Strävan efter det friska och ett liv i harmoni har förmodligen alltid funnits där som en mer eller mindre medveten drivkraft hos människan. Det existentiellt-humanistiska perspektivet ser människan som sårbar med inneboende potential till ständig utveckling. Det sätter hälsa i ett flerdimensionellt perspektiv. I en tid av ökad psykisk ohälsa bland kvinnor ansågs det lämpligt att fördjupa sig i ämnet hälsa. I styrdokument presenteras hälsa ur två dominerande perspektiv: det biomedicinska, patogena perspektivet och det humanistiska, salutogena perspektivet. Denna uppsats lägger fokus på det friska för att skapa utrymme för människans handlingsförmåga vilket hänförs det humanistiska, salutogena perspektivet. Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse för unga vuxna singelkvinnors erfarenheter av hälsa samt möjligheter att påverka den genom fysisk träning och/eller meditation. Åtta unga vuxna singelkvinnor deltog i studien. Det empiriska underlaget omfattas av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genomförda under sommaren juni-juli 2021. Resultatet visade att hälsa innebär olika saker för olika unga vuxna singelkvinnor. Men för alla upplevdes den vara styrd i en riktning mot den positiva polen, det som främjar känsla av att må väl. Hälsofrämjande faktorer som tas upp av kvinnorna i studien relateras i hög grad till det humanistiska, salutogena perspektivet på hälsan. Fysisk träning och meditation var en viktig del av många kvinnors vardag och ett viktigt redskap för måluppfyllelse idag och i framtiden. Dessa fynd kan användas som inspiration till kvinnor som lider av psykisk ohälsa eller som av annan anledning har behov av att se över sin livsvärld. / In a world of increased mental illness among young women in Sweden it’s time to shed light on health-promotion. Health is presented from two dominant perspectives: the biomedical, pathogenic perspective and the humanistic, salutogenic perspective. This essay focuses on the latter. The purpose of the study is to gain an increased understanding of eight young adult single women's experiences of health and opportunities to influence it through physical exercise and/or meditation. This is achieved through qualitative semi-structured interviews. Results showed that health can mean different things for different young adult single women. But for everyone, it was felt to be steered in a direction towards the positive pole and feeling of wellbeing. Physical exercise and meditation were an important part of many women's daily lives. These health-promoting elements can be used as inspiration for other women to promote their own health.

Introduktion: Graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta är ett folkhälsoproblem för större andelen gravida i samhället. Mer än två tredjedelar av gravida kvinnor upplever ländryggssmärta och nästan en femtedel upplever bäckensmärta.  Syfte: Att utvärdera evidensen för effekter av fysisk aktivitet som intervention för ländryggs- och/eller bäckensmärta hos gravida kvinnor. Metod: Litteratursökningen i denna systematiska litteraturstudie utfördes i tre olika databaser, PubMed, Cinahl samt SPORTDiscus. Studien inkluderade randomiserade kontrollerade studier samt artiklar inom spannet av 15 år. Studier som innefattade ländryggs- och/eller bäckensmärta under graviditet samt fysisk aktivitet inkluderades. Urvalsprocess av relevanta artiklar utfördes enligt PRISMAS flödesschema. Kvalitetsgranskning gjordes enligt PEDro skalan.  Resultat: Tretton artiklar inkluderades i litteraturstudien efter litteratursökning samt relevansbedömning. Artiklarna bedömdes ha moderat till bra kvalitet enligt PEDro- skalan. Interventionerna var lika i flera av studierna men överlag skiljde sig flera av studiernas interventioner åt. Tio studier hade variationer av träningsprogram som intervention där tre studier följde American College of Obstetricians and Gynecologists (ACOG) och en studie följde Royal College of Obstetricians and Gynecologists (RCOG). Andra träningsinterventioner var Hatha yoga, pilates samt vattenträning. Resultat visade att fysisk aktivitet gav effekt i 10 av 13 studier sett på ländryggs- och/eller bäckensmärta. Konklusion: Resultatet att majoriteten av de granskade randomiserade kontrollerade studierna visade positiva effekter av fysisk aktivitet indikerar att fysisk träning i olika former kan vara positivt och kan rekommenderas till gravida med ländryggs- och/eller bäckensmärta. Då antalet inkluderade studier var lågt och typen av träning och träningsupplägg varierande är det svårt att dra säkra slutsatser om effekt av specifika träningsmetoder. Mer forskning inom området behövs för att kunna säkerhetsställa evidensen för fysisk träning som behandling för graviditetsrelaterad ländryggs- och/eller bäckensmärta.

