This paper addresses the role of homework within the home and school environments using a qualitatively approach inspired by discourse analysis method and theory. The paper considers three newspaper articles to identify current attitudes and understanding regarding homework’s role. The paper’s structure brings results and analysis together allowing the discussion to be continuously extended and deepened. The paper then used a literary analysis of a number of relevant research results. The presentation is intended to guide the reader through the discourse in the clearest possible manner. / Detta arbete handlar om läxans roll i hem och skola. Arbetet är baserat på vad tre dagstidningar skriver om läxor, för att ta reda på hur diskursen om läxor ser ut. Arbetsmetoden är kvalitativ, och inspirerad av diskursanalytisk metod och teori. Genom tidningarna presenteras olika slags artiklar som uppmärksammar en variation av röster som talar om läxor. Arbetet är upplagt på ett sätt där resultat och analys går ihop direkt, i en resultatanalys, för att diskuteras kontinuerligt. Efter detta följs resultatanalysen av en litteraturanalys där resultatanalysen behandlas med hjälp av forskning som gjorts om läxan. Syftet med detta upplägg är att guida läsaren genom diskursen på ett så tydligt sätt som möjligt.

Syftet till studien är att undersöka hur fritidslärare beskriver sitt arbete utifrån fritidshemmets uppdrag att erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Vår intention är att genom kvalitativa intervjuer i form av parintervjuer, på två olika avdelningar på samma fritidshem ta reda på fritidslärarnas tolkning av begreppet en meningsfull fritid och hur de organiserar en meningsfull fritid utifrån elevernas intresse. Fritidslärarna har också fått beskriva ett case om hur de kan arbeta för att erbjuda eleverna en meningsfull fritid och vilka utmaningar de kan ställas inför när de planerar en verksamhet som erbjuder en meningsfull fritid. I studien gjordes två parintervjuer med fritidslärare från respektive avdelning. Resultatet av studien visar att det trots många likheter även fanns skillnader mellan avdelningarna i hur de arbetar med att erbjuda elever en meningsfull fritid då fritidslärarna har egna tolkningar av den meningsfulla fritiden och hur den tas till uttryck i verksamheten. I resultatet framkommer det också att fritidslärarna till stor del utgår från elevernas intressen för att skapa en meningsfull miljö för eleverna. I respektive case får vi goda exempel som visar hur den meningsfulla fritiden tas till uttryck. Slutligen visar resultatet att en utmaning med att inkludera eleverna i aktiviteter, är att det finns svårigheter att få med elever med särskilda behov då aktiviteterna oftast inte är anpassade för hela gruppen.

Syftet med studien är att få en närmare uppfattning av vad barn i åldrarna tio till tolv år anser är meningsfullt på fritidshemmet. Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie som tar sin utgångspunkt ur ett barns perspektiv. Vår studie utgår från ett fenomenografiskt perspektiv vilket innebär att vi söker variationer av uppfattningar. Detta gör att vår studie visar på mer variationsrika uppfattningar än andra studier i samma syfte. Resultatet visar på återkommande mönster i barnens berättelser om deras uppfattningar av meningsfullheten på fritidshemmen. Dessa mönster ligger till grund för de olika kategorier som presenteras i resultat- och analyskapitlet. Kategorier som relationer, möjlighet till rekreation och progression, visar vad barnen i vår studie uppfattar som viktigast för att ha en meningsfull fritid.Sammanfattningsvis visar resultatet på variationer av uppfattningar av vad som utgör en meningsfull fritid ur ett barns perspektiv.

The aim of this Master’s thesis is to investigate the importance of a school library for youths, age 14-16, from their perspective. We intend to study how they use and experience the school library both for educational- and leisure related purposes. We also intend to inquire their possibility to influence their school library. The literature that has been used consists of material from research concerning youth culture and school library. The method used is interviews with twelve youths from four different classes on one school, an extensive interview with a school librarian and a shorter, less extensive interview with a teacher. The theoretical framework in this thesis comes from Elisabeth Tallaksen Rafste’s concepts about which the users are, how they use it and the importance of the school library. The study shows that all the youths in the study use the school library for educational purposes, a place for work. Only the regular users also use the library as a meeting place and for other leisure related purposes. The regular users represents foremost of the boys in the study and they decide the norms. The girls do not use the school library for leisure related purposes. In addition, the school librarian is significant for how the youths experience and use the school library in different ways. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to investigate the factors of children’s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3–4 children in each group. We have used two theories for our study, Aidan Chambers’ “reading circle” and the Swedish researchers Kristian Wåhlin’s and Maj Asplund Carlsson’s investigation “Children’s three libraries”. The three libraries are: the Family library, the Friends library and the Society library. We chose these theories because they can help us to understand children’s reading in a context and different social processes. During our study it became clear that children, who do not like to read, read non-fiction more often. Children who like to read and read more often also search for information on the Internet more often.Earlier investigations show that children choose non-fiction books in first place. That is not what we have seen in our study. The literature that we used for this study shows that there are many different voices about what children should read and what they read. In our study we discovered an attitude towards non-fiction books; it should not be “real books”. The grown-ups attitude towards the children what they should read and what they read, influence of course the children what they choose for their reading. / Program: Bibliotekarie

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvårdssatsning påverkat den anställdes hälsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har på den enskilde individen. Unika berättelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. Utifrån både en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anställda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och åsikter om friskvårdsbidraget. </p><p>De anställda inom Halmstad kommun ansåg att deras hälsa förbättrats och därmed också deras arbetssituation samt privata sfär. I satsningar av det här slaget är det viktigt att det finns en förståelse för varandra, organisation – individ, där alla fördelar och eventuella nackdelar belyses.</p>

