing and operating a CCRC in China. It may also inspire policymakers with more practical policies for the future development and operation of CCRC projects in China. / Som ett resultat av den högre förväntade livslängden och lägre fertiliteten har ett åldrande samhälle blivit en oundviklig trend i många länder världen över. Enligt förutsägelsen av de senaste folkräkningsresultaten kommer Kina att möta ett åldrande samhälle runt 2022. Ett åldrande samhälle kräver utveckling och förbättring av det inhemska äldreomsorgssystemet för att matcha det ökande omsorgsbehovet för alla åldrande människor i Kina. Denna forskning syftar till att utforska de kritiska framgångsfaktorerna för ett typiskt samhällsbaserat åldrandevårdsprojekt - Fortsatt vårdpensionsgemenskap (CCRC) i Kina ur privata utvecklares perspektiv. Baserat på teorin om beslutsmiljön och teorin om planerat beteende (TPB) tillämpas kvalitativ metod (semistrukturerade intervjuer) och kvantitativ metod (enkätundersökning) för att samla in och analysera potentiella kritiska framgångsfaktorer. Tjugofem kritiska framgångsfaktorer identifieras och verifieras för Kinas CCRC-projekt och kategoriseras i tre komponenter. Dessutom är de flesta privata utvecklares attityder till CCRC i Kina positiva och de tror på goda framtidsutsikter. Resultaten kan hjälpa privata utvecklare att bättre förstå den beslutsfattande miljön för att utveckla och driva ett CCRC i Kina. Det kan också inspirera beslutsfattare till mer praktisk politik för framtida utveckling och drift av CCRC i Kina.

Denna uppsats, författad av Joakim Edstrand och William Lydahl vid Luleå tekniska universitet, ämnar att utforska de agila utvecklingsmetodernas mest avgörande faktorer för ett lyckat resultat. Agila utvecklingsmetoder blir allt mer populära och lika så kunskapshantering, men exakt hur kan teorin kring kunskapshantering vara behjälplig till att mitigering de faktorer som påverkar lyckandet av agila IT-projekt negativt? Syftet med denna undersökning är att identifiera vilka faktorer som har störst påverkan på ett agilt IT-projekts framgång, och hur bristerna i agila utvecklingsmetoder, eller problemen som ofta uppstår, kan mitigeras med hjälp av kunskapshantering. Denna rapport siktar på att uppnå dessa mål genom att intervjua personer med diverse erfaren- heter av agila metoder och utifrån empirin skapa en sammanfattning av resultaten som därefter analyseras med målet att svara på forskningsfrågorna och dra eventuella slutsatser. / This thesis, authored by Joakim Edstrand and William Lydahl at Luleå University of Technology, aims to explore the agile development methods' most crucial factors for a successful result. Agile development methods are increasing in popularity, and likewise knowledge management, but exactly how can the theory surrounding knowledge management be helpful to mitigating the factors that affect the success of agile IT-projects negatively? The purpose of this investigation is to identify which factors that have the largest impact on an agile IT-projects success, and how the flaws in agile development methods, or the problems which often occur, can be mitigated with the help of knowledge management. This report aims to achieve these goals by interviewing individuals with diverse experiences in agile methodology. Based on the empirical data, a summary of the results will be created, which will then be analyzed with the goal of addressing the research questions and drawing potential conclusions.