En traditionell sånguppvärmning består ofta av att man fonerar (bildar ljud) olika frekvenser (Hz) med varierande ljudstyrka (dB SPL). I viss mån utförs även uppvärmningsövningar såsom stretch av nacke och olika kroppsliga rörelser för att öka blodcirkulationen. En del sångpedagoger förespråkar träning före sång. Några fördelar med fysisk träning före sång kan vara ökat luftflöde, sänkt ”Phonation Threshold Pressure” (PTP) och högre tonsäkerhet. Det finns även studier som visar fördelar med en traditionell sånguppvärmning däribland högre tonsäkerhet och en sänkning av PTP. I denna uppsats undersöks hur fysisk träning fungerar som sånguppvärmning och att jämföra detta med en traditionell sånguppvärmning. Fyra testpersoner rekryterades till studien via personliga kontakter, samtliga män och i 30-årsåldern. Personerna utförde två tester vid två olika tillfällen vardera enligt en counterbalance strategi, det vill säga att två av personerna utförde en traditionell uppvärmning vid det första testtillfället och de andra två utförde en fysisk uppvärmning vid det första testtillfället. Efter att ha utfört en uppvärmning fick de sjunga en sång, utföra en ”Voice range profile” (VRP) samt skatta sina egna upplevelser av testtillfället via enkät. Eftersom det ingick fyra personer i undersökningen går det inte att dra några generella slutsatser men i studien sjöng alla med svagare ljudstyrka (dB SPL) efter utförandet av den fysiska uppvärmningen. Detta kan tyda på en sänkning av PTP. Alla testpersoner hade även ett större frekvensomfång (Hz) efter den fysiska uppvärmningen. Tre av fyra sjöng med högre amplitud (dB SPL) och hade även ett större omfång gällande dB SPL efter den traditionella uppvärmningen. Föreliggande studie visar på fördelar med både den fysiska uppvärmningen och den traditionella. Den som svarade bäst på den fysiska uppvärmningen var den mest erfarne sångaren.

This quantitative study aims to investigate motives for why members of a training facility choose to perform physical exercise. The study has been based on these four following questions: Is it mainly internal motives or external motives that form the basis for why members of a training facility choose to perform physical exercise? Is it possible to discern a connection between internal and external motives for physical exercise and what type of training the members perform (Group training sessions or training on your own)? Is it possible to discern a relation between internal and external motives for physical exercise and gender? Is it possible to discern a connection between internal and external motives for physical exercise and age? Using a survey have the questions been able to answer. This survey was sent out to a training facility in a medium-sized swedish municipality which has 1290 members that were allowed to decide whether or not to participate.  During the analysis work of the data collection, we have used the computer program SPSS Statistics to be able to discern frequency, relation and differences. In this way, we could understand that it is internal motives that primarily motivates these members to perform physical exercise. Some differences in the categories gender, age and type of exercise could also be seen in the analysis. To create a greater understanding of these results, we have taken support from various motivation theories and previous research about exercise and its health benefits. / Denna kvantitativa studie syftar till att undersöka motiv till varför medlemmar på en träningsanläggning väljer att utföra fysisk träning. Arbetet har utgått från dessa fyra följande frågeställningar: Är det främst inre eller yttre motiv som ligger till grund till varför medlemmar på en träningsanläggning väljer att utföra fysisk träning? Kan man urskilja samband mellan inre och yttre motiv till fysisk träning och vilken typ av träning medlemmarna utför (Gruppträningspass eller på egen hand)? Kan man urskilja samband mellan inre och yttre motiv till fysisk träning och kön? Kan man urskilja samband mellan inre och yttre motiv till fysisk träning och ålder? Med hjälp av en enkät har frågeställningarna kunnat besvarats. Denna enkät skickades ut till en träningsanläggning i en medelstor svensk kommun där dess 1290 medlemmar fick ta ställning till deltagande eller ej.  Under analysarbetet av datainsamlingen har vi använt dataprogrammet SPSS Statistics för att kunna urskilja frekvens, samband och skillnader. Därigenom kunde vi förstå att det är inre motiv som främst driver dessa medlemmar till att utföra fysisk träning. Vissa skillnader inom kategorierna kön, ålder och träningsform kunde även ses i analysen. För att skapa en större förståelse för dessa resultat har vi tagit stöd av olika motivationsteorier och tidigare forskning kring träning och dess hälsofördelar.

