Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare i svenska upplever gymnasieeleversförändrade läsvanor gällande läsning av skönlitteratur i skolan och på fritiden. Studien utgårpåverkansfaktorerna den tekniska utvecklingen, läroplan- och betygsreform samt lärarenslärarutbildning. Studien består av intervjuer av nio gymnasielärare i svenska och resultatetvisar att användandet av tekniska hjälpmedel, främst dator som ett läsverktyg, skiljer sigmellan olika program. Reformen i och med Läroplan, examensmål ochgymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (GY11) har påverkatlitteraturundervisningen genom ett minskat utrymme med allt mindre tid för läsning avskönlitteratur under lektionstid. Lärarnas fortbildning upplevs som bristfällig då ett brettsvenskämne skapar en nästintill oändlig bredd på den potentiella kompetensutvecklingen.Lärarna upplever en hög stress och en stor arbetsbelastning som resulterar i att få väljerformell fortbildning speciellt inom litteraturundervisning. Studiens visar attlitteraturundervisningens minskade utrymme skapar försämrade förutsättningar för främjandetav elevernas läslust.

Det här är en kvalitativ studie med syfte att bidra med förståelse för hur skolledare och tidigare elever på det estetiska programmet värderar och diskursivt konstruerar inriktningen Bild & formgivning i aspekten estetelevers framtidsutsikter vad gäller studier och yrkesval. Jag vill på detta sätt synliggöra omgivningens syn på programmet och vad estetiska kunskaper kan ha för funktion i samhället. Jag har arbetat efter studiens frågeställningar: Hur konstruerar före detta elever och skolledare estetelevernas framtida yrkesidentiteter? Varför anser tidigare elever att de haft nytta av utbildningen? Hur värderas det estetiska programmet och estetiska kunskaper av skolledare och före detta elever?Det empiriska materialet består av sex intervjuer med före detta elever och skolledare. Materialet är analyserat med hjälp av diskursanalys och kritisk diskursanalys. Jag intresserade mig för att undersöka vilka sanningsregimer som synliggjordes, om de skiljde sig mellan informanterna, vad som inte sades och informanternas sätt att tala om det estetiska programmet och om synen på estetelevers framtid förändrades under intervjuns gång.Bakgrund till studien är att elever förmedlat att deras omgivning har vaga föreställningar om utbildningens värde, att det finns en okunskap om att den leder till högskolestudier och mångskiftande yrkesliv efter det. I studiens intervjuer framkom att de före detta eleverna uppskattade att programmet var högskoleförberedande. Men både de och skolledarna beskriver att det allmänt sett, åtminstone utanför skolans område, inte är känt att det estetiska programmet ger högskolebehörighet som liknar det samhällsvetenskapliga programmets.Läroplanen GY 11 medförde för de estetiska ämnena och inriktningarna att fokus skiftades från estetik och skapande och till entreprenöriellt tänkande med lönsamhet. Begrepp som kultur, konst och estet fick en negativ klang i många kretsar, vilket också påverkat synen på programmet.Trots att vårt samhälle blir allt mer digitaliserat och visuellt, kopplas inte programmet ihop med relaterade yrken. Men som det framkommer i min studie kommer människor ha stor nytta av att behärska det kommunikativa bildspråkliga fältet, oavsett yrke.

With regards to the teaching of German in Sweden this literature study looks into the Swedish curriculum and the CEFR (Common European Framework of Reference for Languages) to compare today’s common interpretation of the goals in language learning to the educational goals in the documents. Critics mean that the CEFR and in extension the curricula in the associated countries focus mainly on measurable practical language skills. This leads to impoverishment of the concept of language learning, which should include broad cultural aspects, encourage the students to develop their personalities and curiosity and foster a livelong desire to study. This work will try to show that blaming the CEFR for the kind of lopsided development towards practical, measurable skills in language teaching does not origin in the document or in the national curriculum. It appears to be the interpretation of the documents that oversees some essential requirements, not only for successful language teaching but also for the use of German as a tool for conversation and understanding. The real understanding of a language is, according to the research referred to in this work, connected to the understanding of culture. This literature study will show that reading older literature in language classes will favour the students´ understanding of culture. Furthermore, this work will try to point out other educational benefits besides the gain of cultural knowledge in working with literature. Students learn to argue and gain understanding of their own world by comparing to the new reality they meet in the literature. In addition, students will, with the help of the text, acquire new vocabulary and get an understanding of the structure of the language. In essence the use of literature in teaching German on one hand meets and fulfils the requirements in the curriculum and on the other hand supports the development of language skills and personals skills.

