Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare uppfattar att kursen Matematik 1a påverkas av det obligatoriska nationella provet. Kursen har reviderats under senaste gymnasiereformen, men det nationella provet ser likadant ut som tidigare. En kvalitativ metod med öppen frågeställning används för att fånga lärares uppfattningar och svaren från intervjuerna analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I analysen används forskning från hur lärare reagerat vid tidigare skolreformer samt hur lärare hanterade nationella provet innan Gy11.Resultatet visar att provets inte direkt påverkar enskilda elevernas betyg i någon högre grad i förhållande till lärarens uppfattning innan provtillfället. Indirekt påverkas dock eleven genom att hela kursen inriktas på att ge goda förutsättningar att lyckas i det nationella provet. De yrkesrelaterade momenten som syftar till att göra kursen mer begriplig och konkret ges enligt lärarna mindre utrymme än vad som anges i Gy11 eftersom dessa inte bedöms i nationella provet.

Gymnasiereformen som genomfördes 2011, även kallad GY11, medförde en fokusering på kunskapsmål formulerade som förmågor att utveckla hos eleverna. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur några gymnasielärare inom matematik beskriver, kommunicerar och arbetar med de sju förmågor som fastställts inom ämnet matematik. Den metod som används är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Fem gymnasielärare som undervisar i matematik har intervjuats enligt en fastställd intervjuguide. Svaren sammanställs i matrisform via ett webbaserat formulär. Inför analysen av lärarnas beskrivningar av de matematiska förmågorna utförs en operationalisering. Karaktäristiska termer från Skolverkets formuleringar och förklaringar av förmågorna väljs ut och kompletteras med synonymer. Lärarnas beskrivningar av förmågorna jämförs med orden från operationaliseringen. Beroende på hur många ord från operationaliseringen som finns med i lärarnas svar bedöms svaren ha en låg, måttlig eller hög överensstämmelse med Skolverkets formuleringar av de olika förmågorna. Resultatet av undersökningen antyder att det kan förekomma brister i hur några lärare beskriver betydelsen av matematikens förmågor. Det framkommer även att förmågorna till största delen kommuniceras muntligt till eleverna. Dessutom finns antydningar i lärarnas svar att arbetet i klassrummet inte har förändrats nämnvärt mot att utveckla de matematiska förmågorna. Slutsatsen av undersökningen är att arbetet med de matematiska förmågorna är eftersatt och att det därför behövs mera tid och utbildning för lärare.

Hösten 2011 började den nya gymnasieskolan gälla och i samband med det infördes förändringar i betygssystemet. Det här arbetet har inom ramen för en kommunalgymnasieverksamhet sökt förståelse för vilka möjligheter och begränsningar det nyabetygssystemet medfört. Metoden som använts är en kvalitativ fallstudie där intervjuer utförtsmed förvaltningschef, skolledare och biologilärare. En ramfaktorteoretisk ansats har använtsför att analysera resultatet av intervjuerna som diskuteras i relation till litteratur och tidigareforskning kring det målrelaterade betygssystemet. Resultatet visar att implementeringen avreformen karaktäriseras av ett samspel av beslut inom olika skolorganisatoriska nivåer. Detger bilden av ett nätverk där förändringar i de nationella styrdokumenten samspelar medförändringar inom de administrativa och organisatoriska ramverken på kommun- ochskolnivå. Möjligheter som framträder är en förnyad diskussion där de didaktiska frågornaligger i fokus. Begränsningen har initialt varit att reformen sjösatts utan att först ha testats itillräcklig utsträckning, vilket medfört att stödmaterial och kommentarer från Skolverketupplevs ha kommit sent. Inom biologiämnet ställer sig lärarna positiva till den förändradestrukturen i ämnesplanerna som gör det tydligare vad som ska fokuseras och vilkakunskapskvaliteter som ska bedömas. En begränsning ligger i dokumentationen som blirsvårhanterlig när antalet kunskapskrav har ökat samtidigt som innehållet i kurserna harspecificerats. Tolkningsproblemet av kunskapskravens progressionsuttryck upplever lärarnakvarstår i det nya betygssystemet, vilket gör att de ställer sig skeptiska till att en likvärdigbetygssättning kan uppnås med det nya systemet.

I gymnasieskolans nya läroplan står att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. För att klara kursernas kunskapskrav måste eleven inneha eller utveckla en mängd olika förmågor. I den processen behöver läraren vara en delaktig handledare som också kan förstå och göra en rättvis bedömning av elevens utveckling. I undervisningen är det skrivna och talade språket den vanligaste uttrycksformen. Forskningen detta arbete tittat på visar att ny teknik inte bara möjliggör nya uttrycksformer utan att det även förändrar hur vi tänker. Genom en kvantitativ och kvalitativ textanalys av kursplaner inom GY11 studeras här vilka förutsättningar de ger för användningen av olika uttrycksformer. Arbetets kvantitativa analys visar att den mest efterfrågade förmågan för att uppfylla kunskapskravet för E i olika kurser är att kunna redogöra. Den kvalitativa analysen visar att kravet att eleven ska ha förmågan att nyansera för ett högre betyg riskerar att fortsätta ge, om inte till och med förstärka, det skrivna och talade språkets särställning inom skolan. Vad det innebär för så vitt skilda kurser som Golvläggning och Sociologi problematiseras.