Bakgrund: Lumbal smärta (LP) och bäckengördelssmärta (PGP) är vanligt förekommande för gravida kvinnor. Detta beror på olika faktorer, till exempel mekaniska, hormonella och övriga livsstilsrelaterade faktorer. Denna typ av problematik är vanligt förekommande under den tredje trimestern av graviditeten. Denna period ställer krav på den gravida kvinnan då fostret är som störst under denna period. Fysisk aktivitet har enligt tidigare forskning haft en positiv inverkan på lumbal smärta och bäckengördelsssmärta under graviditet. Den träning som rekommenderas under graviditet är muskelstärkande träning, framför allt träning för bäckenbottenmuskulaturen och bålen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa litteratur gällande hur fysisk träning kan påverka ländryggssmärta och bäckengördelssmärta hos gravida kvinnor i den tredje trimestern. Metod: En litteraturstudie utfördes. PICO modellen användes för att avgränsa frågeställningen. Därefter tillämpades en uttömmande sökstrategi för att hitta relevanta artiklar. Databaserna PubMed, CINAHL och AMED användes. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmallar. Resultat: Åtta artiklar inkluderades. Dessa visade att fysisk träning har reducerande effekt på Lumbal smärta och bäckengördelssmärta. Träning för bäckenbottenmuskulatur, bål och nedre extremitet studerades specifikt och hade en positiv inverkan på aktuell problematik. Diskussion: Eftersom flera olika typer av artiklar inkluderades, blev evidensgraden begränsad. Det fanns inte tillräckligt med relevanta RCT-studier att tillgå i valda databaser för att uppnå hög evidensgrad. Konklusion: Olika typer av fysisk träning har effekt på aktuell problematik. Vidare forskning behövs för att kunna dra slutsatser gällande ämnet.

Bakgrund: Ångestsyndrom är vanligt bland befolkningen i Europa och prevalensen ökar. Lidandet för den drabbade individen och belastningen på samhällsekonomin är påtaglig. Fysisk inaktivitet är en av flera riskfaktorer till ångest, vilket innebär att fysisk träning kan vara ett kostnadseffektivt behandlingsalternativ med låg risk för biverkningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka effekten av fysisk träning för att minska ångest. Metod: Litteraturstudien innefattar åtta kvantitativa studier som granskades, analyserades och sammanställdes. Sökningar genomfördes i fyra databaser och valda artiklar kvalitetsgranskades. Samtliga studier har använt beprövade mätinstrument för ångest och mätningar gjordes pre-intervention, under intervention samt post- intervention. Resultat: Fysisk träning ger ångestreducerande effekt. Samtliga studier visade en signifikant förändring av ångest från baslinje till slut och fem studier visade även en signifikant förändring för fysisk träning jämfört med en kontrollgrupp. Konklusion: Fysisk träning är en effektiv behandling för personer med ångest och hög ångestkänslighet utan större risk för biverkningar, det är kostnadseffektivt och har flera fördelar då fysisk träning även leder till bättre hälsa. / Background: Anxiety disorders are common among the European population and the proportion of affected increase. The affected individual is suffering, and the economic burden in the society is great. Physical inactivity is a risk factor for anxiety indicating that exercise is a cost-efficient treatment with low risk of side effects. Aim: The aim of this study was to examine the effect of physical exercise to reduce anxiety. Methods: This literature study contains eight quantitative studies that have been reviewed, analyzed and compiled. Searches were made in four databases and the studies were quality analyzed. All of these studies have used well known instruments to measure anxiety. Measures have been made pre-intervention, during intervention and post-intervention. Results: Physical exercise leads to an anxiety reduction. All of the studies showed a significant change in anxiety from baseline to post-intervention and five studies also showed a significant change for physical exercise in comparison to a control group. Conclusion: Physical exercise is an effective treatment for those suffering from anxiety and anxiety sensitivity with a low risk of side effects, it is cost-efficient and have many benefits due to the fact that physical exercise also leads to a better health.

