Som historielärare finns olika nyckelbegrepp som är centrala för ämnet historia. Tre av dessa kommer studeras i denna uppsats där syftet är att studera historiemedvetande samt de genetiska och genealogiska perspektiven i relation till lärares verklighet och de båda läroplanerna Lpf94 och Gy11. Dessa tre begrepp är därmed uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Kvalitativa intervjuer har utförts för att söka svar på uppsatsens frågeställningar och då texter och intervjusvaren varit i behov av tolkning har den hermeneutiska metoden använts. Studien visar att begreppet historiemedvetande är mångtydigt och svårdefinierat, både för lärare, teoretiker och forskare. En annan slutsats som kunde dras av studien visar att historieundervisningen är präglad av den kronologiska traditionen, vilket även kan benämnas som det genetiska perspektivet. Vad gäller styrdokumenten är begreppet historiemedvetande svårdefinierat även där och den nuvarande Gy11 är mer inriktat på kronologi än den tidigare.

Denna studie handlar om politiska mål och implementeringen av det nya betygsystemet utifrån lärares perspektiv. Den 1 juni 2011 började den nya gymnasiereformen att gälla i alla svenska gymnasieskolor. Gymnasiereformen innebar en rad olika ändringar för både lärare och gymnasielever som började arbeta utifrån reformen under terminsstarten 2011. En av de större ändringarna var det nya betygsystemet, vars syfte var att genom ett sexskaligt betyg ge mer rättvisa, hårdare, motiverande och informationsgivande betyg till elever. Genom en kvalitativ metod har tio gymnasielärare intervjuats där de har fått berätta om sina erfarenheter av arbetet med det nya betygsystemet. Deras svar har analyserats och jämförts i en fallstudie. Analysen av det insamlande materialet visar på att det utifrån lärares erfarenheter inte har uppnått de politiska målen med betygsystemet. Betygen uppfattas inte som informationsgivande, motiverade eller rättvisa. Betygen uppfattas dock som hårda men det innebär i sin tur inte att det är motiverande. Anledningen till att de politiska målen med nya betygsystemet inte uppnåtts beror utifrån lärares erfarenheter på att implementeringsproblem uppstår på grund av bland annat otydliga styrdokument från beslutsfattare och närbyråkrater obegränsade handlingsfrihet. / <p>2018-06-07.</p>

Samstämmighet innebär att delarna i ett utbildningssystem dvs. ämnesplan, undervisning och bedömning, arbetar i samma riktning. Blooms reviderade taxonomi är ett verktyg som gör att målen i skolan kan bli mer begripliga, bedömningsbara och genomförbara. Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om hur en lärares planerade undervisning är samstämmig med de bedömningsuppgifter och ämnesplan i kursen privatjuridik på gymnasieskolans ekonomiprogram. Vid samstämmighet täcker bedömningsuppgifterna in samma krav på kunskap och förmåga, som anges i kursplanen. Genom att använda Blooms reviderade taxonomitabell går det att analysera de syften som ett moment eller en kurs anger, och bland annat, få en indikation på den omfattning av mer komplexa typer av kunskap och kognitiva processer som momentet eller kursen medför. Resultatet visar en god samstämmighet mellan det centrala innehållet i ämnesplanen för privatjuridik och informantens planerade undervisning.

