No description available.

Vad historieämnet är kan vara självklart för oss lärare som ständigt arbetar med ämnesplanerna och dess formuleringar. Elever som undervisas i Gy11 är förmodligen inte lika insatta i vad ämnet är och hur det skall arbetas med enligt ämnesplanerna. Vi ställde frågan hur elever ser på historieämnet och hur de definierar detta. Stämmer deras bild av ämnet överens med vad ämnesplanen säger? Upplever de någon skillnad i undervisningen på grundskolan till deras undervisning på gymnasiet? Vi valde att genomföra fokusgruppsintervjuer med två elevgrupper vid en skola. Vi arbetade kvalitativt med det insamlade materialet och analyserade detta med hjälp av kodning. De valda teoretiska perspektiven använde vi vid både utformandet av intervjufrågor, analyskoder, tolkning- och analysverktyg. Båda grupperna hade en liknande syn på historia och historieämnet även om det fanns klara skillnader i vad de ansåg vara centralt. Stoffkunskap värderades lågt medan verktyg som historiebruk, perspektiv och källkritik värderades högt. De båda grupperna visade tydligt på en grundförståelse för vad historieämnet innebär.

Denna rapport har ämnat att, med utgångspunkt i en texttolkande innehålls- och diskursanalys av fem läroböcker i gymnasieskolans kurser för religionskunskap 1 och 2, belysa diskursen och problematiken kring islamofobi och antimuslimism i samhället som riskerar att reproduceras och underbyggas i religionskunskapsundervisningen. Ambitionen har varit att få en bild av hur de fem läroböckerna framställer islam och muslimer, med hjälp av de teoretiska begreppen tolerans och intolerans. Undersökningen visar att framställningen av islam och muslimer i läroböckerna efter Gy11 har en i större utsträckning toleranta än intoleranta tendenser, vilket står i kontrast till den tidigare forskningen som undersökt läroböcker innan Gy11. Ännu finns dock intoleranta tendenser i framför allt läroboken ämnad för de yrkesförberedande programmen, vilket kan ses som särskilt problematiskt i och med den betydligt mer negativa inställningen till islam och muslimer på dessa program.

Denna studie har som övergripande syfte att utifrån hur tre lärare beskriver sin dramaundervisning undersöka om det bedrivs entreprenörskap på dramalektionerna i skolan. För att få svar på mina frågor använde jag mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade tre verksamma dramalärare inom gymnasieskolan. Mitt resultat visar att det utifrån lärarnas utsagor inte bedrivs någon entreprenörskapsundervisning i traditionell mening på dramalektionerna. Men begreppet entreprenörskap i skolan har flera definitioner. Utifrån definitionerna i GY11 om hur entreprenörskap i skolan ska tolkas bedrivs det därför entreprenörskapsundervisning på dramalektionerna i form av entreprenöriellt lärande. Trots att lärarna har skilda förutsättningar och kunskaper om GY11 arbetar de alla, om än i varierande grad, med det entreprenöriella lärandet. Även utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bedrivs det entreprenörskap på dramalektionerna. Samtliga lärare betonar den kollektiva processen och handlingen där deltagarna i social interaktion skapar något tillsammans, vilket är utmärkande för en socialkonstruktivistisk definition av entreprenörskap.

Syftet med detta arbete är att göra en kritisk undersökning av regeringens beslut att slopa kursen Estetisk verksamhet som kärnämne i gymnasieskolan samt att beröra vikten av estetiska ämnen i skolan. Vidare syftar denna studie på att inte bara kritisera regeringens beslut, utan snarare försöka förstå hur man kommit fram till detta beslut. Inledningsvis ges en litteraturöversikt av tidigare forskning kring estetik och kunskap. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, två med gymnasielärare och fyra med gymnasieelever om deras syn på dessa frågor. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel där litteraturen vävs samman med resultaten från intervjuerna. Mitt resultat visar att beslutet att slopa kursen Estetisk verksamhet som kärnämne är mycket ogynnsamt och dessutom taget utan godtagbar analys eller teoretiskt stöd.

Syftet med denna undersökning är att utforska idrottslärares uppfattningar kring GY11:s kunskapskrav för kursen Idrott och hälsa 1. Det är kunskapskravens tydlighet och dess potential för likvärdig bedömning och betygssättning som undersöks. Kunskapskraven i GY11 har blivit ett mycket omdiskuterat ämne bland lärare och i medier, då de anses vara otydliga och svåra att förstå. Denna otydlighet kan i sin tur leda till minskad likvärdighet i bedömning och betygssättning. Det är av stor vikt att betyg sätts på likvärdiga grunder, eftersom elevers gymnasiebetyg är en viktig och ofta avgörande faktor för deras studie- och yrkesframtid.Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med fyra idrottslärare. I den teoretiska bakgrunden läggs fokus på områden såsom GY11 och dess kunskapskrav, betygens likvärdighet, (sam)arbete kring kunskapskraven och tidsaspekten i läraryrket. Resultatet i studien visar att idrottslärarna uppfattar kunskapskraven i GY11 som oklara, luddiga och att de lämnar för mycket utrymme för egen tolkning. Lärarna i studien tror att detta kan leda till en icke-likvärdig bedömning och betygssättning, framförallt på nationell nivå. De uttrycker emellertid att likvärdighet i bedömningen till viss del kan nås på lokal nivå, genom samarbete, diskussioner och samsyn inom ämneslagen. Ett hinder är dock, enligt de intervjuade lärarna, bristen på tid för att kunna tolka och diskutera kring kunskapskraven tillsammans.

