Den föreliggande studiens syfte är att undersöka lärare i årskurs 4–6 erfarenheter av att använda multimodala texter i undervisningen samt om det finns en medveten strategi i syftet att använda multimodala texter för att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att fullgöra syftet med studien samlades data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och de som deltog i studierna var behöriga, undervisande lärare i årskurs 4–6. Studiens insamlade data analyse- rades med hjälp av en kategorisering som utformats efter studiens forsknings- frågor. De teoretiska ramar som formulerats för studien har sin grund i den socialsemiotiska teorin, socialsemiotikens multimodala perspektiv såväl som det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att de deltagande lärarna har en liknande positiv syn till multimodala texter. Däremot skiljer det sig åt hur lärarna använder sig av multimodala texter i undervisningen. Resultatet visar på såväl utmaningar som möjligheter i användandet av multimodala texter och samtidigt uttrycker lärarna i studien att multimodala texter är gynnsamma för elevers läs- och skrivutveckling. En återkommande problematik i studien är läroplanens otydlighet av begreppet multimodalitet, vilket kan hämma det multimodala förhållningssättet såväl som det genomtänkta syftet med under- visningen av multimodala texter.

Syftet med denna enkätstudie är att undersöka hur mellanstadielärare upplever användningen av formativa bedömningsmetoder av elevers skrivande, men även att undersöka vilka för- och nackdelar som dessa metoder kan medföra. Lärarnas svar tyder på att det finns en varierad tillämpning av lärarrespons, kamratbedömning och självbedömning där fördelarna med respektive metod kan leda till att lärandet exempelvis blir tydligt och synligt samtidigt som eleverna blir aktiva och får möjlighet till att träna ansvar i sitt lärande. Däremot framförs även nackdelar som visar på formativ bedömning inte alltid har den avsedda effekten. Slutsatsen blir därför att det bör ske en reflektion över betydelsen av de didaktiska frågorna när, hur och varför bedömningsmetoderna tillämpas i undervisningen då lärarnas svar tyder på att eleverna inte alltid förstår bedömningen och därför inte kan använda den för att utveckla sitt skrivande.

No description available.

Middle schools in Georgia and all over the United States face unique obstacles for enhancing the academic accomplishment of an increasingly diverse group of learners. Under pressure to implement innovative research-based teaching practices to overcome these challenges, many schools and teachers adopt differentiated instruction (DI), a teaching approach designed to accommodate different learning styles and levels of ability. This study was grounded in Howard Gardner's multiple intelligences and Lev Vygotsky's zone of proximal development (ZPD) theory. The research questions investigated in this study were designed (1) to explore the perceptions of science teachers regarding how they apply DI and (2) what obstacles they encountered in their application of DI methods. The data collected were analyzed using occurring themes through individual interviews, observations, and artifacts from 5 regular education science teachers and 2 special service teachers who implemented DI in their classroom. Findings of the study revealed that the teachers experienced successes and difficulties in implementing DI strategies in science. They addressed these difficulties by changing their lessons to coincide with available materials or resources and applying low-preparation DI strategies to meet the needs of each student. Data from this study informed social change by assisting teachers in providing enhanced instruction which promotes student engagement and academic success through the grades. In turn, empowers students to graduate from high school prepared for advanced learning, which leads to productive careers.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad högläsning kan ha för betydelse för elevers läsförståelse enligt några lärare i grundskolans tidigare år samt ta reda på hur lärarna arbetar med högläsning i sin undervisning. I Studien intervjuas sju lärare som alla undervisar i svenska och undervisar i årskurs 1–3. Forskningsfrågorna som besvaras i studien är: Vilken betydelse kan högläsning ha för elevers läsförståelse enligt några lärare i grundskolans tidiga årskurser? och Hur beskriver några lärare sitt arbete med högläsning i grundskolans tidiga år? Resultatet av studien visar att lärarna är positiva till högläsning och anser att det är viktigt med läsförståelse inom alla ämnen i skolan.    Det framkommer att lärarna arbetar på liknande sätt med högläsning där förklaring av ord och begrepp samt frågor kring texten är i fokus. Att lärare har liknande arbetssätt och syn på vad som är viktigt för elevers läsförståelse anser jag som positivt eftersom skolan ska erbjuda alla elever en likvärdig utbildning oberoende av vilken plats du bor på. Lärarna önskar dock att högläsningen fick mer plats i undervisningen för att kunna utgå från varje elevens kunskaper i arbetet med läsförståelse. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of what reading aloud can mean for pupils reading comprehension according to some teachers in the early years of primary school and to find out how teachers work with reading aloud in their teaching. The study contains seven interviews with teachers who all teach Swedish in grades 1–3. The questions the research answer is: What significance can reading aloud have for pupils reading comprehension according to some teachers in the early years of primary school? and How do some teachers describe their work with reading aloud in the early years of primary school? The results of the study show that teachers are positive about reading aloud and believe that reading comprehension is important in all subjects in school. It appears that the teachers work in a similar way with reading aloud where the explanation of words and concepts as well as questions about the text are in focus. That teachers have similar working methods and views on what is important for pupils reading comprehension I consider positive because the school should offer all pupils an equal education regardless of where you live. However, the teachers wish that reading aloud was given more space in the teaching in order to be able to start from each pupils knowledge in the work with reading comprehension.