Die vorliegende Magisterarbeit ist die direkte Fortsetzung der Studie Die didaktische Umsetzung von Märchen – eine Literaturstudie. Hierbei handelt es sich in beiden Fällen an im Rahmen des Ämneslärarprogrammes an Högskolan Dalarna verfasste Examensarbeiten. Diese hier präsentierte Studie untersucht inwieweit die innerhalb der Forschung gepriesenen Märchentexte tatsächlich von Lehrkräften an den schwedischen Schulen und im Bereich des DaFUnterrichtes didaktisch umgesetzt werden. Mit Hilfe einer Unterrichtseinheit mit dem Thema „Märchen“ auf dem Gymnasium sowie einer unter Lehrkräften durchgeführten Umfrage betreffend deren Verwendung von Märchen im DaF-Unterricht konnte konstatiert werden, dass die im Literaturkanon stiefmütterlich behandelten Märchen mit Hilfe der meisten der befragten Pädagogen einen Weg in die Klassenzimmer gefunden haben. Die am Unterricht teilgenommenen Lernenden konnten gleichzeitig bestätigen, dass eine solche didaktische Umsetzung nicht nur Freude bereiten, sondern ebenfalls die Lernbereitschaft steigern und damit auch das Wissen erweitern kann.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida beskrivning av skönlitteraturen i ämnesplanen och andraspråksundervisning på gymnasieskolan skiljer sig åt. Fokus i undersökningen har legat på lärarnas tolkningar och hur de realiserar ämnesplanen i svenska som andraspråk när det gäller undervisning i skönlitteratur.   Undersökningsmetoden utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio verksamma gymnasielärare.   Undersökningens resultat visar att lärarnas tolkningar och realiseringar av styrdokumenten i flera fall bygger på pedagogernas tidigare erfarenheter, bakgrund, kunskaper och skolkultur. Eftersom de flesta av respondenterna är verksamma lärare i både svenska som andraspråk och svenska kan det sistnämnda ämnet och ämnesplanerna i svenska inverka på lärarnas val av litteratur och även på undervisningen. Detta överensstämmer med tidigare forskning. I denna undersökning visar det sig emellertid att det också finns andra grunder till lärarnas val och tolkningar. Detta kan bero på olika faktorer, till exempel, den undervisningstraditionen som finns på respondenternas gymnasium, programmet som lärarna undervisar i och lärarnas egna uppfattningar och tolkningar av undervisningsprocessen. Min undersökning visar att det tydligt framstår två lärartyper avseende av synen på litteraturundervisningen: de som låter eleverna att välja böcker själva och de som mer eller mindre styr litteratururvalet. Samtliga respondenter är eniga att ämnesplanen i ämnet svenska som andraspråk är vag och oprecis.