Uppsatsen jämför (a) Restaurang- och livsmedelsprogrammet med inriktningen bageri och konditori (RL-BAG) och (b) Livsmedelsprogrammet mot bageri (LP-BAG) i relation till varandra och fortsatta akademiska studier. Det är motsvarande program från Gy11 respektive Gy2000.Frågeställningen fokuserar på skillnaden mellan RL-BAG och LP-BAG gällande behörigheten och tillgång till akademiska utbildningar vid två lärosäten.Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur skillnaden ser ut för de aktuella gymnasieprogrammen. Att det finns en skillnad är redan konstaterad i bl.a. utformningen av den nya gymnasieskolan. En aspekt att se på uppsatsen är att den har en utvärderande funktion av den senaste gymnasieförordningens yrkesprogram (Gy11).Metoderna som används i undersökningen är i huvudsak kvantitativa (i skildringen/resultatet). Den mäter det bivariata förhållandet mellan kombinationer av behörighetsgivande gymnasiala kurser och programtillgången vid de aktuella lärosätena. I metoden används bl.a. SWOT för att definiera skillnaderna.Resultatet visar att det finns en skillnad i urvalet. Den grundläggande behörigheten för Gy11 är betydligt mer fördelaktig än den motsvarande nivån för Gy2000. Även om kärnämnena räknas med i LP-BAG. Däremot har LP-BAG tillgång till fler särskilt behörighetsgivande kurser som i olika kombinationer ger tillgång till fler utbildningar.

Att kunskap ska testas och värderas genom en bedömningsprocess är ofta givet men hur testaskunskap i skolan i relation till kursplanen och vilken roll har bedömningsunderlaget? Studiensyftar till att besvara den frågan inom matematikämnet och utgår från frågeställningarna: Vilkenroll har de olika bedömningsunderlagen vid betygssättning?, Hur väl överensstämmerinnehållet i bedömningsunderlagen med det centrala innehållet? och Vilka kunskapskrav fåreleverna möjlighet att uppnå vid de fasta bedömningstillfällena? Arbetet utgår från enintervjustudie med tillhörande enkäter där sju lärare som hållit i kursen Matematik 1c deltagit.Resultatet visar att lärare i stor utsträckning använder sig av traditionella skriftliga prov och attde senare bedömningsmomenten i kursen ofta är av större betydelse än de tidigare. Vidare visarstudien att i princip alla aspekter i det centrala innehållet testas vid de fasta bedömningstillfällendär det enda undantaget gäller matematikens kulturhistoria. I och med införandet av GY11illustrerar studien även lärarnas konkretisering av den nya kursplanen. Studiens resultatindikerar att det finns en viss förskjutning av att förmågorna ”begrepp” och ”procedur” testasmer frekvent på E- och C-nivå. Förmågorna ”resonemang”, ”kommunikation” och”modellering” testas oftast på C- och A-nivå, medan ”problemlösning” var den förmåga somtestades mer jämnt fördelat på samtliga nivåer.

Denna studie är en kvalitativ undersökning om gymnasielärares arbete med läsförståelse i kursen svenska 1. De frågeställningar som ställts i studien handlar om hur lärare arbetar med läsförståelse i sin undervisning, vilka lässtrategier de använder och vilken syn de har på läsförståelse. I studien deltar fem lärare från två olika gymnasieskolor i Sverige. Datainsamlingsmetoden utgörs av semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjufrågorna främst är formulerade som öppna frågor. Resultatet visar att läsförståelse är ett komplext begrepp som inbegriper alltifrån att kunna avkoda en text till inferensförståelse. Lärarna kombinerar enskilda lässtrategier i sin undervisning och valen av dessa strategier beror på vilken läsnivå deras elevgrupper ligger på. Intervjuerna visar att högläsning och textsamtal är de främst använda lässtrategierna. Det finns även en frekvent användning av ett lässtrategiprogram som kallas för `Reciprocal teaching´, vilket består av fyra enskilda lässtrategier som ska hjälpa elever till att utveckla en god läsförståelse. Sammanfattningsvis handlar svensklärares läsförståelseuppdrag, bland annat om att stötta elever till att lära sig olika typer av lässtrategier i undervisningen. Detta för att eleverna sedan på egen hand ska tillskansa sig rätt lässtrategi, när de tar sig an en viss typ av text. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-08-25</p>

No description available.