The thesis analyses film music and its use in Music lessons in the first grades of Primary school. The theoretical section focuses on characteristics, types and specifics of film music. It also briefly elaborates on the history of film music, both Czech and worldwide, and contains information about life and work of significant musical composers from this focus area. This section also analysis the approach to including film music in education for the first grades in Primary school, with respect to the curriculum framework and musical textbooks. Practical part consists of methodical material, in which film music is integrated into Music lessons in the first grade of Primary school. Methodical material is divided into chapters based on Primary school grades. KEYWORDS film, music, film music, music education, first grades of Primary school, methodology of music education

Syftet med uppsatsen var att studera huruvida det går att sätta rättssäkra betyg på elever i idrott och hälsa under distansundervisning. Enkätundersökning var metoden för att besvara frågeställningen. 100 lärare deltog i undersökningen och besvarade tolv frågor om ämnets planering och bedömning i idrott och hälsa. Resultatet visade att 84 % av de svarande lärarna ansåg det vara utmanande eller delvis utmanande att planera lektioner för elever på distansundervisning i ämnet idrott och hälsa. Resterande (16 %) ansåg det lätt eller delvis lätt att planera undervisning på distans. Gällande att bedöma elever under distansundervisning ansåg 87 % av de svarande att det är utmanande eller delvis utmanande att planera undervisning på distans. Resterande (13 %) ansåg det vara delvis lätt, men inga lärare ansåg det vara lätt. Resultatet visade på att det är en bred fördelning gällande de undervisningsmetoder lärare använde under distansundervisningen. Lärare använder kommunikation via videosamtal med eller utan kamera, mailkorrespondens eller kontakt via andra plattformar. Eleverna arbetar med “deadlines” och en del får disponera tiden fritt utifrån att de utför de uppgifter som de är tilldelade. Flera lärare svarade att de inte kan garantera att eleverna själva gör vad som förväntas av dem samt att det är ett problem. I slutsatsen kom vi fram till att det inte går att garantera rättssäkerhet vid betygsättning av distansundervisning i idrott och hälsa. Resultatet som presenteras visade att en majoritet av de svarande lärarna ansåg det vara utmanande att både planera, genomföra samt bedöma idrott- och hälsaundervisningen. Det var för oss ett tecken på att rättssäkerheten vid betygssättningen bör ifrågasättas. För framtida studier presenterade vi flera förslag på vad vi ansåg vara relevant att studera vidare om.