Syftet med denna studie är att undersöka hur praktikhandledare inom bygg- och anläggningsprogrammet uppfattar byggelevers yrkeskunnande och om de upplever någon skillnad i yrkeskunnandet mot före gymnasiereformen 2011. Studie- och yrkesvägledare fungerar som en länk mellan eleverna och branscherna där det är viktigt för vägledaren att ha kännedom om branschernas synsätt. Studien är genomförd med kvalitativ metod där tio APL-handledare på byggarbetsplatser i Värmlands län intervjuats. Intervjuerna är analyserade enligt innehållsanalys och ställs mot Illeris teorier om lärande och kompetens. Analyserna är inramade av Bourdieus habitusteori. Resultaten visar att APL-handledare har svårt att definiera vad yrkeskunnande är och därmed har uppfattningarna skiljts åt gällande vad som förväntas av APL-elever. Det framkommer även att egenskaper som förväntas av APL-eleverna närmast kan definieras som Bourdieus kapital än konkreta yrkesfärdigheter. Våra resultat visar dessutom att APL-handledarna inte har någon uppfattning om vad som står i examensmålen för bygg- och anläggningsprogrammet. Vi hoppas att denna studie ska bidra till en ökad förståelse för studie- och yrkesvägledarens uppdrag som ibland blir en medlande länk mellan de olika aktörerna; skolan, arbetslivet och eleven. / The purpose of this study is to investigate what building and construction workers who mentor students from the vocational-education program of building and construction think about the students’ vocational skills. The study also hope to ascertain whether the construction workers have noticed any difference in the students’ vocational skills after the school reform of 2011. As aspiring guidance counsellors we aim to play the role of a bridge between the students and their chosen field of employment. For guidance counsellors it is important to have a solid grasp of the values and views found in different fields of employment and to manage the expectations of the students. For this study, we used a qualitative method in which we interviewed ten mentors on construction sites across the county of Wermland. The content of the interviews was later analysed and compared to Illeris’ theory of knowledge and competence. As a theoretical framework, we also used Bourdieu’s theory of Habitus. The results show that the mentors had difficulty defining vocational skills in a meaningful and concise manner, which leads to students finding it difficult to know what is expected of them. The characteristics of the students are better defined in Bourdieu’s theory of habitus. The results also revealed that the mentors did not have a clear picture of what was expected of a student and did not understand fully what the student would need to learn in order to pass the relevant examinations at the end of the course. We hope that this study will contribute to a clearer understanding of the role of the guidance counsellor, which in this case is to act as a bridge between those already working in the construction industry and the students hoping to work within the construction industry after they have graduated.

The purpose of this study was to investigate how well adjusted the support is for young people that have been diagnosed with ADHD, while attending the gymnasium. Analysis and result are based on a sociocultural perspective and have their take-off in literaturestudies and qualitative interviews with two students with the diagnosis and one special needs teacher. The interviews were based on themes that had their starting point in school policy documents and related literature. The interviews were semi-structured with the aim of letting the interviewees speak as freely as possible. One of the themes included the individual strategies developed by the interviewees, such as using mobile-apps to help structure and plan for everyday life. Results show that the available support is not well adapted and that how great impact the ADHD-diagnosis has on how well the person do in school is greatly affected by in what social context and what kind of support he or she has outside of school, for example by family. The study shows that there is great need for further research and development within the research area. / Syftet med den här studien var att undersöka hur väl anpassat stödet i gymnasieskolan är för elever med ADHD-diagnos. Analys och resultat är bearbetade utifrån ett sociokulturellt perspektiv och baseras på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med två gymnasieelever med ADHD-diagnos samt en specialpedagog/speciallärare. Intervjuerna berörde teman med utgångspunkt i styrdokumenten samt i relaterad litteratur och var halvstrukturerade, med syftet att låta intervjupersonerna tala så fritt som möjligt. Ett av temana berörde de egna strategier som intervjupersonerna utarbetat, så som att använda appar i mobilen för att skapa struktur och planera vardagen. Resultatet visar att stödet i gymnasieskolan inte är väl anpassat utan att hur väl en person med ADHD-diagnos klarar sig i skolan snarare beror på de omgivande förutsättningarna utanför skolan, exempelvis vilket stöd hen får från sin familj. Studien visar att det finns stor utvecklingspotential inom området och att det behövs ytterligare forskning på hur man kan omforma skolans sociokulturella struktur och se till att anpassningarna blir just anpassningar och inte ytterligare krav.

