Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka taxitrafikskursens innehåll och jämföra dessa styrdokument med arbetsgivarnas krav på eleverna för att de skall kunna anses som anställningsbara efter fullgjord utbildning. Genom att jämföra de bägge identifiera likheter och skillnader. En slutsats som kan göras utefter denna undersökning är att trots en god samstämmighet mellan arbetsgivarnas krav på kunskaper och skolverkets styrdokument så behöver skolverket förtydliga hur rullstolsresenärer skall prioriteras i kurserna samt vilka krav som skall ställas på rullstolar och fastsättning av dessa. Denna slutsats kan dras efter intervjuer med taxiägare samt tidigare studier inom området.

Syftet med detta arbete är att försöka få en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansågs viktig nog att bli ett kärnämne 1994, och varför den inte längre ansågs viktig och togs bort 2011. Med hjälp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter från regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning på vad dessa säger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten.  Studien visar att när Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att låta eleverna uppleva och själva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. När kursen togs bort 2011 var det för att andra ämnen ansågs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton år som gått däremellan, och i den nya läroplanens inriktning på nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen på kunskap förändrades från en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal där individens kunskap ska vara mätbar och samhällsnyttig. / The purpose of this study is to gain insight into how come the course Artistic Activites was considered important enough to be introduced as a core subject in the Swedish upper secondary school in 1994, and how come it was no longer considered important and thus removed in 2011. Through critical discourse analysis the study investigates arguments for and against the course as presented in texts from government, parliament and media sources at these points in time, with emphasis on the status of the course in the Swedish upper secondary school, as well as in the political debate on education. The study shows that when Artistic Activities was introduced in 1994 the purpose was to allow students to experience and create art, based in a humanist discourse. When the course was dropped in 2011 it was to give room for other subjects considered more essential in preparing the students for university studies or their chosen profession, based in a free market economy discourse. The focus on what was considered important in the upper secondary school shifted during the intervening seventeen years, and the new curriculum’s orientation towards utilitarian education allowed no space for Artistic Activities. The political approach to knowledge changed from a democratic idea where everyone was to be given the same opportunities, to a differentiated ideal where individual knowledge must be measurable and useful to society.

Syftet med föreliggande studie är att analysera Bourdieus teori om den sociala och politiska reproduktionen i relation till det senmoderna svenska utbildningssystemet. Uppsatsens tes är att denna reproduktion begränsades och reglerades under den svenska välfärdsstaten, där skolan sågs som ett centralt verktyg för att motverka samhällets klasshierarki, men att den idag frigjorts genom modernitetens radikaliserade processer. Med utgångspunkt i den dialektiska metoden, samt i teorier om rationalisering, marknadsstyrning, individualisering och avpolitisering, utreds giltigheten i Bourdieus teori samt den senmoderna reproduktionens förändrade uttryck. Ett urval av de senaste decenniernas utbildningspolitiska reformer och läroplaner utgör det primära empiriska materialet, men uppsatsen diskuterar och kompletteras även av tidigare studier i ämnet. Analysen av den senmoderna utbildningskonceptionen visar på en ökad rationalisering vad gäller styrning och kunskapssyn, samt en normalisering av och anpassning till marknadsprinciper i utbildningssystemet. Detta får sociala och politiska konsekvenser i form av en tydlig ansvarsförskjutning från stat till individ, samt en övergripande avpolitisering gällande utbildningens syfte och funktion. Vi drar slutsatsen att utbildningssystemets sociala reproduktion har stärkts och att förändringarna i samhällets strukturella ordning medfört en reproduktion som visar sig i form av ökad individualisering och avpolitisering.

Denna studie behandlar Gy11:s påverkan på engelsklärares formativa arbete med kommunikation och feedback. Undersökningen har utrett om lärare anser att reformen påverkat deras arbetssätt gällande undervisning, bedömning och betygssättning. Även hur dessa lärare arbetar formativt med kommunikation och feedback för att erhålla en förståelse för hur förändringen tillämpats. Dessutom studerades huruvida lärare anser att relationen med eleverna påverkar deras lärande för att urskilja vikten av kommunikation och feedback i det anseendet. Undersökningen gjordes genom kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer. Fem engelsklärare från två olika gymnasieskolor intervjuades, och resultatet visade att dessa lärare anser att förändringen som Gy11 medförde inte varit märkvärd i deras arbetssätt mer än att det administrativa arbetet och kraven på dokumentation ökade. Dock menar lärarna att deras kunskaper kring bedömning och hur man ger feedback har utvecklats. Likväl anser de att de inte erhållits tillräckligt mycket underrättelse kring vad som förväntas av dem från statligt håll, och därför har förändringen tagit lång tid att tillämpa. Vidare anser de att lärare-elev- relationen är en grund för att kunskapsutveckling ska inträffa. I diskussionen behandlas resultatet med ett sociokulturellt förhållningssätt. Slutsatsen blev att implementeringen av Gy11 tog tid men att lärarna lärt sig tillämpa formativ bedömning och anser det vara det mest givande arbetssättet för att främja elevers kunskapsutveckling.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet. Studien har även en ambition att övergripande resonera om den svenska skolans realiserbara möjligheter att verka för ett kritiskt förhållningssätt och ett djupare samhällsmedvetande.