Syftet med denna studie är att undersöka om och när lärare implementerar tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter hos elever i årskurs 1-3, samt inom vilken tidsram dessa anpassningar sker. Studien belyser de nuvarande framgångsfaktorerna i skolor och de brister som behöver åtgärdas i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Webbenkäten från 2023 besvarades av 163 lärare och den bestod av kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultaten visar att majoriteten av respondenterna påbörjar tidiga insatser, men när insatserna sattes in varierar. Studien belyser också behovet av tydligare riktlinjer angående tidsramen för extra stöd och anpassningar samt vikten av ökad lärarkompetens inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Respondenterna uttryckte ett behov av ytterligare utbildning inom läs- och skrivsvårigheter och NPF. Studien föreslår en revidering av skollagen med en specificerad tidsram för extra stöd och anpassningar, utökad lärarutbildning inom NPF och obligatorisk fortbildning för yrkesverksamma lärare. Studien betonar även vikten av välutbildade elevassistenter, samarbete mellan lärare, speciallärare och elevassistenter samt mindre klasser för att underlätta individanpassad undervisning. Framtida forskning kan fokusera på vårdnadshavares perspektiv, effektiviteten av olika insatser samt utforskande av tidigare identifiering av elever med läs- och skrivsvårigheter. / The aim of this study is to investigate when and if teachers implement early interventions for reading and writing difficulties in students in grades 1-3, as well as the timeframe within which these adjustments occur. The study highlights the current success factors in schools and the shortcomings that need to be addressed in the work with reading and writing difficulties. A total of 163 teachers participated in the study, responding to a survey with quantitative questions. Results show that the majority of respondents initiate early interventions, but the timeframe varies. The study also highlights the need for clearer guidelines regarding the timeframe for providing extra support and adjustments, and the importance of increased teacher competence in neurodevelopmental disorders. Respondents expressed a desire for further training in reading and writing difficulties and neurodevelopmental disorders. The study suggests revising school law with a specified timeframe for extra support and adjustments, expanded teacher education in neurodevelopmental disorders, and compulsory continuing education for practicing teachers. Future research could focus on the perspective of guardians, improved collaboration between teachers, special education teachers, and teaching assistants, and exploring earlier identification of students with reading and writing difficulties.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur undervisning i hjärt-lungräddning kommer till uttryck i ämnet idrott och hälsa. För att uppnå studiens syfte kommer följande frågeställningar att besvaras: Hur tolkar lärare i ämnet idrott och hälsa styrdokumenten vad gäller HLR i årskurs 7-9? Hur undervisar lärare i HLR i årskurs 7-9? Vilka förutsättningar har lärare i idrott och hälsa att bedriva undervisning i HLR i årskurs 7-9?  Metod: Studiens metod är en kvalitativ ansats, varpå datainsamling har genomförts med semistrukturerade intervjuer. De sju lärare som deltar i studien har valts ut genom två olika urval, målstyrt urval och bekvämlighetsurval. Intervjuerna genomfördes digitalt via Zoom, Meet och Teams. Empirin transkriberades digitalt samt genom manuell hantering, och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Studiens teoretiska ramverk är läroplansteori och ramfaktorteori. Resultat: Lärarna anser att läroplanen genom centralt innehåll är undervisningens kodex. HLR är ett explicit begrepp i centralt innehåll men saknar definition vilket lämnar utrymme för lärarna att göra sina tolkningar av begreppet. HLR sätts i relation till simning och anses vara ett viktigt moment i undervisningen. Undervisningen i HLR kommer till uttryck i varierande omfattning. Momentet undervisas såväl teoretiskt som praktiskt, där video är en återkommande metod i undervisningen. Eleverna ges möjlighet att öva praktiskt med hjälp av övningsdockor. Praktisk träning av bröstkompressioner ingår i samtliga lärares undervisning av HLR, medan inblåsningar är ett teoretiskt moment. Lärarnas förutsättningar ser olika ut där ramfaktorer som exempelvis kunskap, utrustning och tid påverkar undervisningen i HLR.  Slutsats: Lärarna tolkar HLR i det centrala innehållet sett från eget perspektiv och förmåga. Det är lärarnas kunskaper i och om HLR samt deras förutsättningar som är avgörande för hur HLR kommer till uttryck i undervisningen. Lärarna tolkar och navigerar styrdokumenten med hjälp av erfarenhet och kunskap, vilket innebär att undervisningen i HLR kommer till uttryck på olika sätt. Lärarna utmanas av en mängd olika ramfaktorer vilka har mer eller mindre inverkan på undervisningen. / Aim and research questions: The aim of the study is to investigate how teaching in cardiopulmonary resuscitation is expressed when teaching physical education and health. In order to achieve the aim of the study, the following questions will be answered: How do teachers in physical education and health interpret the curriculum regarding CPR in grades 7-9? How do teachers teach CPR in grades 7-9? What prerequisites do physical education and health teachers have to teach CPR in grades 7-9?  Method: The study's method is a qualitative approach, after which data has been collected with semi-structured interviews. The seven teachers participating in the study have been selected through two different samplings, goal-directed sampling and convenience sampling. The interviews were conducted digitally via Zoom, Meet and Teams. Data was transcribed digitally as well as through manual handling, and analyzed using a thematic analysis. The study's theoretical framework is curriculum theory and frame factor theory. Results: The teachers believe that the curriculum, through central content, is the teaching code. CPR is an explicit expression of the concept in central content but lacks a definition, which leaves room for the teachers to make their own interpretations of the concept. CPR is put in relation to swimming and is considered an important part of teaching. Teaching in CPR is expressed to varying extents. CPR is taught both theoretically and practically, where video is a recurring method in the teaching. The students are given the opportunity to practice practically with the help of a practice dummy. Practical training of chest compressions is included in all teachers' teaching of CPR, while inhalations are a theoretical part. The teachers' conditions look different where frame factors such as knowledge, equipment and time affect the teaching of CPR. Conclusions: The teachers interpret CPR in the central content from their own perspective and ability. It is the teachers' knowledge of and about CPR as well as their prerequisites that are decisive for how CPR is expressed in teaching. The teacher’s interpret and navigate the curriculum with help of experience and knowledge, which means that the teaching of CPR is expressed in different ways. The teachers are challenged by a variety of frame factors which have more or less impact on the teaching. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p>