Bakgrund: Hemoblobin-A1c är ett mått på blodsockrets medelvärde efter mellan 60-90 dagar och är en grundläggande indikator på blodsockerkontrollen hos patienter med typ 2-diabetes. Kondition- och styrketräning har visat sig kunna påverka hemoglobin-A1c och används därför som en av flera behandlingsformer hos patienter med typ-2 diabetes. Emellertid verkar det finnas en bristande enighet vad gäller den effektiva dosen av fysisk träning och den mest effektiva kombinationen av styrka gentemot konditionsträning. Syfte: Syftet med denna studie var att systematiskt granska och sammanställa den senaste forskningen vad gäller effekten av fysisk träning vid typ 2-diabetes. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med meta-analys i enlighet med PRISMA riktlinjer. Databaserna som användes i artikelsökningarna var PubMed, Web of Science, Sport Discus, Cinahl och Medline. Studiens inklusionskriterier var studier på engelska, studier som undersöker både män-och eller kvinnor i olika åldersgrupper, studier som undersöker effekten av fysisk träning på hemoglobin-A1c samt randomiserade kontrollerade studier. Resultat: Effekten av fysisk träning visade en signifikant skillnad på hemoglobin-A1c hos patienter med typ 2-diabetes. Effektstorleken på hemoglobin-A1c mellan grupperna var -0.434 efter interventionerna p &lt;0.001. Av samtliga studier var det 11 av 22 som åstadkom ett värde av hemoglobin-A1c som visar &lt;7%. Sekundära resultatet av fysisk träning på typ 2-diabetes påvisades vara en signifikant minskning i den totala kroppsvikten i sex av samtliga inkluderade studier. Slutsats: Fysisk träning verkar vara en viktig komponent för att minska hemoglobin-A1c hos patienter med typ 2-diabetes. / Background: Hemoglobin-A1c is a measure of long‐term glycemiais after between 60-90 days and is a good indicator of glucose control in patients with type-2 diabetes. Both strenght and aerobic exercise seem to have benefical effects on Hemoglobin-A1c and, thus, the management of type 2 diabetes. However, the consensus on the effective dose of exercise and the most effective combination of strength versus aerobic have been inconsistent. Purpose: The purpose of this study was to systematically review and compile the latest research regarding the effect of physical exercise in type 2 diabetes. Method: The study was conduced as a systematic review with meta-analysis according to PRISMA guidelines. The study was conducted as a systematic review with meta-analysis. The databases used in this study, were PubMed, Web of Science, Sport Discus, Cinahl and Medline. The study’s inclusion criteria were studies in english, studies including both men and-or women in different ages, studies examining the effect of physical exercise on hemoglobin-A1c, and studies of a randomized controlled design. Results: The effect of physical training showed a significant difference between groups. The effect size on hemoglobin-A1c between groups was -0.434 after the interventions p &lt;0.001. In this study, it was 11 of 22 studies that achieved a value of hemoglobin-A1c showing &lt;7%. Secondary results of physical training on type-2 diabetes were found to be a significant decrease in total body weight in six of all included studies. Conclusion: Physical training seems to be an important component of reducing hemoglobinA1c in patients with type 2-diabetes. / <p>Presentationen ägde rum hemifrån var och för sig via Zoom på grund av smittrisken för coronavirus. </p>

Bakgrund: Idag är 20 procent av Sveriges befolkning över 65 år. Många av dessa lider av fysisk, psykisk eller social ohälsa, samtidigt som vård och omsorg inte kan bemöta deras behov. Med stigande ålder förändras kroppens sammansättning och kroppens funktioner försämras. Äldres ohälsa blir ett ännu större problem vid sjukhusvistelse då äldre människor generellt sett är mer inaktiva och muskelstyrkan minskar. För att motverka försämrad hälsa efter utskrivning har fysisk aktivitet visat sig vara en möjlig behandlingsform. Men hur stor betydelse har den fysiska aktiviteten efter utskrivning från slutenvården?   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse fortsatt rehabilitering genom fysisk aktivitet har för äldre personers hälsa efter utskrivning från slutenvård.   Metod: En deskriptiv litteraturstudie genomfördes och vid litteratursökningen användes de akademiska databaserna PubMed och Cinahl. Samtlig litteratur bestod av vetenskapligt granskade artiklar publicerade i fulltext och tillgängliga från Högskolan i Gävle. Resultat: Samtliga 14 studier beskrev förbättringar på fysisk hälsa genom fortsatt fysisk aktivitet efter utskrivning från slutenvården hos äldre. Gällande psykisk och social hälsa var resultaten dock inte lika tydliga vilket påvisade att mer forskning behövs. Regelbundna motivationshöjande insatser genom återkopplingar påvisades vara viktiga All fysisk aktivitet förbättrade hälsan. Högintensiv träning påvisades dock vara mest effektiv på vissa parametrar. Aktivitet i hemmiljö visade sig vara minst lika effektiv som aktivitet inom vården samtidigt som studierna dock visade att andelen olycksfall var något högre vid obevakad aktivitet i hemmiljö än inom den bevakade slutenvården.      Slutsatser: Fortsatt fysisk aktivitet är viktigt för äldres fortsatta fysiska, psykiska och sociala hälsa. Fysisk aktivitet bör därför implementeras i de äldres vardag efter utskrivning. Regelbundenhet gällande den fysiska aktiviteten för äldre efter utskrivning är viktigt för bibehållen god hälsa och ett hälsosamt liv. Kunskap finns till viss del på området men mer forskning behövs.