I den här studien har den för året aktuella implementeringen av GY11 behandlats. Utgångspunkten var den problematik som funnits inom ämnet idrott och hälsa sedan reformen 1994, då flera studier visat på en ofullbordad implementering av Lpf94 vilket bland annat lett till ett otydligt idrottsämne med identitetskris. Syftet med den här studien var att undersöka hur implementeringen av GY11 i kursen idrott och hälsa 1 utifrån lärares utsagor har upplevts och att ta reda på hur lärare resonerar kring ämnets syfte och innehåll inom ramen för den nya ämnesplanen. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod, och intervjuat åtta stycken gymnasielärare i en relativt stor svensk stad. I analysarbetet har empirin behandlats med hjälp av teoretiska begrepp och en analysram. Resultaten visar att lärarna på flera sätt upplevt begränsningar i implementeringsprocessen och därmed uttrycker att de inte haft utrymme att ändra sin undervisning i någon större utsträckning. Samtidigt visar resultaten att förändringarna som går att återfinna i de nya ämnesplanerna är relativt små. I diskussionen för vi ett resonemang utifrån analysen av lärares utsagor och tidigare forskning om huruvida utvecklingen i den nya ämnesplanen för idrott och hälsa 1 kan anses vara ”en tillbakagång” för ämnet. Vidare diskuterar vi om denna tendens bör ses som ett misslyckande från Skolverkets sida – eller som ett steg mot en tydligare identitet. / In this study, the implementation of this current year school reform GY11 has been treated. The starting point was the problems that existed in the Swedish subject Physical Education and Health since the reform 1994, as several studies have shown an unfinished implementation of Lpf94 that have caused an identity crisis within an imprecise subject. The purpose of this study was to investigate how the implementation of GY11 have been perceived in Physical Education and Health 1 from the teachers' statements, and to find out how teachers reason about the purpose and content of the subject under the new syllabus. To determine this we used qualitative interviews as a method and interviewed eight upper secondary school teachers in a relatively large Swedish city. In the analysis the empirical data was processed by means of theoretical concepts and an analytical framework. The results show that teachers experienced limitations in many ways in the implementation process and expressed that they did not have enough means to change their teaching to any greater extent. The results also show that the changes found in the new syllabus were relatively small. Based on our analyses of the teachers' comments and previous research we argue in the discussion of the study whether the development of the new syllabus for Physical Education and Health 1 can be considered as "a step back" for the subject. Further on we discuss if this tendency should be seen as a failure by The Swedish National Agency for Education – or as a step towards a clearer identity.

Studiens syfte är att ta reda på vilket förhållningssätt naturkunskapslärare på gymnasiet har till den nya läroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra lärare undersöktes lärarnas åsikter och för att analysera lärarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lärare. Resultatet visar att lärarna är positiva till den nya läroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lärare angav att läroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, Gymnasielärare, Intervjuer, Läroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning

Arbetet beskriver i sin första del latinämnets historia i den svenska gymnasieskolan med tyngdpunkt på 1900-talets senare del. Det är en utveckling som gått från att ha latin som bärande språk både som skolämne och som undervisningsspråk under 1500-talet till att vara ett småämne som inte alla skolor erbjuder idag. Den andra delen av arbetet undersöker vilka förändringar som påverkat latinämnet i gymnasieskolan och vad det har fått för följder. Några kurs- och timplaner från 1900-talet har granskats och personer med anknytning till latinundervisning intervjuats. Ur detta framkommer det att den nya gymnasieskolan som infördes 1965 har påverkat ämnets ställning i skolan stort genom att det inte längre var obligatoriskt att läsa latin på den då s.k. latinlinjen. En andra påverkan är gymnasiereformen 2000, då latinämnet delades upp i tre kurser. Detta har visserligen gynnat tillgängligheten (på de skolor som erbjuder latin), men fört till grundare kunskaper, då förhållandevis många elever väljer att läsa endast den första kursen. En tredje påverkan på latinämnet har även den reform i början av 1990-talet haft som gjorde det möjligt för kommunerna att fritt fördela en summa pengar på de utbildningsbehov de prioriterar. Eftersom latin i dagens samhälle inte ses som ett viktigt och nyttigt ämne, är det inte förvånande att kommunerna inte prioriterar latinämnet. / The essay describes the situation of Latin in the Swedish High School with focus on changes during the 20th century.

This essays key aspect was to investigate how Swedish and Finnish curriculum for upper secondary school, in relation to each other, integrate and implement the notion of citizenship, equality and equivalence. Due to Swedish students preforming under the average in international knowledge measurements, such as PISA, and with Finnish students preforming as one of the top five countries, a question that came to surround this essay was raised. ‘What similarities/differences can be made clear the Swedish and Finnish curriculum regarding work and design of citizenship, equality and equivalence?’ To answer this question, this essay started off by defining and analysing the key notions of citizenship, equality and equivalence. After thoroughly reading through the Swedish and Finnish curriculums general parts and the subject plan for social science the result was established. The result was then analysed with the notions citizenship, equality and equivalence, with Swedish and international literature. The results showed a strong anchoring of the citizenship throughout both the Swedish and the Finnish curriculum and the subject plan for social science. The analysed result also showed a clear lack of equality integrated in the Swedish curriculum in comparison to the Finnish curriculum and the lack of student influence in the Finnish curriculum.