The purpose of this study is to explore how teachers at Swedish upper secondary schools perceive the so-called value words and knowledge requirements of religious studies 1 as defined by the present curriculum for upper secondary school 2011 (Gy11) how they consider themselves to apply these value words in their teaching, and whether they consider the knowledge requirements as alegitimate basis for equivalentassessment. My studyis based oninterviewswithfour teachers in religious studies at four different upper swcondary schools in the municipalityof Jönköping, Sweden. The results of my study show that the interviewed teachers perceive the value words in the knowledge requirements of religious studies 1,as defined by the present curriculum Gy11, aredifficult to interpret and that the value wordsare not definitive, but interpretable. All teachers use the knowledge requirements in theirplanning of teaching,but also in teaching where they are to concretize the knowledge requirements and value wordsthrough their own examples. Half of the teachers, however, experienced a lack of interest in the knowledge requirements by the pupils, which make it even more important to discuss knowledge requirementswith them, while the teachers’assessment has to rely on these knowledge requirements. All teachers apply the knowledge requirementsin their assessments, but three of the interviewees perceive the knowledge requirementsas unfavorable or unfair, since the knowledgerequirements and the present curriculum, Gy11expressa view of knowledge,whichaccording to several teachers,emphasizes qualitative rather than quantitative aspects. The knowledge requirements are considered as a basis for equivalentassessment to some degree, but full equivalence is not possible since the guiding documents can always be interpreted in multiple ways by the teachers. More importantly, the interviewed teachersin this study emphasized the importance oftime to discuss knowledgerequirements and assessment with colleagues, which could increase the chances of more equivalence.The results of this studycontribute withnew empiricalinsight into howteachers in religious studiesperceive,useandconsider based onthe knowledge requirementsinreligious studies1, in the the present cirruculum Gy11, andif they perceivethe knowledgerequirements as the basis forequivalentassessment.

Religious education has been a well-debated subject throughout history. In our current, globalized and religiously pluralistic world the debate regarding the education’s non-denominational nature is a vital part of that debate. The aim of this study is to investigate how the meaning of the term “religion” is constructed in the current curriculum for the Swedish upper secondary school. Furthermore, the study will investigate how this construction relates to the rulings regarding the school’s non-denominational nature as well as what consequences the construction can lead to regarding the relation between Christianity and other religions. The results of the study show that the curriculum is strongly influenced by the Christian tradition and that the curriculum’s construction of the term religion may lead to the “othering” of non-Christian religions. Arguably, the curriculum also somewhat favours a secularistic/atheistic understanding of religion which results in a failure to meet the established demands regarding non-denominationalism.

An important part of becoming a teacher is to have good knowledge of the educational objectives set by the Swedish National Agency for Education. The objectives are clearly expressed, however, how to reach them is not mentioned. This leads to different interpretations and uncertainty for many teachers about the best way of teaching grammar and whether textbooks are useful for this purpose. This study aims at exploring whether high school grammar exercises in French as a foreign language could be considered to be in accordance with the stipulated goal of the Swedish National Agency for Education.Four text- and exercise books in French used during two different Curriculums for the upper secondary school and covering a period of 10 years, are analyzed. The purpose of analyzing the exercises in the textbooks is to find out whether they offer communication focused grammar exercises and if these exercises offers opportunities to develop communicative abilities. Furthermore, we also examine potential changes between the different versions of the text -and exercise books, published with an interval of ten years.The results through a mixed methodology approach, using both a quantitative and a qualitative method, showed in particular that the examined books have a large number of grammar and oral exercises. Communication could therefore be considered as reinforced. The exercises offered in the examined books show that they as a general are in accordance with the stipulated goals of the Swedish National Agency for Education.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kemiundervisningen i gymnasieskolan och dess förutsättningar har förändrats sedan 1970-talet tills idag. Detta genom att undersöka kurslitteratur och kursplaner från de olika gymnasiereformerna. Fokuset har dels legat på kemisk jämvikt och reaktionsmekanismer inom gymnasiekemin och dels hur skolan har förändrats samt hur tiden som ges till kemiundervisningen kan ha påverkat elevers förståelse för kemi. Det har visat sig att innehållet i den grundläggande kursen för kemi på 70-talet inte skiljer sig mycket från dagens innehåll i den grundläggande kemikursen på gymnasieskolan. Kemisk jämvikt låg tidigare i den grundläggande kursen på 70-talet men i dagens gymnasieskola ligger den inte förrän i den fördjupade kursen inom kemi. Det har också visat sig att tiden som läggs på kemiundervisningen i dagens gymnasieskola är avsevärt mindre än på 70-talet, vilket kan ha påverkat elevers förståelse och intresse för kemi.

The purpose of this study is to examine how the discourses about the position of the aesthetic subjects in the Swedish Education Policy are formed and presented in media texts. As the media today has a great power in society, is an arena for politicians to reach out, media players to raise current issues and the public to engage in opinion formation, this study is done through an analysis of media texts from the years between 2011-2018. In 2011 there was a new curriculum for the Upper Secondary School in Sweden, named GY11.One change was that there were no compulsory aesthetic subjects more, a decision based on the international PISA- measurements, where mathematics, science, reading ability and problem solving are the prioritizes school subjects. During the past time since 2011 another change also has been notices in a part of the Swedish school system: a sharp decline in applications to the undergraduate art schools, focused image and shape. Both these changes in the Swedish school development is a step in the same direction. Removing Estetisk verksamhet in GY11 for other subjects, is a concrete measure due to low results in PISA- measurements in Swedish school students. The decline in applications to preparatory art schools has increased at the same rate as NPM has gained more space in the Swedish education system. There, priority is given to measurable documentable knowledge over those that cannot be measured and documented in the same way, to which the aesthetic competencies belong. The theoretical starting points in the research are the social constructionism. The study is a critical discourse analysis according to Norman Fairclough’s tree-step method with the dimensions text, interaction and context. The selection consists of publishes texts from the selected time period, which have been divided into three media communication groups: Rulers and politicians, media actors and the public.