<p>Ämnesområdet för denna uppsats är barns fritid. Syftet är att undersöka hur barn i tredje klass i Fagersta disponerar sin fritid och vilka önskemål de har om ytterligare mötesplatser med andra barn. De frågeställningar som ligger till grund för arbetet med uppsatsen är: Vad gör barn i årskurs tre i Fagersta på sin fritid? Finns det skillnader mellan flickors och pojkars aktiviteter? Finns det skillnader mellan olika skolområden vad gäller barnens aktiviteter? Finns det, enligt barnen själva, bra mötesplatser i Fagersta? Har barnen själva önskemål om ytterligare mötesplatser?</p><p>Undersökningen är en så kallad totalundersökning, där samtliga barn i tredje klass i Fagersta har ombetts att svara på frågor om sin fritid. Den metod som använts är kvantitativ med kvalitativa inslag; en enkät med både slutna och öppna frågor. Undersökningen genomfördes på Fagerstas låg- och mellanstadieskolor och av 106 barn var det 97 som besvarade enkäten. Efter avslutad undersökning på skolorna kategoriserades och kvantifierades materialet som sedan bearbetades i SPSS.</p><p>Resultatet, utifrån de frågeställningar som ligger till grund för undersökningen, stämmer till stor del överens med tidigare forskning på området. Resultatet visar bland annat att det finns skillnader såväl mellan flickor och pojkar som mellan de olika skolorna vad gäller barnens aktiviteter. Resultatet visar också att även om det finns mötesplatser för barn så finns önskemål om fler mötesplatser som inte är sportinriktade.</p><p>En slutsats som dragits utifrån resultatet är att utbudet av fritidsaktiviteter i Fagersta tycks rikta sig mer till pojkar än till flickor. En annan slutsats är att det tycks finnas ett behov av mer riktade insatser för att öka barns intresse för och möjligheter att delta i organiserade aktiviteter, kanske framför allt på de skolor där deltagandet i sådana aktiviteter är lågt.</p>

<p>Youths tend to have a bad reputation. Their outspokenness and spontaneity are two of many reasons to why they are seen as rude and disrespectful. The creativity, curiosity and not least the courage to have opinions and attitudes are in such young age not yet weakened. Youths, their thoughts and attitudes change quickly. This essay will deal with a selected group of youths and their attitudes to the surrounding society. The aim of this study is to examine the relation between youth’s socioeconomic condition, growth environment, spare time habits and attitudes to the surrounding society. The respondents are 13 and 15 years old.</p><p>A personal interest in youth’s creativity, thoughts and attitudes is the choice of topic. I will, furthermore, daily in my future employment meet, learn from and be surrounded by youths. An increasing understanding for youth’s lives will thus be significant for my future years as a teacher.</p>

Youths tend to have a bad reputation. Their outspokenness and spontaneity are two of many reasons to why they are seen as rude and disrespectful. The creativity, curiosity and not least the courage to have opinions and attitudes are in such young age not yet weakened. Youths, their thoughts and attitudes change quickly. This essay will deal with a selected group of youths and their attitudes to the surrounding society. The aim of this study is to examine the relation between youth’s socioeconomic condition, growth environment, spare time habits and attitudes to the surrounding society. The respondents are 13 and 15 years old. A personal interest in youth’s creativity, thoughts and attitudes is the choice of topic. I will, furthermore, daily in my future employment meet, learn from and be surrounded by youths. An increasing understanding for youth’s lives will thus be significant for my future years as a teacher.

Ämnesområdet för denna uppsats är barns fritid. Syftet är att undersöka hur barn i tredje klass i Fagersta disponerar sin fritid och vilka önskemål de har om ytterligare mötesplatser med andra barn. De frågeställningar som ligger till grund för arbetet med uppsatsen är: Vad gör barn i årskurs tre i Fagersta på sin fritid? Finns det skillnader mellan flickors och pojkars aktiviteter? Finns det skillnader mellan olika skolområden vad gäller barnens aktiviteter? Finns det, enligt barnen själva, bra mötesplatser i Fagersta? Har barnen själva önskemål om ytterligare mötesplatser? Undersökningen är en så kallad totalundersökning, där samtliga barn i tredje klass i Fagersta har ombetts att svara på frågor om sin fritid. Den metod som använts är kvantitativ med kvalitativa inslag; en enkät med både slutna och öppna frågor. Undersökningen genomfördes på Fagerstas låg- och mellanstadieskolor och av 106 barn var det 97 som besvarade enkäten. Efter avslutad undersökning på skolorna kategoriserades och kvantifierades materialet som sedan bearbetades i SPSS. Resultatet, utifrån de frågeställningar som ligger till grund för undersökningen, stämmer till stor del överens med tidigare forskning på området. Resultatet visar bland annat att det finns skillnader såväl mellan flickor och pojkar som mellan de olika skolorna vad gäller barnens aktiviteter. Resultatet visar också att även om det finns mötesplatser för barn så finns önskemål om fler mötesplatser som inte är sportinriktade. En slutsats som dragits utifrån resultatet är att utbudet av fritidsaktiviteter i Fagersta tycks rikta sig mer till pojkar än till flickor. En annan slutsats är att det tycks finnas ett behov av mer riktade insatser för att öka barns intresse för och möjligheter att delta i organiserade aktiviteter, kanske framför allt på de skolor där deltagandet i sådana aktiviteter är lågt.