Läroplanen för gymnasieskolan 2011 uttrycker sex explicita demokratiska värden vilka skolan förväntas förmedla och fostra efter. Dessa värden är människans egenvärde, alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män, och solidaritet mellan människor. Mot bakgrund av skolan som en medborgarfostrande institution undersöker jag i denna uppsats på vilka sätt dessa olika begrepp kan tolkas och definieras, och vidare hur vi moraliskt kan argumentera för dessa värden. Jag argumenterar att värdegrunden, som formulerad i läroplanen, saknar en tydlig filosofisk förankring och att den utifrån en filosofisk analys inte är koherent. Jag diskuterar vidare vad detta får för konsekvenser för de som verkar inom skolan och föreslår ett kritiskt och filosofiskt förhållningssätt till arbetet med värdegrunden. Ett förhållningssätt som även kan argumenteras för utifrån ett perspektiv på skolan som en del av postmoderniteten.

Syftet med examensarbetet är att få en djupare förståelse för lärares och elevers erfarenheter av, och syn på, elevens egen arbetsprocessdokumentation (portfoliometodik) igymnasieskolans bild- och formkurser. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med sex bildlärare på fem gymnasieskolor, och en kvantitativ enkätundersökning i tre klasserpå tre gymnasieskolor som besvarades av sammanlagt 50 elever. Empirin analyserades meden tematisk och induktiv analysmetod. Resultatet visar att såväl lärarrespondenterna som elevrespondenterna uppfattar arbetsprocessdokumentationen både som betygsunderlag och föratt synliggöra elevens arbetsprocess. Både lärare och elever upplevde att arbetet meddokumentationen upptog mycket tid och kunde medföra stress och eleverna såg dokumentationen mer som ett görandemål än ett lärandemål. För att få avsedd formativ effekt måste mer tid avsättas till arbetet med dokumentationen. Lärarna behöver också tydligare kommunicera om metodiken med eleverna.

I denna studie undersöks om styrdokument och läromedel korrelerar i sättet att se på grammatik i kursen Svenska 2 på gymnasiet, med utgångspunkt i begreppen funktionell respektive formell grammatikundervisning. Svenskämnets syfte, kunskapskrav och kommentarsmaterial tillsammans med grammatikavsnitten i läromedlen Svenska rum 2 och Svenska impulser 2 undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten är en begreppsdefinition av funktionell och formell grammatik som innefattar sex olika kriterier för varje begrepp. I resultatet framkommer att styrdokumenten ger uttryck för ett mer funktionellt perspektiv på grammatik, medan läromedlet Svenska rum 2 ger uttryck för ett formellt perspektiv på grammatik. Läromedlet Svenska impulser 2 har både ett funktionellt och formellt perspektiv på grammatik. Det finns en formell grund men läromedlet innehåller flera funktionella ansatser, därför har läromedlets grammatikavsnitt tolkats som mer funktionell än formell. Slutsatsen som kan dras är således att Svenska impulser 2 kan anses korrelera med styrdokumenten, trots att de funktionella aspekterna skulle kunna utvecklas ytterligare. Styrdokumenten kan dock inte anses korrelera med grammatikavsnittet i Svenska rum 2 efter begreppet funktionell grammatik. / This essay aims to examine whether or not the syllabi and teaching materials correlate in their views on grammar in the upper secondary school course Swedish 2, in regards to functional and formal grammar teaching. The aim of the subject, knowledge requirements and commentary materials, as well as the grammar sections of the teaching materials Svenska rum 2 and Svenska impulser 2, are examined through a qualitative text analysis. The theoretical assumption for the study is based on a definition of the concepts of functional and formal grammar, where each concept is defined by six different criteria. The results show that the syllabus favor a more functional perspective on grammar, whereas the teaching material Svenska rum 2 favors a more formal perspective on grammar. The teaching material Svenska impulser 2 expresses both a functional and a formal perspective on grammar. Its basis is a formal perspective on grammar, but the material includes several functional approaches to grammar and has therefore been interpreted as more functional than formal. This study concludes that Svenska impulser 2 can be considered to correlate with the syllabus, even though the functional aspects could be developed further. However, the syllabus cannot be considered to correlate with the grammar sections in Svenska rum 2 in regards to the concept of functional grammar.