When it comes to the foreign language teaching in Sweden, there are, amongst others,  two recommendation direction documents that serve as help and support to achieve an appropriate acquisition and teaching of the foreign language. These documents are the courseplan for foreign languages by GY11 that is established by the Swedish department of education and the Common European Framework of Reference for languages, that’s been written by the European Council. In this essay, we have chosen to analyse wheather or not three Spanish textbooks, Caminando 3, Alegría 3 and Vistas 3, reflect the goals that are established in these two documents. When we analyse the textbooks we are only taking two aspects of language learning into account, these are the cultural aspect and the aspect of oral interaction. In order to complement the investigation we have handed out questionnaires to eight Spanish teachers, that work in a commune in the south of Sweden, where we ask them if they try to implement the goals established by these two documents in their teaching, if they have any knowledge about these documents, and whether they find that these three textbooks reflect these goals or not. The textbook analysis shows that all of the three books accomplish the goals set by the two direction documents when it comes to both aspects. According to our investigation the book that presents the best reflection is Vistas 3, which also is the only book published after the actualisation of the courseplan of GY11.                                                                        However, the majority of the teachers believe that they know the means of both direction documents. Even so, it is clear that the course plan is the document that is best known and that the mayority of the teachers have been educated about its goals, which is the opposite of the results of the same questions concerning the Common European Framework of Reference for languages. In addition, the majority of the teachers say that they do not try to implement the goals of this document in their teaching. Then again the results of the courseplan are different as it says that the majority of the teachers actually try to implement and take notice of this document, and its goals, in their teaching.           When it comes to the questionnaire results of the textbooks, Alegría 3 has the best results. It is considered to accomplish the established goals by both documents and to serve as a functionable tool in the teaching of the two aspects. The majority results of Vistas 3 and Caminando 3 is that they are only considerd to partly accomplish the goals of the documents of directions, and to partually serve as good tools in teaching of the two aspects. To sum up, the questionnaire results of Vistas 3 and the results of the analysis don’t correspond. This might be because of the lack of knowlede that one of the teachers, who wasusing this book, had concerning the documents of direction. In conclusion, it is important to remember that the textbooks shouldn’t be used as the only teaching material to follow the guidelines of the direction documents.

This document study aims to facilitate an understanding of the differences between the grading criteria for English 5, 6, and 7 (in Swedish upper secondary school) before 2021 and after. It also aims to facilitate an awareness of reactions to the changes among actors within the educational system. The study investigates Swedish documents published online by The Swedish National Agency for Education as well as Swedish articles including reactions from teachers, a professor, and a chairperson of a teachers’ union. The first part of the studied material contains documents showing the old and the new grading criteria as well as documents containing explanations of why the changes were made, from The Swedish National Agency for Education. The other part of the material consists of four articles from four different journals for educators, with reactions from a total of seven different people. The method of the study was content analysis. The results from the study show that aspects of knowledge and details were removed from the grading criteria. For example, the knowledge criterion of students using different strategies when listening and reading was moved to core content. The major reason for changing the grading criteria was to make them clearer. Opinions from a few of the people in the study were that the changes will not matter because they were not big enough and that the changes have not made the grading criteria clearer. However, several people thought that the grading criteria have become clearer, and one person thinks that they will help teachers to carry out a better overall assessment. / Denna dokumentstudie syftar till att underlätta förståelsen av skillnaderna mellan betygskriterierna för engelska 5, 6, och 7 (i svensk gymnasieskola) före 2021 och därefter. Den syftar också till att underlätta en medvetenhet om reaktioner på förändringar bland aktörer inom utbildningssystemet. Studien undersöker svenska dokument publicerade på nätet av Skolverket samt svenska artiklar inklusive reaktioner från lärare, en professor och en ordförande i ett lärarförbund. Den första delen av det studerade materialet innehåller dokument som visar de gamla och de nya betygskriterierna samt dokument som innehåller förklaringar till varför förändringarna gjordes, från Skolverket. Den andra delen av materialet består av fyra artiklar från fyra olika tidskrifter för pedagoger, med reaktioner från totalt sju olika personer. Metoden för studien var innehållsanalys. Resultaten från studien visar att kunskapsaspekter och detaljer togs bort från betygskriterierna. Till exempel flyttades kunskapskriteriet om att elever ska använda olika strategier för att lyssna och läsa till centralt innehåll. Det främsta skälet till ändringarna av betygskriterierna var att göra dem tydligare. Åsikter från några av personerna i studien var att förändringarna inte kommer att spela någon roll eftersom de inte var tillräckligt stora och att förändringarna inte har gjort betygskriterierna tydligare. Samtidigt tyckte flera att betygskriterierna blivit tydligare och en person tror att de kommer att hjälpa lärare att göra en bättre helhetsbedömning.