Att elever kan läsa och förstå innehåll i texter är avgörande för att elever ska vara en del av samhället. I skolan och i vardagen möts elever av olika texttyper vilket medför att det ställs krav på elever att kunna läsa och förstå texter. Det ställs därför krav på lärare att ge elever strategier att använda sig av vid sitt läsande och vid arbete med olika texter för att bidra till att elever utvecklar läsförståelse. Syftet med föreliggande studie är att bidra med ökad kunskap om lärares beskrivningar om hur de hjälper elever att utveckla sin läsförståelse. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien då läsförståelseutveckling kan förklaras genom att mening skapas i en social kontext. Den metod som studien grundas på är kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem legitimerade lärare som arbetar i årskurs 4-6. Studiens resultat visar att olika strategier för att elever ska utveckla sin ordförståelse utgör en central del i lärarnas läsförståelseundervisning. Att tillsammans samtala om texter på olika sätt är även ett vanligt förekommande element i lärarnas undervisning. Lärarna beskriver att de på olika sätt arbetar med att elever ska utveckla en förmåga att kunna läsa och att svara på frågor som finns mellan och bortom raderna för att utveckla en djupare förståelse för texters innehåll. Lässtrategierna som ingår i undervisningsmodellen Reciprocal Teaching beskrivs av några lärare som en del av läsundervisningen och dessa lässtrategier är: att förutspå, att reda ut oklarheter, att ställa frågor på texten och att sammanfatta. Samtliga lärare arbetar på olika sätt för att tydliggöra för eleverna att ta sig an en text och detta görs genom modellering, att lärarna påminner eleverna om sin lässtrategianvändning, att få en översikt över texter och att ge elever en förförståelse för texters innehåll och struktur. Resultatet visar även att elever får arbeta tillsammans i arbetet med lässtrategier och läsförståelse för att stötta och hjälpa varandra, vilket kopplas till det sociokulturella perspektivet. Slutligen visar studiens resultat att de lässtrategier som är effektiva för elevers läsförståelseutveckling är en kombination av flera. Att läsa mellan raderna, att göra förutsägelser, att läsa om och att ta reda på svåra ord är de lässtrategier som av lärarna beskrivs som effektiva för elevers läsförståelseutveckling. Slutsatsen med föreliggande studie är att lärare i årskurs 4-6 på olika sätt undervisar om lässtrategier för att bidra till elevers läsförståelseutveckling och att lässtrategier utgör en central del i lärares svenskundervisning. / That students can read and understand the contents of texts is critical for students to be a part of the society. In school and in everyday life, students encounter different text types, which means that students are required to be able to read and understand texts. As a result, teachers are required to provide students with strategies to use when reading and when working with different texts to help students develop their reading comprehension. The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about teachers' descriptions of how they help students develop their reading comprehension. The sociocultural perspective forms the basis of the study as reading comprehension development can be explained by the creation of meaning in a social context. The qualitative study is based on semi-structed interviews with five licensed teachers who work in grades 4-6. The result of the study shows that different strategies for students to develop their vocabulary comprehension form a central part of the teachers' teaching of reading comprehension. Discussing texts together in different ways is also a common element in teachers' teaching. The teachers describe that they work in different ways with students to develop an ability to be able to read and to answer questions that are between and beyond the lines, to develop a deeper understanding of the content of texts. The reading strategies included in the teaching model Reciprocal Teaching are described by some teachers as part of reading teaching and these reading strategies are: predicting, clarifying ambiguities, asking questions about the text and summarizing. All teachers work in different ways to make it clear for the students to deal with a text and this is done through modeling. The teachers remind the students of their reading strategy use, to get an overview of texts and to give students a pre-understanding of the content and structure of texts. The result also shows that students can work together using reading strategies and reading comprehension to support and help each other, which is linked to the sociocultural perspective. Finally, the result of the study shows that the reading strategies that are effective for students' reading comprehension development are a combination of several. Reading between the lines, making predictions, re-reading and figuring out difficult words are the reading strategies described by the teachers as effective for students' reading comprehension development. The conclusion of the present study is that teachers in grades 4-6 teach reading strategies in different ways to contribute to students' reading comprehension development and that reading strategies form a central part of the teachers' teaching of Swedish.