This thesis is a study about wether first year students in Swedish senior high schools understand the learning intentions and the matter of the subject of history specified in GY 11 introduced in July 2011. The overall question that this master tries to answer is: Do the students understand what and why they are studying history? Three classes studying the first history course in the new system answered a survey regarding five of the specified learning intentions for the course and their overall opinion of grades and level of knowledge and intentions. By measuring the level of understanding and the students’ general opinion the conclusion is following. The students understand the majority of the intention mentioned in GY11 although in the areas of ”historical consciousness” (historiemedvetande) and ”source criticism” (källkritik) the survey shows that the students’ understanding is poor. They also think that is is important to clarify the learning intentions, not only in history but in other subjects in school as well. If that is done the students think both that their grades would be higher and their knowledge would be greater. Even though the students understand the importance of their knowledge in history they have trouble specifying why. They do however point out that if the intention of the subject is made clear, their interest of the subject would increase, and that itself would lead to a higher level of knowledge and understanding.

Detta är en studie som syftar till att bidra med fördjupad kunskap om lärares upplevelser kring gymnasieskolans reform, GY11. Huvudfrågorna är hur väl man anser att informationen om GY11 har nått ut till skolan och på vilket sätt detta har skett samt hur lärare förhåller sig till de nya förändringarna, både i praktiskt arbete och i attityder. För att kunna besvara dessa frågeställningar har jag gjort en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer och med grund i tidigare forskning har jag i min analys beaktat faktorer som direkt påverkar framgången för implementering av reformer, närmare bestämt lärares upplevda behov av förändring samt vikten av deliberativa samtal, organisering och tidsfördelning. Resultaten visar att det har gjorts stora ansträngningar för att få ut information till skolorna men att det har funnits vissa brister, att lärarna generellt är mycket positivt inställda till förändringarna, att det finns en klar ambition att arbeta enligt de nya riktlinjer som lagts fram för GY11 men att de ökade kraven på dokumentation upplevs som en negativ aspekt av reformen.

No description available.

This essay aims to examine how three active history teachers in the upper secondary school interprets the new course plan for history in gy11. The essay shows how they discuss and express opinions regarding three main keywords - historical awerness, use of history and source criticism, and finally, how they think they need to change the way they teach.

Uppsatsen handlar om de nya kursplanerna för naturkunskap på gymnasiet (gymnasieskolan 2011). Syftet med studien var att ta reda på hur lärare talar om de nya kursplanerna och hur lärarna konstruerar kursen, eleverna och sig själva när de får tala om kursplanen. Fokus i kursplanen har lagts på ämnets syfte som är övergripande för hela naturkunskapen och på kursen naturkunskap 1a1 vad gäller centralt innehåll och kunskapskrav. Den tidigare forskning studien knyter an till rör läroplansteori och ”det professionella objektet”. Läroplansteorin sammanfattas i de delar som är relevanta för studien och dessa är: läroplansformulering och makt, läroplanskoder, transformering av läroplanen och läroplanens fem ansikten Arbetet var en socialkonstruktionistisk studie med ett diskursanalytiskt angreppssätt. Metoden för datainsamling har varit kvalitativ och har rent praktiskt genomförts via två gruppintervjuer av lärare. Resultatet av undersökningen visade att lärarna konstruerade sig själva som de som ska ”ge” undervisning och eleverna blir således ”mottagare”. Lärarna konstruerade eleverna som en grupp istället för som individer och diskuterade elevers förmågor. I resultatet den största textmassan om hur de konstruerade ämnet eftersom det var detta lärarna valde att tala mest om. Kursen konstruerades b.la. som moraliserande, samhällsvetenskaplig och tidspressad. Slutsatsen av studien är att lärare innehållsmässigt och variationsmässigt mest väljer att tala om kursen och dess innehåll då de får bestämma hur de ska tala om de nya kursplanerna. Kursen konstrueras bl.a. som tidspressad, moraliserande och rättvis. Lärarna konstrueras som givare av undervisning och ställer sig som överordnande och eleverna som underordnande. Eleverna konstrueras i övrigt som oförmögna att ta egna initiativ och som en grupp elever, inte som individer. Nyckelord: naturkunskap, 1a1, kursplan, gy11, socialkonstruktion, diskursanalys, gruppintervju

Uppsatsens syfte är att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhällsämnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mäter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhälsvetenskapliga ämnen, vilka analyseras utifrån Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lärare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven är konstruerade efter ämnenas läroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven också ställs i förhållande till en analys av kursplanen för Samhällskunskap A och ämnesplanen för Samhällskunskap 1a1. Proven visade sig vara av varierande karaktär och storlek och bestående av en skiftande mängd uppgiftstyper. Av analysen framgår att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, än kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste två kunskapsdimensionerna som testas är Faktakunskap och Begreppskunskap. De två vanligaste kognitiva processerna är Minnas och Förstå. Det som kan skönjas av analysen är att de lägre betygen Godkänt och E har en tendens att förekomma i de två minst avancerade kognitiva processerna, Minnas och Förstå, medan högre betygsnivåer oftast återfinns i uppgifter som testar mer avancerade processer – Förstå och uppåt. Sammanfattningsvis kan sägas att högre betyg oftast kopplas samman med de processer som kräver att uppgiften tillför något nytt, d.v.s. alla kognitiva processer mer avancerade än Minnas. De vanligaste kognitiva processerna som uppgifter visar prov på är alltjämt Minnas och Förstå. Nyckelord: Blooms reviderade taxonomi, Lpf94, Gy11, prov, provkonstruktion