Uppsatsens syfte är att konstruera riktlinjer för en användarprofilering som motiverar till fysiskt träningsutövande, samt uppmuntra användarprofiler till att förmedla sanningsenlig träningsresultatet inom ett digitalt socialt nätverk inriktat på fysisk träning. Studien undersöker även utövares inställning till att dela med sig av sina träningsresultat. Målet är att ta fram specifika, konkreta och praktiska faktorer som skall kunna appliceras i verkliga digitala nätverk. En kvalitativ studie genomfördes genom intervjuer och observationer av en testgrupp på åtta personer med varierande träningskunskaper och bakgrund. Studien resulterade i två olika kategorier a) motivation till dokumentationstjänst i digitalt nätverk och b) användarprofilering. Resultatet visar att det intressanta i ett sådant nätverk är träningsresultatet och utvecklingskurvan. Nätverkets medlemmar är både sändare och mottagare och för att få tillgång till andra personers resultat måste man vara beredd på att visa sina egna resultat. Samtliga testpersoner tycks vara villiga till att dela med sig av sina resultat i större eller mindre utsträckning. Att dela med sig träningsresultat är en sekundär prioritering, det väsentliga är det personliga dokumenterandet av träningsresultatet. För att nätverket skall fungera i längden bör en profil dessutom vara sanningsenlig och tillförlitlig, ha kommentarer som kan hjälpa andra att bestämma träningsövningar och hjälpa en själv att ha kontroll på träningspassen samt möjlighet till normerade resultat som gör det mindre personligt och jämförbart med andra utövare. / This study examines digital motivation and user profiling to construct a set of guidelines that motivates users to engage in physical exercise, in a way that also encourage them to share workout documentation, training results and give recommendations in a digital network. It also examines people's thoughts at sharing the personal training results to others. This investigation is done in relation to an assignment where the client is involved in the development of an upcoming service which offers online documentation of physical workouts, mainly towards CrossFit. The qualitative study involved a test group of eight people with varied training knowledge and background. The study resulted in two different categories: a) motivation for documentation services in a digital network, and b) user profiling in a digital network within a training context. The conclusion shows that the significant part of this service is the individuals exercise result, visualized by a development curve in a way that makes it possible to compare your progress to others. Members of the network are both transmitter and receiver, meaning that in order to gain access to other people's results, one must be prepared to show its own results. All participants were willing to share their results to some extent. For the network to operate in the long run, user profiles must be truthful and reliable. Being able to make comments may be helpful to determine the exercise efficiency and suitability for oneself, but also for viewers seeking inspiration and suggestions on exercises. A normalized presentation of results is suggested, making the results less personal and comparable with other practitioners.

Fysisk träning har sedan länge visat sig gynnsam för många olika förmågor, bland annat för skolprestationen. Tidigare forskning har gjorts för att utforska relationen mellan fysisk träning och teoretiska ämnen som exempelvis matematik, däremot saknas det forskning kring den fysiska träningens påverkan på musikundervisning och musikprestation. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan fysisk aktivitet och musikundervisning. Genom djupintervjuer med tre olika musiklärare, alla från olika undervisningsformer, undersöktes musiklärares uppfattning om relationen mellan fysisk aktivitet och musikalisk prestation och utveckling. Intervjumaterialet analyserades utifrån temana motivation, koncentration, ergonomi och inlärning. Relativt samstämmigt gav informanterna uttryck för uppfattningen att fysisk aktivitet inverkar positivt på elevers utveckling inom musik. Emellertid framkom också variationer avseende olika typer av fysisk aktivitet och olika utvecklingsstadier. / Physical exercise has long proved beneficial for many different abilities, including school performance. Research has been done to explore the relationship between physical exercise and theoretical subjects such as mathematics, however, research on the impact of physical exercise on music education and music performance is limited. The purpose of this study was to investigate the relationship between physical activity and music education. Through in-depth interviews with three music teachers, all from different school forms, music teachers’ perceptions of the relationship between physical activity and musical performance and development were examined. The analysis of the interview material focused on the theme’s motivation, concentration, ergonomics and learning. Relatively consistent, the informants expressed that physical activity has a positive effect on students' development in music. However, variations also emerged regarding different types of physical activity and different stages of development.